Moscow’s Sinister Brilliance – Who wants to die for Tbilisi or Stockholm?

Militärhistorikern Victor Davis Hanson gör i dagens National Review en sedvanlig icke PK intressant analys av Rysslands ”lyckade” krig med Georgien. En analys som aldrig skulle kunna förekomma i svensk massmedia med något enstaka undantag. Vilket tyvärr säger en hel del om vår undermåliga omvärldsbevakning i svenska massmedia.

Så till våra intälägänta politiker i försvarsberedningen:

”-Vad vill egentligen Ryssland? Vi skulle behöva borra djupare i det som händer och följa utvecklingen noga. Det kanske är försvarsberedningens uppgift, men vi får se vad regeringen kommer fram till, säger Else-Marie Lindgren (kd) ledamot i försvarsberedningen som analyserar och bedömer Sveriges säkerhetspolitiska läge.”

”Ordföranden i försvarsberedningen, Karin Enström (m), är förvånad över Rysslands agerande.

– Man visar en väldig aggressivitet, jag hade inte trott att det skulle gå så här långt. Ryssland har inte nått så långt i den demokratiska utvecklingen som vi hade hoppats, säger hon.”

Det var dessa eminenta politiker, som skall vara vårt ”yttersta värn” i orostider, som i en enig försvarsberedning fastslog att klimatförändringarna är det största hotet mot Sverige. Och som är ansvariga för att Sverige inte har något försvar av sitt territorium i dag.

Samtidigt som regeringen beslutat om en TOTAL massavlysning av det svenska folket (FRA lagen) med hänvisning till ett ospecificerat ”yttre hot”. Samma regering (och tidigare) har alltså samtidigt sett till att vi inte kan försvara oss just mot ett REELLT yttre hot.

Det är dessa charlataner som tillåts leka med Sveriges säkerhet och svenska folkets frihet.

Som jag sagt så många gånger tidigare – vi har värdiga representanter i Sveriges riksdag och regering.

Se även mina tidigare inlägg om försvaret:  Vi har en Försvarsmakt i fullständigt fritt fall – 2”Vi har en Försvarsmakt i fullständigt fritt fall”Försvaret – vilken total INKOMPETENS!Vårt dyra lilla kastrerade försvar!, Vårt dyra lilla försvar – 2 och  Vårt dyra lilla försvar

Se även vad Bo Pellnäs har skrivit:  Bo Pellnäs: Svagt Sverige ger inte trygghet.  Frågorna kring försvaret är fler än svaren,  Säkerhetspolitiken alliansens död,  Bildt hukar om säkerheten,  Gotland ska ha ett försvar Sverige gör sig till åtlöje i EU och Tchad,  Förstår Borg säkerhetspolitik?,   ”Vi lever i dårarnas paradis”,  Tänk om, försvarsministern

Analysen finns här:

August 12, 2008, 4:00 a.m.

Moscow’s Sinister Brilliance

Who wants to die for Tbilisi?

By Victor Davis Hanson

Lost amid all the controversies surrounding the Georgian tragedy is the sheer diabolic brilliance of the long-planned Russia invasion. Let us count the ways in which it is a win/win situation for Russia.

The Home Front

The long-suffering Russian people resent the loss of global influence and empire, but not necessarily the Soviet Union and its gulags that once ensured such stature. The invasion restores a sense of Russian nationalism and power to its populace without the stink of Stalinism, and is indeed cloaked as a sort of humanitarian intervention on behalf of beleaguered Ossetians.

There will be no Russian demonstrations about an ”illegal war,” much less nonsense about ”blood for oil,” but instead rejoicing at the payback of an uppity former province that felt its Western credentials somehow trumped Russian tanks. How ironic that the Western heartthrob, the old Marxist Mikhail Gorbachev, is now both lamenting Western encouragement of Georgian ”aggression,” while simultaneously gloating over the return of Russian military daring.

Sinister Timing

Russia’s only worry is the United States, which currently has a lame-duck president with low approval ratings, and is exhausted after Afghanistan and Iraq. But more importantly, America’s attention is preoccupied with a presidential race, in which ”world citizen” Barack Obama has mesmerized Europe as the presumptive new president and soon-to-be disciple of European soft power.

Better yet for Russia, instead of speaking with one voice, America is all over the map with three reactions from Bush, McCain, and Obama – all of them mutually contradictory, at least initially. Meanwhile, the world’s televisions are turned toward the Olympics in Beijing. The autocratic Chinese, busy jailing reporters and dissidents, are not about to say an unkind word about Russian intervention. If anything, the pageantry at their grandiose stadiums provides welcome distractions for those embarrassed over the ease with which Russia smothered Georgia.


Most importantly, Putin and Medvedev have called the West’s bluff. We are sort of stuck in a time-warp of the 1990s, seemingly eons ago in which a once-earnest weak post-Soviet Russia sought Western economic help and political mentoring. But those days are long gone, and diplomacy hasn’t caught up with the new realities. Russia is flush with billions. It serves as a rallying point and arms supplier to thugs the world over that want leverage in their anti-Western agendas. For the last five years, its foreign policy can be reduced to ”Whatever the United States is for, we are against.”

The geopolitical message is clear to both the West and the former Soviet Republics: don’t consider NATO membership (i.e., do the Georgians really think that, should they have been NATO members, any succor would have been forthcoming?).

Together with the dismal NATO performance in Afghanistan, the Georgian incursion reveals the weakness of the Atlantic Alliance. The tragic irony is unmistakable. NATO was given a gift in not having made Georgia a member, since otherwise an empty ritual of evoking Article V’s promise of mutual assistance in time of war would have effectively destroyed the Potemkin alliance.

The new reality is that a nuclear, cash-rich, and energy-blessed Russia doesn’t really worry too much whether its long-term future is bleak, given problems with Muslim minorities, poor life-expectancy rates, and a declining population. Instead, in the here and now, it has a window of opportunity to reclaim prestige and weaken its adversaries. So why hesitate?

Indeed, tired of European lectures, the Russians are now telling the world that soft power is, well, soft. Moscow doesn’t give a damn about the United Nations, the European Union, the World Court at the Hague, or any finger-pointing moralist from Geneva or London. Did anyone in Paris miss any sleep over the rubble of Grozny?

Läs även andra bloggares åsikter om” rel=”tag”>Försvar</a>, <a href=”” rel=”tag”>fri- och rättigheter</a>, <a href=”” rel=”tag”>yttrandefrihet</a>

More likely, Putin & Co. figure that any popular rhetoric about justice will be trumped by European governments’ concern for energy. With just a few tanks and bombs, in one fell swoop, Russia has cowered its former republics, made them think twice about joining the West, and stopped NATO and maybe EU expansion in their tracks. After all, who wants to die for Tbilisi?

Russia does not need a global force-projection capacity; it has sufficient power to muscle its neighbors and thereby humiliate not merely its enemies, but their entire moral pretensions as well.

Apologists in the West

The Russians have sized up the moral bankruptcy of the Western Left. They know that half-a-million Europeans would turn out to damn their patron the United States for removing a dictator and fostering democracy, but not more than a half-dozen would do the same to criticize their long-time enemy from bombing a constitutional state.

The Russians rightly expect Westerners to turn on themselves, rather than Moscow – and they won’t be disappointed. Imagine the morally equivalent fodder for liberal lament: We were unilateral in Iraq, so we can’t say Russia can’t do the same to Georgia. (As if removing a genocidal dictator is the same as attacking a democracy). We accepted Kosovo’s independence, so why not Ossetia’s? (As if the recent history of Serbia is analogous to Georgia’s.) We are still captive to neo-con fantasies about democracy, and so encouraged Georgia’s efforts that provoked the otherwise reasonable Russians (As if the problem in Ossetia is our principled support for democracy rather than appeasement of Russian dictatorship).

From what the Russians learned of the Western reaction to Iraq, they expect their best apologists will be American politicians, pundits, professors, and essayists – and once more they will not be disappointed. We are a culture, after all, that after damning Iraqi democracy as too violent, broke, and disorganized, is now damning Iraqi democracy as too conniving, rich, and self-interested – the only common denominator being whatever we do, and whomever we help, cannot be good.


We talk endlessly about ”soft” and ”hard” power as if humanitarian jawboning, energized by economic incentives or sanctions, is the antithesis to mindless military power. In truth, there is soft power, hard power, and power-power – the latter being the enormous advantages held by energy rich, oil-exporting states. Take away oil and Saudi Arabia would be the world’s rogue state, with its medieval practice of gender apartheid. Take away oil and Ahmadinejad is analogous to a run-of-the-mill central African thug. Take away oil, and Chavez is one of Ronald Reagan’s proverbial tinhorn dictators.

Russia understands that Europe needs its natural gas, that the U.S. not only must be aware of its own oil dependency, but, more importantly, the ripples of its military on the fragility of world oil supplies, especially the effects upon China, Europe, India, and Japan. When one factors in Russian oil and gas reserves, a pipeline through Georgia, the oil dependency of potential critics of Putin, and the cash garnered by oil exports, then we understand once again that power-power is beginning to trump both its hard and soft alternatives.


Military intervention is out of the question. Economic sanctions, given Russia’s oil and Europe’s need for it, are a pipe dream. Diplomatic ostracism and moral stricture won’t even save face.

Instead, Europe – both western and eastern – along with the United States and the concerned former Soviet Republics need to sit down, conference, and plot exactly how these new democracies are to maintain their independence and autonomy in the next decade. Hopefully, they will reach the Franklinesque conclusion that ”We must, indeed, all hang together, or most assuredly we shall all hang separately.”

– NRO contributor Victor Davis Hanson is a senior fellow at the Hoover Institution.



6 svar to “Moscow’s Sinister Brilliance – Who wants to die for Tbilisi or Stockholm?”

  1. Vän av frihet och demokrati Says:

    Kära SophiaAlbertina,

    Du har gjort det igen.

    1. Du började med att bl.a. titta på UD och hur illa bl.a. departementets personalpolitik sköts,

    2. Du tog upp alla tiders största skandal – global warming-hysterin som snart kommer att kulminera i en total kollaps

    3. Du tog upp det fullständigt orimliga i FRA-klagens massavlyssning av ett helt folk och att FRA-lagen vetenskapligt inte leder till någon som helst säkerhet för landet och folket

    4. Du tar nu också hedervärt upp – genom bl.a. ovanstående artikel som inte kommer att publiceras i Sverige om Ryssland och Georgien och egna kommentarer – bl.a. USA:s, NATO:s, FN:s, OSSE:s, EU:s och därmed också i jämförelse Sveriges säkerhetspolitiska situation. De är alla paralyserade av den ryska offensiven liksom de svenska parlamentariskt ansvariga. Bildt gör t o m jämförelser med Hitler och hans framfart. De är alla tagna med nattmössan långt neddragen över öronen. Hur har detta kunnat hända, frågar den svenska ”intäligentian” sig? Detta trots alla varningar från några få men politiskt kunniga.

    Hela det svenska ”intäligenta” politiska etablissemanget är åter igen taget med byxorna nerdragna liksom i miljö och FRA-politiken. Det spelar ingen roll om det gäller Alliansens eller oppositionens företrädare, de lever alla i en förljugen drömvärld uppeggade av varandra med mottot ”fred i vår tid i vår del av världen” och har gjort det enda sedan Per Albin Hansson ljög för svenska folket om att Sveriges bredskap var god 1939. För efter den tillfälliga upprustningen under andra världskriget och det svenska sveket mot världens demokratier startade en sozzialistisk indoktrinering av svenska folket som saknar motstycke i den s.k. ”fria” världen. Sverige den ”demokratiska” enpartistaten.

    Den stora lögnen om Sveriges neutralitet var ett påhitt av Sovjetunionens envåldshärskare och hade aldrig kunnat fortgå utan det stödet. De svenska pulitruckerna var många som hjälpte Sovjetunionen. Det säger naturligtvis inte de PK svenska s.k. ”fredsforskarna” något om. Vi har ännu inte gjort upp med Sveriges förljugna förflutna. Även borgerligheten är sozzefierad i generationer. All reell opposition i Sverige – med några få redaktörer och författare som undantag – är kvävd sedan 20 och 30-talen. Den nuvarande FRA-debatten tack vare internet i viss mån undantagen. SophiaAlbertina hade exempelvis aldrig kunnat få ut ovannämnda artikel till ett större forum för 10 år sedan!

    Sverige har nu hamnat i det läget att det inte ens har några bundsförvanter att hålla sig till. Vi deltar inte helhjärtat i EU. Vi är inte med i NATO och kan nu inte komma med utan att det skulle betraktas som en provokation mot Ryssland. Det är alltså för sent för ett eventuellt medlemskap även om man önskade. Det kloka Finland har förstått sitt geopolitiska läge till skillnad från de svenska parlamentariska drömmarna. Finland är inte med i NATO – för vad det nu efter Georgien-utpressningen dock kan vara värt med ett oljeberoende och fegt väst – men har ett starkt avskräckande försvar. Inte som Sverige som skrotat sitt och knappast ens kan ställa upp 2000 man i en icke stridande utrikesstyrka. Att Sveriges försvarsdepartement f ö leds av en vapenvägrare är oehört anmärkningsvärt men typiskt lättaccepterat för det indoktrinerade svenska folket som inte reagerar. Man sätter inte en bagare som pilot i ett flygplan!

    Sverige är ett tjuren Ferdinand som hellre luktar på blommorna än strider för sin frihet, demokrati och sitt liv om det skulle behövas. Vi håller på och köper och betalar repet som den degenererade Ferdinad skall hängas med.

    Sverige har genom händelserna i Georgien och Rysslands politiskt skickliga agerande hamnat i den situationen att vi realpolitiskt måste göra precis som ryssarna säger till oss. Vi måste anpassa oss eftersom vi inte har egen energi – inte bygger ut kärnkraftverk som Finland – och har inte längre något försvar för våra landytor eller vårt oberoende.

    Utdrag ur den utmärkta och ytterst tankeväckande artikeln ovan:



    Military intervention is out of the question. Economic sanctions, given Russia’s oil and Europe’s need for it, are a pipe dream. Diplomatic ostracism and moral stricture won’t even save face.

    Instead, Europe – both western and eastern – along with the United States and the concerned former Soviet Republics need to sit down, conference, and plot exactly how these new democracies are to maintain their independence and autonomy in the next decade. Hopefully, they will reach the Franklinesque conclusion that ”We must, indeed, all hang together, or most assuredly we shall all hang separate.


    Sverige har ingen med vilka vi öppet och ärligt kan ”hang together” ! Det är den springande punkten för vår del.

    Med tanke på den enkla FRA-debatten finns det inte någon anledning att vidare kommentera Ryssland och den ytterst komplicerade frågan om deras skickliga agerande. Det övergår de flesta svenskars förstånd! Vi kommer att fortsätta att sitta under en ek och lukta på blommorna tills blixten slår ner och dödar det lilla som möjligen finns kvar av vår demokrati och vårt oberoende. För övrigt kommer ett land på 9 miljoner innevånare med 1 miljon invandrade muslimer varav en stor mängd fanatiska islamister inte att bli just Ryssslands favorit satellit. Det hjälper inte att Sverige kommer att imamutbilda deras ledare.

    Genom att inte ha ett starkt försvar och ett energioberoende har Sverige satt inte bara sin egen säkerhet och frihet i fara utan framför allt baltstaternas och lämnat dem i en idag ytterst besvärlig situation. Gränserna är inte satta för alltid och kan inte upprätthållas om man inte försvarar dem. Om vem kan garantera något efter Georgien-kriget?

    Sverige – ett land i fritt fall från frihet, demokrati och jämlikhet för alla som bor i landet.

  2. Trottens Betraktelser » Fred mellan folk - krig mellan klasser Says:

    […] Jinge, Steve Lando, Peter Karlberg, Tokmoderaten, NoSizeFitsAll, Det Progressiva USA, Soilander, UD/RK Samhällsdebatt, Peter Karlberg, Socialist Unity, Andra bloggar om: Georgien, Syd-Ossetien, Abchazien, Kaukasus, […]

  3. sophiaalbertina Says:

    Vän av frihet och demokrati,

    Tack för de uppmuntrande orden och en mycket bra liknelse med Ferdinand.

    Fast egentligen så är det mycket värre än så för Ferdinand har ju INTE gjort något sken av något annat (”Jag vill ju inte hålla på å stångas å så”). Vilket däremot våra intälägänta politiker har gjort och GÖR. Dvs. att Sverige har ett fullgott försvar när ALLA som kan se, höra och tänka kan konstatera att det INTE är så.

    Det hela påminner om en tragikomisk och vanvettig blandning av en film av Jacques Tati och en vis inspektör Clouseau (Tolgfors) från en ny episod i Rosa Pantern. Om det inte vore så allvarligt så skulle man kunna skratta åt eländet. Men det är vår frihet och säkerhet det i grunden handlar om.

    Där politikerna i försvarsberedningen fyller ut övriga rollbesättningar som Polischef Charles Dreyfus , inspektör Weavers galna skotska fru och den sämsta detektiven i världen, Clifton Sleigh. m.fl. (ni får själva rollbesätta figurerna).

    Som sagt – Det är dessa charlataner som tillåts leka med Sveriges säkerhet och svenska folkets frihet.

    Eller som försvarsminister Sten Tolgfors kommenterade Försvarsberedningens rapport den 13 juni i år med detta vackra ”nyspråk” och snömos

    ”Försvarsberedningen bekräftar i varje enskild del den förnyelselinje regeringen driver i försvarspolitiken, uttryckt i tal och artiklar från Sälenmötet och framåt. Den bekräftar också att 2008 kan bli ett år då den största förnyelsen av försvarspolitiken på ett decennium äger rum.

    – Ett flexibelt insatsförsvar, användbart hemma och borta, där tillgänglighet är nyckelordet. Rekrytering på frivillig grund, delvis med anställda soldater. Brett och fördjupat Nordiskt samarbete, gemensam Östersjöövervakning, anslutning till Natos luftlägesbild och samverkan med Nato i internationella operationer. Val och bortval av förmågor, en effektiviserad grundorganisation. Civil-militär samverkan, långsiktighet och fokusering i internationella insatser. Dubblad ambition för internationella insatser. Betoning av bättre ekonomistyrning och respekt för civil kompetens i försvarsmakten. En ny effektiviserad materielförsörjningsprocess med köp av färdig materiel som huvudalternativ, stöd för EDA, poolning av materiel med andra länder och stöd för SAC, för strategisk flygtransport. Detta kombinerat med en reformerad myndighetsstruktur och flytt av resurser från kringverksamhet till operativ nytta.

    – Det är en stor framgång för försvarsberedningen som form, att det gått att brett komma fram till en bra rapport för förnyelse av försvaret. När jag gav beredningen dess uppdrag underströk jag att jag vill pröva möjligheten till en bred överenskommelse – i annat fall har alliansen majoritet ändå. Rapporten kommer utgöra en bra grund för höstens proposition om försvarets inriktning och dimensionering.”

    Eller som han så intälägänt sa i ekot den 11 juni i år

    ”Att Norge är med i Nato tycker inte Tolgfors är ett problem. Vid en kris skulle de svenska flygplanen kunna placeras på baser i Sverige, exempelvis de allmänna vägar som sedan länge är tänkta att vara flygbaser i hotfulla lägen.”

    Ehhh??? Det är bara det att hela Flygvapnets krigsbassystem (vägbaserna) är omsorgsfullt och totalt avvecklade i enlighet med den ”förnyelselinje” han så stolt pratar om ovan.

    Vad värre är – flottiljerna saknar i dag alla former av förstärkta och skyddande hangarer etc. Det skulle i princip räcka med fyra kryssningsrobotar för att slå ut hela det svenska Flygvapnet på backen.

    Jäpp – Det var en riktigt bra förnyelselinje det.

  4. Vän av frihet och demokrati Says:

    Det är nu ställt utom allt tivel att vi har en regering som styrs av omoget moderatfolk som inte är torra bakom öronen och aldrig har sett livets realiteter i vittögat, aldrig förstått något av det rävspel som pågår ute i världen utan suttit skyddade i en lokalpolitisk miljö där allt varit möjligt. Lögner har kunnat passera utan vidare. Massmedia har inte tagit sitt ansvar. Tredje statsmakten abdikerade tidigt sitt ansvar, redan under 20- och 30-talen. Sossefieringen har knäckt de flestas fria tänkande och agerande. Se bara på den erbarmliga FRA-debatten i Riksdagen.

    Ta också de senaste exemplen redovisade i TV i veckorna som gått (repriser naturligtvis) Prostitutionsgubben Geijer klarade sig, Palme storljög om prostitutionen, Bratt hamnade i fängelse i IB-affären trots att han hade rätt, skojaren Guillou klarade sig tämligen oskadad ur IB-affären , att neutralitetspolitiken var en bluff vet vi nu eftersom den var styrd av sovjet och svenska landsförrädare, Sven Andersson ljög om mycket, LO-ordföranden Stig Malm blåljög om hemlig uppgörelse med arbetsgivarna, Leif GW Persson var nära att hamna bland lögnarnas skara men klarade sig trots att han tagit fram en försvunnen PM om Geijers och andras prostitution, osv osv osv i all oändlighet. Nu har vi en Alliansregering styrd av moderater som helt tappat sansen i många frågor som rör försvaret. Dom ljuger inte. Det behövs inte. De klantar till allt på egen hand och utnyttjar sin makt att bryta ner försvaret utan sans och vett. Allt som Alliansen gjort bra bleknar eftersom de inte vet vad de håller på med när det gäller försvaret och FRA, som detta blogginlägg handlar om. Att ta sig för pannan räcker snart inte längre.

    Tolgfors och Alliansens uttalande i det följande enligt SvD säger ju väldigt mycket om den oerfarenhet som moderaterna i regeringen står för. Försvaret har blivit en miljöfråga. Tänka sig! Global warming-hysterin firar triumfer i försvarsfrågan. Men harre djavlar, som man säger i Göteborg. Hur är det med det sunda förnuftet hos moderaterna? Och kan ingen i de andra Allianspartierna säga ifrån att nu är det ta mig tusen slut på tålamodet med moderaternas framfart? Folkpartiet är hittills det enda parti som sagt att vi måste gå med i NATO eftersom vi inte har några vänner och inget försvar. Drömmer alla andra partier?

    När Göran Persson igår i statsmannaliknande myndiga ord talade i TV om att han är för signalspanning men att man måste ha folket med sig är det tyvärr så att även icke socialister håller med honom trots att han var ansvarig för FRA-lagens upprinnelse. Den lögnaren. Sverige måste inte minst efter vad som hänt i Georgien också ha ett försvar säger denne förljugna godsägande socialist också, i polemik mot f.d. försvarsvänner som Moderaterna. Man tror att man drömmer och snart skall vakna upp, men tyvärr är detta en marddröm i vaket tillstånd.

    Hur har det kunnat gå så illa? Politikerna är vana att ljuga svenska folket rakt upp i ögonen utan att bli avsatta. Spelar ingen roll vilket läger de tillhör. De har alltid klarat sig. Moderaterna är inte torra bakom öronen. De har inga äldre erfarna personer som styr! Så enkelt är det. Det är en samling naiva scouter utan kontakt med verkligheten. Det hela är så mediokert så att man skulla kunna skratta om det inte var så allvarligt. Man säljer ut ett helt folk.

    Läst och begrunda följande. En vapenvägrare som leder miljöpolitik och inte försvarspolitik. Ju mer man tittar in i den moderata regeringspolitiken ju mer mörkrädd blir man!

    I Georgien skall man nu i försvarssammanhang vika papperssvalor och flyga dem rakt ner i återvinningskorgen ! Medan ryska stridsvagnar ockuperar det lilla landet på 4 miljoner innevånare, skjuter ihjäl delar av civilbefolkningen och söker tvinga en folkvald regering att avgå för att kunna sätta in Moskvatrogna marijonetter. Den svenska miljöpolitiken har väl ändå gått för långt? Också i detta avseende !

    Vår beredskap var god den här gången också

    SvD Publicerad: 14 augusti 2008

    Försvarsminister Sten Tolgfors såg tidigt vartåt det barkade i Kaukasus, och därför kunde den svenska försvarsmakten gå igenom den senaste konflikten med rak rygg i förvissning om att resurserna lagts där de behövs som mest. I ett tal på Försvarshögskolan i Stockholm den 9 april i år lade Tolgfors ut texten om beredskapen.

    ”Den svenska försvarsmakten är även delaktig i andra internationella miljösamarbeten. Man har till exempel hjälpt till att införa ett nytt miljöledningssystem i Georgien. På så sätt ska den georgiska försvarsmakten tänka mer miljövänligt från försvarsledningsnivån till förbandsnivån.”

    Anförandet, betitlat ”Klimatförändringen som ett säkerhetspolitiskt hot”, visade att den senaste försvarsdoktrinen minsann inbegriper traditionell geopolitik – rätt land! – även om säkerhetslösningarna är nya. Hur som helst kan vi vara helt trygga, för även ”här hemma i Sverige bedrivs det sedan länge ett systematiskt miljöarbete inom försvarssektorn”.

  5. Russia’s Gazprom’s Energy Imperialism « UD/RK Samhälls Debatt Says:

    […] av mina tidigare inlägg Scratch Russia Georgia War and You Find Oil and Gas Pipelines och Moscow’s Sinister Brilliance – Who wants to die for Tbilisi or Stockholm? kommer här mera om Gazprom och den Ryska statens strävan efter total kontroll av […]

  6. List of Gazprom’s huge empire of subsidiaries – Part 1 « UD/RK Samhälls Debatt Says:

    […] Energy Imperialism,  Scratch Russia Georgia War and You Find Oil and Gas Pipelines och Moscow’s Sinister Brilliance – Who wants to die for Tbilisi or Stockholm? kommer här en lång lista över alla dotterbolag som jätten Gazprom helt eller […]


Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in: Logo

Du kommenterar med ditt Logga ut /  Ändra )


Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )


Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )


Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: