Välkommen till Stasi och KGB land – 21!

Som sagt – Motståndet har bara börjat och fortsätter! Och här kommer flera exempel på detta.

Sofia Nerbrands på SVD:s ledarsida har förstått (liksom Maria Abrahamsson– se mitt inlägg Välkommen till Stasi och KGB land – 17!) vilken TOTAL KATASTROF hela hanteringen av FRA frågan är för den ”borgerliga” regeringen. Och vilken förödande betydelse detta kommer att ha i valet 2010.

Men våra intälägänta och värdiga politiker i regeringen fortsätter som om ingenting har hänt och behandlar hela svenska folket som idioter som snällt förmodas rösta på dem om 2 år. Trotts att denna regering har brutit mot sina vallöften, partiprogram och vad enskilda politiker har lovat.

Där denna regering och parlamentet på ”frivillig” väg avskaffar integritetsskyddet och rättsstaten för vanliga medborgare I BROTT MOT grundlagen, Europakonventionen om mänskliga fri- och rättigheter och FN: s deklaration om mänskliga rättigheter.

Se bl.a. mina inlägg Välkommen till Stasi och KGB land – 20!Välkommen till Stasi och KGB land – 15! och  Välkommen till Stasi och KGB land – 3! Om hur borgeliga politiker slutar, hoppar av etc i protest mot FRA lagen..

Läs även Thomas Gürs ledareMotståndarna är inte mindre vetande” som är inne på samma tema http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_1451945.svd

” När Tolgfors hävdar att FRA-lagen har blivit en höger-vänster-fråga med motståndet främst från vänster, utgör det inte bara en nidbild av vad som har sagts av i stort samtliga borgerliga ledarsidor samt av framträdande borgerliga opinionsbildare och debattörer. Dessa är förmodligen hårhudade nog att inte låta sig nedslås av ett sådant uttalande.

Det är värre för alliansregeringen att dess försvarsminister med denna klassificering också utmålar över 30 procent av sympatisörerna av sitt eget parti (ungefär 450000 moderata väljare), närmare 80 procent av unga manliga väljarna och samtliga borgerliga partiers ungdomsförbund som hörande till vänsterblocket i svensk politik.

Så bra går det inte för Alliansen att den har råd med sådan generositet mot sina motståndare.”

Hanne Kjöller i DN gör en jämförelser mellan IB och FRA med anledningen av den 6 år gamla utredningen om IB, åsiktsregistreringen, avlyssningen och spaningen på ”vanliga” medborgare (SOU 2002:90). Hon berör också det jag tog upp i mina inlägg CIA och Bruce Schneier – Varför FRA lagen INTE KOMMER ATT FUNGERA! och Välkommen till Stasi och KGB land – 16!.

Dvs. hur en liten, sluten grupp beter sig och hur de tolkar den information de analyserar. Och varför det INTE kommer att fungera även om man vill det. Och om hur ”officiella” personer ljuger för att skydda denna verksamhet.

Vad det gäller debattartikeln i DN så är det ju intressant att de 3 föregående (före Lejonborg) partiledarna alla totalt sågar lagen och hur den tillkom. Det hela är ju på ”politiska” så man måste veta att detta är mycket hårt uttryckt för att vara dessa personer.

Följande personer som undertecknat DN:s debattartikel har dock ingen som helst trovärdighet: Birgitta Ohlsson AVSTOD (HUR KAN MAN AVSTÅ I EN grundläggande fråga som rör vårt demokratiska styrelseskick) TROTTS ATT DETTA VAR EN AV HENNES PROFILFRÅGOR, Cecilia Wikström och Maria Lundqvist-Brömster röstade alltså JA till den lag som DE NU VILL FÖRÄNDRA.

Camilla Lindberg är den enda av dessa personer som har någon respekt – hon röstade NEJ till FRA lagen enligt sin övertygelse OCH partiprogrammet.

Sofia Nerbrands ledare finns här:

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_1455385.svd

Alliansen förlorar sin vänner

Publicerad: 14 juli 2008, 04.43. Senast ändrad: 14 juli 2008, 07.25

Det är inte bara FRA-lagens utformning som upprör, utan även den totala arrogans som Alliansens partiledningar har uppvisat. Medborgarna har behandlats som barnrumpor. Kritiska partister har dessutom fått smaka på riset.

Regeringen har misslyckats med att ge FRA-lagstiftningen legitimitet, men däremot har Alliansen lyckats med konststycket att alienera i stort sett alla sina allierade. Budskapet har gått fram: Politikens innehåll är en intern angelägenhet för regeringen, beslutet är fattat. Medborgare göre sig icke besvär. Alliansen behöver inga vänner.

Vem vill engagera sig i en sådan kommandopolitik? Möjligen de som har lärt sig att tåla fulspelet från barnsben i de politiska ungdomsförbunden.

Ingen kan ha några förväntningar på att socialdemokraterna ska öppna upp för självständiga riksdagsledamöter eller riktiga personval (se bara hur de obstruerar i grundlagsutredningen), men allians- partierna har länge talat om vikten av att enskilda politiker har ett tydligt mandat. De hyser också flera namnkunniga riksdagsledamöter som fått många kryss. Men FRA-debaclet har avslöjat att incita- mentet att lyda partiledningen är betydligt starkare än något annat. Nu får riksdagsledamöter rösta emot både sin övertygelse och den uttalade politiska plattform som de gick till val på. Det är ett hån både mot dem och deras väljare, som ofta betraktar sin ledamot och inte deras partier som sin egentliga före- trädare.

Inte minst Fredrick Federley hade en hel kader unga supportrar som nu har tappat geisten fullständigt. Men besvikelsen är minst lika stor gentemot riksdagsledamöter som Henrik von Sydow, Anna Kinberg Batra, Fredrik Malm, Lars Lindblad och Gustav Blix som skaffat sig en välavlönad politisk karriär genom ungdomsförbund och profilering som liberala individualister. De har inte försökt att på allvar offentligt argumentera för sitt ställningstagande angående FRA-lagen när beslutet närmade sig. Deras tysta svek svider nästan mer än själva lagstiftningen.

Det är därför följdriktigt att många vänner till Alliansen nu desillusionerat ger upp sitt politiska engagemang. Till och med Muf:s ordförande har deklarerat att han lämnar moderaterna om inte partiet ändrar sig.

Inte minst unga har dragit slutsatsen att det är bättre att blogga om sitt hjärtas mening än att stånga sin panna blodig mot partitoppen. Då riskerar man inte att bli hudflängd av statsministern inför hela sin riksdagsgrupp, eller att gråtfärdig staka sig i riks- dagens talarstol för att man inte förmår följa sin inre kompass i skarpt läge.

Kvarsittning och bakläxa! De ledamöter som röstade för FRA-lagen borde antingen använda sitt långa sommarlov till att förklara varför lagen är bra, eller öppet erkänna att de blev inpiskade i regerings- fähighetens namn och arbeta för lagens avskaffande. För varför ska vi annars ha hela 349 ledamöter om de som bildar regeringsunderlag bara förväntas vara leverera rätt tryck på voteringsknappen? Och varför ska en regering inte kunna lyssna på en massiv och saklig kritik, och ompröva något som gått helt snett utan att tro att den förlorar ansiktet?

Regeringschefen har redan förlorat det mesta och de flesta i denna affär.

Hanne Kjöllers artikel finns här:

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=577&a=803416

Från Clouseau till FRA

”Det sägs att den som inte lär av historien är dömd att återupprepa den. Därför läser jag den blott sex år gamla SOU-rapporten om IB, åsiktsregistreringen, avlyssningen och spaningen på i många fall helt vanliga svenskar (SOU 2002:90). I den får man veta vad som kan hända när en särskilt utvald grupp människor, under stort hemlighetsmakeri, sätts att ansvara för något så storvulet som avgörande delar av rikets säkerhet. Ungefär som FRA, alltså.

Här kan man mellan raderna läsa om den dynamiska process som ligger inbäddad i uppgiften. Hur ändamålet alltmer tenderar att helga medlen (eftersom ändamålet är så oerhört viktigt), hur man töjer på regelverk och hur det som kanske från början var rimliga kopplingar någonstans under resans gång spårar ur. Och hur högt uppsatta myndighetschefer och politiker nästan ända fram till våra dagar blåljuger.

Miljöpartiets Per Gahrton ställde i riksdagen frågor om registreringen av fredsaktivister. Så sent som 1989/90 hävdade dåvarande civilminister Bengt K Å Johansson, i dag ordförande för miljömålsrådet, att organisationer som exempelvis Svenska Freds- och skiljedomsföreningen inte varit av något särkilt intresse för säkerhetspolisen. P G Vinge, chef för Säkerhetspolisen 1962-1970, förnekade i sina memoarer som utkom 1988 registreringen av ”vänsterfolk i allmänhet som exempelvis FNL-sympatisörer”. Liknande uppgifter lämnade långt senare Carl Persson, rikspolisschef 1965-1978, till Säkerhetstjänstkommissionen. Men så var det alltså inte.”

”Utredningen om säkerhetstjänsternas övervakning 1945-1990 är en blandning av Stasi och kommissarie Clouseau. En blandning av alldeles för mycket resurser och alldeles för lite omdöme. Samt en total mix av mål och medel. Insatserna ter sig ofta mer taffliga och ineffektiva än direkt integritetskränkande. Men visst, den andra biten fanns där definitivt också: som när man avlyssnade ambassader för att genom visumansökningar kartlägga svenskar resplaner, när man buggade och telefonavlyssnade ”en masse” och när man fick uppgifter från posten om vilka som prenumrerade på vilka tidningar.

Den amerikanske psykologen Irving Janis myntade begreppet ”group-think”. En term som beskriver hur individerna i en grupp utplånar sitt kritiska omdöme när man måste fatta viktiga beslut. Processen är omedveten och ett slags psykologisk strategi för att nå målet om enighet. Ju större tryck utifrån, desto större behov av enighet i gruppen. Människans psykologi har inte förändrats nämnvärt det senaste halvseklet. I går var det kommunister. I dag är det terrorister. Och i morgon, ja, vem vet. Men dynamiken i hemliga rörelser, ändamålsglidningen och tunnelseendet är och förblir detsamma.

Om organisationen heter IB eller FRA spelar i det avseendet mindre roll.”

Debattartikeln i DN finns här

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=804272

Regeringen måste nu backa om FRA-lagen

Det grundläggande problemet med FRA-lagen är att även icke brottsmisstänkta enskilda individer kommer att få telefonsamtal, mejl och sms analyserade av en myndighet vars verksamhet inte går att granska. Därmed strider den mot grundläggande liberala värderingar.”

”Det är ett allvarligt misstag att utpeka motståndet som uttryck för okunnighet och missuppfattningar. Tro inte heller att motståndet företräds av isolerade grupper. Den upprörda debatten handlar ytterst om relationen mellan staten och medborgarna, något som ansvarskännande politiker måste ta på största allvar.”

”Det är inte bara vad FRA och dess uppdragsgivare är intresserade av i dag som är problemet. Vad som kan uppfattas som ett ”yttre hot” tenderar att se olika ut i olika tider och samhällsklimat. Och det verkligt allvarliga är att låta en hemlig underrättelseverksamhet, som inte låter sig regleras inom ramen för normal parlamentarisk kontroll, få tillträde till enskilda människors kommunikation.

När FRA-lagen fortfarande låg på försvarsdepartementets ritbord pekade olika remissinstanser på det problematiska i att reglera en verksamhet som i praktiken inte låter sig granskas. Tunga remissinstanser står fast vid sin kritik av lagen även efter de förändringar som nu har gjorts.”

Läs även andra bloggares åsikter om <a href=”http://bloggar.se/om/fri-+och+r%E4ttigheter” rel=”tag”>fri- och rättigheter</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/yttrandefrihet” rel=”tag”>yttrandefrihet</a>,<a href=”http://bloggar.se/om/fra” rel=”tag”>fra</a>

Annonser

Etiketter:

6 svar to “Välkommen till Stasi och KGB land – 21!”

  1. Välkommen till Stasi och KGB land - 22! « UD/RK Samhälls Debatt Says:

    […] till Stasi och KGB land – 22! Som ett komplement till mitt tidigare inlägg Välkommen till Stasi och KGB land – 21! om de tilltagande protesterna från de etablerade partierna kommer här en bra ledare från dagens […]

  2. Rick Falkvinge (pp) » Blog Archive » Den här signalspaningen är massavlyssning Says:

    […] jonas – en annan tid, Enligt Min Humla, THE BEJCONPIRE, Kommunisternas blogg, Törnebohms Hotspot, UD/RK Samhälls Debatt igen, Mina Moderata Karameller, Oväsentligheter, Trottens Betraktelser, Opassande, annarkia, […]

  3. Farmorgun Says:

    Men, hallå! Vad är det för fel att människor ändrar sig när det inser hur galet det blev. Som du resonerar, skulle det vara en katastrof om Fredrik Reinfeldt vågade ta ett steg tillbaka, något som även en hel del moderater önskar. Och något som även Sofia Nerbrand efterlyste. Var inte så förblindad av borgarhat – eller vad det är – utan applådera att nu även Fp ser ut att få till stånd ett Upprop mot FRA. Det är vi många som väntat på. I det politiska träsket finns det fasta tuvor, som kan ha de mest oväntade färger. Om du tror att endast en sida i politiken har förtroendevalda med ett ädelt sinnelag så är du helt fel ute. Det är skyttegravarna mellan höger och vänster som hindrar människor att tänka klart. Det har FRA-lagen visat. Idag har tidigare fp-ledare visat att de sätter större värde på liberala värderingar än att stillatigande se på när dessa värden körs över av den nuvarande ledningen.

  4. sophiaalbertina Says:

    Farmorgun,

    Nej, det är inget som helst fel att människor ändrar sig. Om man prestigelöst erkänner att man har haft fel i en fråga och ändrar sig så är detta bara ett normalt och sansat beteende.

    MEN, man kan inte hålla på och kompromissa bort och ändra sig om GRUNDLÄGGANDE DEMOKRATISKA OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER.

    Flipp –Floppande vad de gäller fundamentala mänskliga rätigheter borde inte vara något ideal för någon.

    Demokrati, integritet och rättsstat ena dagen. Nästa dag så har man glatt avskaffat dessa fundamentala rättigheter. För att nästa dag, KANSKE om andan faller på, delvis återinföra vissa av dessa FUNDAMENTALA RÄTTIGHETER.

    Låt mig get ett exempel. Antag att en person hela sitt liv har AKTIVT arbetat mot dödsstraff och avrättningar. Ja att detta har varit den huvudsakliga politiska frågan som personen har drivit under alla dessa år. OCH DENNA STÅNDPUNKT HAR HAFT STÖD AV PARTIET. Ja det är till och med inskrivet i en tjusigt programpunkt i partiprogrammet.

    Då kan man INTE FRIVILLIGT anmäla sig till en exekutions patrull bara för att man får en order om detta.

    För att sedan AKTIVT delta i avrättningen. Och därefter komma 2-3 veckor senare och ÅNGRA SIG!

    En sådan persons förtroende är på goda grunder för länge sedan förbrukat. Och att den personen sedan sitter i riksdagen gör det hela ännu värre. Hur skall svenska folket KUNNA LITA PÅ DESSA FÖRETRÄDARE NÄR DET VERKLIGEN GÄLLER – när det blir skarpt läge s.a.s.??

    Och detta har ingenting att göra med vilket parti dessa personer representerar. Beteendet är lika oförsvarbart OAVSETT vilken demokratisk IDEOLOGI eller parti man säger sig tillhöra.

    Detta är ingen vänster-höger fråga. Eller en fråga om sossarna kontra borgarna. Utan en fråga om fundamentala demokratiska principer och försvaret av dessa.

  5. Välkommen till Stasi och KGB land - 27! « UD/RK Samhälls Debatt Says:

    […] till Stasi och KGB land – 27! Här kommer ett komplement till mitt inlägg Välkommen till Stasi och KGB land – 21!, som bl.a. handlade om dessa “modiga” politiker som nu 1 månad senare efter att ha […]

  6. Välkommen till Stasi och KGB land - 51! « UD/RK Samhälls Debatt Says:

    […] – 14!,  Välkommen till Stasi och KGB land – 15!,  Välkommen till Stasi och KGB land – 19!,  Välkommen till Stasi och KGB land – 21!,  Välkommen till Stasi och KGB land – 22!,  Välkommen till Stasi och KGB land – 23!,  […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: