Archive for the ‘Försvar – Defence’ Category

UDDebatt now on Twitter

7 augusti, 2016

I have been thinking for a long time that maybe I should have a Twitter account to accompany this blog. But I always decided against it.

You all know that I write long, detailed posts that try to explain what really is going on behind the scenes. Which is absolutely necessary. You cannot explain complex international events and developments with thousands of years of history behind it in a soundbite of 7-10 seconds.

That’s the MSM/Old media/politician way. And they very carefully “chose” what they want to report or not.

But I now think it is time to try out Twitter as “soundbite” complement to this blog.

The lead words: Truth, Freedom, Justice, Responsibility and Accountability

As the blog, it is going to be a frank, open and interesting forum. Concentrating on the important “Stuff” that the MSM/Old media “chose” to ignore.

It’s not going to be an instant news type, More highlighting important news that MSM media don’t think you should care about,

You find it here: and my username @UDDebatt.

Here is two examples of my tweets:





So enjoy and engage!


The extremely worrying response of Europe in face of aggression

16 februari, 2015

And of course, the same goes for USA.

Where to begin?

I could fill books with this very important stuff. I mean, it’s only about if we are going to survive as a civilized society or not. Nobody of our “dear” international politicians and “leaders” seems to care very much. But I am going to try to be “brief”.

I also recommend that you as a background read my posts on the war in Georgia (8 posts August-September 2008 Russia’s War in Georgia and the background chronology to it) and my series on Syria (19 posts March – July 2012 The first post is here: Syria and Vladimir Putin: The Butcher of Homs – Part 1 ). You find them under categories Georgia and Syria.


So back to the whole “system” of rules and law on which the international “peace and order” has been built on since 1945. In reality it goes back even further to the Peace of Westphalia 1648.

Westphalian sovereignty is the principle of international law that each nation-state has sovereignty over its territory and domestic affairs, to the exclusion of all external powers, on the principle of non-interference in another country’s domestic affairs, and that each state (no matter how large or small) is equal in international law.

And ALL these international organizations and laws (UN, EU etc.,) that were supposed to guarantee peace and stability and economic progress, is in complete shambles. Why? Because all the “big ones” in Europe and the USA have done absolutely nothing to defend it besides some rhetoric and symbolic sanctions. That costs nothing for them and has very little effect.

By doing nothing, they have opened up the Pandora’s Box and a free for all to “intervene” anywhere in the world where there are at least one minority person. And that applies to EVER country and territory in the world. If not you just surreptitiously transport one there, (preferably one from your own intelligence agency or military), let him became “spokesperson” for the group. And voila, you have a just cause to “intervene with brutal force and take whatever you want.

In Russia ALONE there are over 185 officially recognized ethnic groups, nearly 20% of the Russian population.

You Reap What You Sow

Now you take this new world model and apply it to every country in the world. And what do you get? Total chaos and slaughter – “Survival of the fittest” military style.

The village of Nikishyne

the village of Nikishyne

On an equally important side not regarding The Budapest Memorandum on Security Assurances signed on December 5 1994.

The text of the treaty here:

After the breakup of the Soviet Union, newly independent Ukraine suddenly found itself in possession of the world’s third-largest nuclear arsenal. (About 1,900 strategic nuclear warheads designed to strike the U.S. and 2,500 shorter-range nuclear weapons).

Though the new government originally planned to keep the Soviet nuclear weapons it had inherited on its territory, Ukraine eventually agreed to transfer the weapons to Russia for reprocessing. USA played a big part behind the scene to make them relinquish their nuclear weapons.

Under the memorandum, Ukraine promised to remove all Soviet-era nuclear weapons from its territory, send them to disarmament facilities in Russia, and sign the Nuclear Nonproliferation Treaty. Ukraine kept these promises.

In return, Russia and the Western signatory countries ,(Ukrainian President Leonid Kuchma, along with Bill Clinton, Boris Yeltsin, and John Major), essentially consecrated the sovereignty and territorial integrity of Ukraine as an independent state. They did so by applying the principles of territorial integrity and nonintervention in 1975 Helsinki Final Act — a Cold War-era treaty signed by 35 states including the Soviet Union — to an independent post-Soviet Ukraine.

In the ”Budapest Memorandum,” Russia, the United Kingdom, and the United States promised that none of them would ever threaten or use force against the territorial integrity or political independence of Ukraine. They also pledged that none of them would ever use economic coercion to subordinate Ukraine to their own interest.

They specifically pledged they would refrain from making each other’s territory the object of military occupation or engage in other uses of force in violation of international law.

France and China also provided Ukraine with assurances similar to the Budapest Memorandum, but with some significant differences.

Crimea - Kopia

After the Russian invasion and annexation of Crimea in February 2014, these legal “guaranties” proved to be completely worthless. Zip, Nada, Niente.

The message to the world is LOUD and CLEAR: Whatever you do NEVER, EVER give up your nuclear weapons.

By doing nothing the signatory parties in an instant made a MOCKERY of the last 60 years effort to prevent the spread of nuclear weapons and weapons technology. And the treaty of nuclear Non-Proliferation of Nuclear Weapons (NPT) from 1970.

It also sent out another equally LOUD and CLEAR message to the world: To guarantee your survival GET NUCLEAR WEAPONS!

And this terrifying message gets even clearer when you consider North Korea and Iran. In the latter case these “negotiations” has been going on and off for nearly 20 years

The latest round (the so called Iran and the P5+1) started in February 2014 with a very strange setup pushed by the Obama administration. First you do a lot of unilateral concessions and then you start negotiations. USA gave back frozen money ($4.2 billion + $2.8 billion), eased sanctions ($7 billion + $1.5 billion), ignored the intercontinental Ballistic missile program, that every UN Security Council Resolution has been broken, every broken promise to IAEA, denial of inspections, the vastly expanded enrichment program, the big stockpile of enriched uranium etc. etc.

And to REALY top it off: The Chief US nuclear negotiator with Iran is Wendy Sherman. She is Under Secretary of State for Political Affairs, the fourth-ranking official in the U.S. Department of State. The SAME WOMEN how was in charge of US negotiations with North Korea to stop them from getting nuclear weapons.

Yeap, we ALL KNOW how that went.

At the present moment the Obama administration have given the Iranians a lite over 80% of what they want without getting anything in return.

When the time comes when Iran “officially” goes nuclear it will have an instant and immediate effect – the rest of the Middle East will ALSO go OFFICIALY nuclear.

Doesn’t that sounds like a really lovely and peaceful world wouldn’t you say?

Little Green Men

Little Green Men2

Back to Ukraine and just a few tidbits of the last two days:

Yesterday (February 14) the day before the “ceasefire”, there was about 170 attacks on Ukrainian positions.

Just one example (and remember this is ALL happening in the “peaceful” Europe): In the late afternoon yesterday there was a full-scale engagement of tank and mechanized units of Ukrainian troops meeting the Russian armed forces on a stretch of Nyzhnje Lozove – the northern suburbs of Novohryhorivka. The battle did not bring a convincing victory to either side, but the Russians stopped trying to assault Lohvynove, leaving this settlement as “neutral” territory.

Today (February 15), so far, about 10 attacks around Debaltseve and Luhansk. But a lot of active regrouping and reinforcements is going on the Russian side.

A few examples: Russian troops transferred a fresh tactical group (up to 20 tanks, 10 ACVs, and 200 personnel) to the vicinity of Lohvynove.

The Russians continued transferring reinforcements to the Shyrokyne village area, trying to “isolate” the offensive by Ukrainian units along the stretch of Shyrokyne – Sakhanka. The transfer of an infantry formation from the vicinity of Bezimenne has been observed ­– over 100 people, 5 armored vehicles and up to 20 motor vehicles.

Another convoy (about 5 transport units) with wounded soldiers (about 200 people, the majority are Russian mercenaries and soldiers) has arrived to the settlement of Krasnyi Luch. The majority of mercenaries are the recruits of Russian intelligence services –Russian citizens who had no previous experience in the military.

Un update: The Russian’s is most active in shelling in the direction of Debaltseve. In particular, from 12:00 am to 3:00 pm EEST 42 fire strikes have been recorded in this area:

  • 16 – mortar strikes (in the vicinity of Zolote, Chornukhyne, Luhansk, Kamyanka, Debaltseve, Olkhovatka, Hirske);
  • 4 – assaults from small arms and grenade launchers (in the areas of Sanzharivka, Chornukhyne);
  • 11 – strikes from cannon artillery (Popasna, Zolote, Chornukhyne, Sanzharivka, Nyzhnje Lozove, Debaltseve, Mius – artillery shelling lasted for 3 hours and 35 minutes – Luhanske);
  • 5 – tank fire strikes (Chornukhyne, Debaltseve);
  • 6 – MLRS fire strikes (Debaltseve, Chornukhyne, Sanzharivka).

In addition, the Russian’s has carried out four attempts at an offensive during that time in the direction of Debaltseve, attacking the positions of Ukrainian troops near the settlement of Chornukhyne.

In addition, 2 fire strikes at civilian objects by ‘DNR’ insurgents and Russian mercenaries were recorded in Donetsk (8:25 am and 3:10 pm EEST – mortar attacks on city blocks). Also, ‘DNR’ mercenaries attacked civilian targets in Popasna at 12:15 am EEST from MLRS. In all three instances, the fire strikes took place in the areas where there are no [firing] positions of Ukrainian troops.

Yeap, the same old same old “ceasefire”. First the one on September 5 2014 and now the Minsk 2 from February 11.

Little Green Men


42 attacks in three hours just in the Debaltseve area. That’s international diplomacy and peacekeeping for you. Angela Merkel and François Hollande can be REALLY PROUD of their “ACIVMENT”.

This is just a very small sample of what has been going on day in and day out for the last 9 months. Here in Europe. The continent of “peace”.

And most of the western so called “leaders” again and again throughout history with disturbing and catastrophic regularity pretend that nothing is going on. Nothing to see, nothing to do, move on.

Because if you pretend hard enough that the really bad things that are happening here and now, is not happening; then you can pretend that everything is “OK”. And then you don’t need to do anything that “disturbs the peace” and the mind of your population with unpopular and hard decisions. At least long enough so someone else has to take care of the mess.

The problem with that of course, as history has proven so many times, is that the longer you wait to deal with a serious problem, the harder and costlier it is going to be to “solve it”. And if you wait long enough it becomes “unsolvable”.

Syria is an excellent case in point.

That is a formula that here in Europe has led to two world wars, the cold war, internal civil wars, total political oppression, censorship, massive and total surveillance of the population, concentration and GULAG camps, slave labor, organized and state supported mass killings, ethnic cleansing on massive scale, massive deportations, euthanasia programs, the master race, blood purity, the New Soviet man, enemies of the people etc.

And we “exported” these ideologies to the rest of the world.

All this in just the last hundred years.

Yeap, we have a lot of things in Europe to be “proud of”.

To make some more points about recent events I leave it to the “locals” east Europeans to explain. They have survived occupation and deportations by Nazi Germany and they have survived occupation and deportations by Soviet Union. So I think they learned a few things:


(My bold and underline)

From a Munich in Moscow to a Munich in Minsk — How Europe has Come to Putin’s Aid

Paul Goble February 13, 2015

In the 1930s, Hitler pursued a simple policy: he simply said one thing and did another. Putin has innovated: he not only lies but uses forces to do his bidding for which no one holds him responsible and thus has the chance to be accepted by some in the West as a “responsible” statesman while continuing his aggression in Ukraine.

Thus, the most important news from Minsk is not that there has been an agreement between the Kremlin leader, the German chancellor, the French president and the Ukrainian president on most of the aspects of a ceasefire but rather that the leaders of the undeclared “peoples republics” are refusing to go along.

Citing “an informed source,” TASS is reporting today that the leaders of the Donetsk and Lugansk Peoples Republics have refused to sign the document “agreed upon by ‘the Normandy quartet,’” thus in one sentence presenting Putin in a way the West will like and showing that what he has signed will have no impact on what he continues to do.
That is just one of the important conclusions about the Minsk meeting suggested by Andrey Piontkovsky who points out in a commentary today that “the very fact of its having taken place is much more important than the little pieces of paper which [these leaders] will sign or not sign”.

The Minsk meeting which follows on the Moscow meeting between Putin, on the one hand, and Angela Merkel and Francois Hollande, on the other, reflects a significant change in the way the West is dealing with Putin over all issues and is showing up the Kremlin leader’s position at home, the thing he cares most about.

At the time of the Brisbane summit, Western leaders were demonstratively isolating someone who was invading Ukraine and otherwise violating the international rules of the game. According to Piontkovsky, that threatened Putin’s standing with precisely those on whom his survival depends.

“The power of the dictator depends on the unqualified subordination to him of two or three dozen people: senior civilian, police, media and military officials,” he writes. And these people are completely behind Putin as long as he could guarantee them wealth based on stealing from Russians at home, the ability to keep the results of their theft in the West, and “a sweet life there for several generations of their descendants.”

Russians firing at Debaltseve.

Russian offensive at Debaltseve. Posted by an insurgent from Kazan2

After Brisbane, it began to look as if he no longer could provide such guarantees, and they began to question their support. But Putin responded with a clever campaign in which he caused the leaders of Europe to change their approach and thus restore his unchallenged authority at home with precisely those on whom his dictatorship depends.

Putin’s response took the form of suggesting that Moscow was prepared to use nuclear weapons if the West armed Ukraine, a campaign that has its roots in the words of Dmitry Trenin, the former GRU officer who heads the Moscow Carnegie Center, first in 2009 and most recently in an interview to a British newspaper.

That sparked fear in Europe that Putin might in fact use nuclear weapons, split Europe from the United States with regard to Ukraine, and led both Merkel and Hollande to “walkd to Canossa” first in Moscow and now in Minsk, a dramatic shift that convinced those around Putin that the Europeans are so afraid of Russia that they won’t do anything to oppose its actions.

This nuclear “blackmail” has been “at many levels, taken many forms and been creative,” Piontkovsky says. It has made use of the North Koreans, Rogozin, Ivanov, Shoygu and others. And most recently, it has taken the form of a Russian TV spot showing Russian tanks “visiting” the capitals of Europe on Victory Day.

And Putin’s propaganda ploy has worked. The day after US President Barack Obama’s nominee to be defense secretary said the US would increase military assistance Ukraine, including possibly lethal arms, Chancellor Merkel announced that “Germany does not intend to sell arms to Ukraine since it considers that the conflict does not have a military solution and that diplomatic efforts must continue.”

She certainly had read Dmitry Trenin in the Financial Times and heard the warnings of German analyst Alexander Rahr, and she drew exactly the conclusion that Putin hoped for: The Americans are engaged in a reckless policy and Russia might respond with “tactical nuclear weapons,” something that would affect Europe but not the Americans “beyond the ocean.”

Consequently, she and Hollande rushed to Moscow and then to Minsk, allowing Putin to put on the show of being interested in peace even though his agents show that he is not and thus taking exactly the steps that shore up his dictatorship rather than weakening it and leading Moscow to change its dangerous course of aggression.”

Russian tanks destroyed near Debaltseve


Russian tanks destroyed near Debaltseve

Minsk ‘Worse than Munich,’ Landsbergis Says
English translation here:

Vytautas Landsbergis, Lithuania’s first post-Soviet leader and honorary chairman of the conservative Homeland Union, says that the Minks agreement for ceasefire between Kiev’s forces and Moscow-supported separatist fighters in eastern Ukraine, which was signed on Thursday, is worse than the Munich agreement of 1938.

The conference in 1938 has come to symbolize Western impotence after Great Britain and France tried to appease Adolf Hitler by giving him Sudetenland, which led to occupation of Czechoslovakia and, eventually, World War Two.

”In that Munich conference, there probably weren’t any Sudeten SS men speaking in the name of the nation and demanding to carve up Czecholsovakia. At least they were not sitting at the table. And these [Ukraine’s separatist fighters] did,” Landsbergis said on Thursday, after presenting his new book in the Ministry of Foreign Affairs of Lithuania.

The politician noted that the Minsk talks on the future of Ukraine gave word not just to German Chancellor Angela Merkel, French President François Hollande, Ukraine’s Petro Poroshenko and Russia’s Vladimir Putin, but also to self-appointed leaders of the separatist-held regions, Igor Plotnitsky and Alexander Zakharchenko.

Words of defeat

The Minsk agreement demands the withdrawal of heavy military equipment behind a 50-kilometre demilitarized zone. Kiev has pledged to implement a constitutional reform, delegate self-government powers to the separatist regions and resume payments.

As you read through it [the agreement], you are aghast – why do they have to give up everything? Everything. Give territory, recognize these bandits as leaders who get invited to the table and allowed to sign documents. Why give this legitimization to Putin’s mercenaries?” Landsbergis wonders, adding that the same line was agreed on in ceasefire talks on 19 September 2014.

Ukraine’s President Petro Poroshenko, asked to comment on the constitutional reform outlined in the agreement, noted that it would involve decentralization, not federalization. Landsbergis thinks, however, that these are words of the defeated party.

The situation on February 15


These are talks of the defeated. First, the mercenaries should not have been allowed to sit in the talks. If countries negotiate and Russia is dictating the kind of constitutional reform they should have, then one can ask – where is your own constitutional reform, when are you starting to respect your constitution, Mr. Putin? Otherwise, shut up and don’t tell us about the constitution. We are a democratic country with a popularly elected parliament. I am an elected president, Poroshenko could say. Whereas you appointed yourself,” Landsbergis says.

He adds he is disappointed with German Chancellor Merkel, who, he says, believed Putin’s ”puppet theatre”. This is how he sees Merkel’s statements that Putin had exerted pressure on the separatists to sign the agreement.

She accepted the puppet theatre. What they did in the end was a puppet show. Perhaps everything followed stage instructions. Putin allegedly demands something of his groupies and they do not listen. He must put his fist down and they insist they will still be able to refuse. All sane people should realize this was but a silly show, but they take it seriously. Why sink to such a low level?” Landsbergis is indignant.

The Kremlin says boko haram

During Thursday’s event at the Foreign Ministry, where Landsbergis presented his new book on 13 January 1991 events to foreign ambassadors, he insisted that Western powers should arm Ukraine.

I still believe that the Ukrainians could be armed against Russian tanks. Otherwise it means that Ukraine has been sold out. It’s worse than Munich. We should discuss Munich today,” Landsbergis told the audience.

The Lithuanian politician, who led Lithuania’s own liberation from the USSR efforts in the late 1980s and early 1990s, has said that Russia is telling blatant lies, which are nonetheless accepted as something worth discussing. ”This way, everything becomes partly true, partly false, but in fact it is utterly false, because it is a purposefully designed lie aimed at influencing our judgement. It is war on thinking,” he said.

Landsbergis believes that there have been only a few moments when Russian leaders were told the truth. Once, US Secretary of State John Kerry told Russia’s Foreign Minister Sergey Lavrov that he couldn’t listen any more of what the latter was saying.

”Only one person, as far as I know from the media, Secretary of State John Kerry told Lavrov: It’s impossible to listen to you, Mr. Lavrov. It was reported, though I wasn’t there and no one recorded it. But it was reported that Kerry couldn’t listen to what the Russians were saying. In normal parlance that means: Go to hell, liar,” according to Landsbergis.

President Barack Obama, too, once said he had nothing to talk about with Putin. However, they [Russians] manage to force Western leaders into talking not just with them, but also with the bandits from Donetsk,” he added.

According to Landsbergis, Russia has declared war on the Western civilization.
”West is the enemy. The Kremlin said so. In Arabic, that translates to boko haram. That’s the Kremlin’s slogan, boko haram.”

Boko Haram is the name of a terrorist Islamist movement based in northeast Nigeria. The name in Arabic means ”Western education is forbidden”.

”However, Western leaders have their excuse: we do not want war. But war is on, lady. Yet she sees nothing wrong in Ukrainians being killed,” Landsbergis said. He insisted that Western Europeans were not unaffected by the conflict, reminding that the Russian-supported separatists downed a passenger plain over eastern Ukraine, killing 298 people, mostly from the Netherlands.

It did not crash, it was shot down, with all the people inside, it fell down 10 kilometres while people were still alive,” Landsbergis said.”

Russian tanks destroyed near Debaltseve

Russian tanks destroyed near Debaltseve 2

Putin’s Incredibly Shrinking Russian World – Why He Insisted on Minsk for Talks

BEMS – and there’s an old woman

Staunton, February 14 – Despite his success in intimidating some European governments into inaction or even willingness to come to terms with the results of his aggression, Vladimir Putin in fact is having to cope with an ever-shrinking Russia world as his insistence on Minsk as a venue for talks about Ukraine shows.

Indeed, had European leaders understood that the Kremlin leader could hardly tolerate talks anywhere else, they would have been in a far better position to make more demands not only of Putin concerning Ukraine but also of Alyaksandr Lukashenka, their official “host” in the Minsk talks.

In a comment for the Charter 97 web site, Iryna Khalip, a Belarusian journalist who writes regularly for Moscow’s Novaya Gazeta, says that Putin needed his meeting with the German chancellor and the French president to be in Minsk “and not in any other place in the world” for three reasons.

First of all, she says, Putin chose Belarus because it is one of the few places outside of Russia where he feels himself to be “the master.” That is not the case in Kazakhstan, and the Kremlin leader isn’t inclined to travel beyond the borders of his Eurasian Economic Community whose rulers defer to him most of the time.

Second, Belarus was about the only place where the Donbass separatists “could feel themselves safe” and where they would “not only not be arrested but would be able to sit at one table with the adults.” That gave them the status Putin wanted them to have, and just their being at the same talks was “sufficient” for his purposes.

And third, “by insisting on Minsk as the site of the meeting, Vladimir Putin reduced to nil all the declarations of the leaders of the EU countries made after the mass arrests” in Belarus in December 2010. At that time, they said that any high level contacts between the EU and Belarus were impossible.

Despite those declarations, Angela Merkel and Francois Hollande came to Minsk, where they were hosted by the author of those arrests, Alyaksandr Lukashenka, and said nothing about the freezing of former presidential candidate Mikola Statkevich or anyone else. He remains in prison. Had the Europeans insisted, Putin would have convinced Lukashenka to release him.

Russian tanks destroyed near Debaltseve

Defeat of a Russian-terrorist troop tank group near Debaltseve 5

Khalip then addresses the larger problems of this venue as a summit. Summit meetings, she points out, are not occasions for negotiations but rather “the last stage” in such a process. But Merkel and Hollande acted otherwise and that gave Putin the opportunity to “wrap them around his little finger” and get what he wanted out of the session without yielding anything in return.

“The difference between Merkel and Hollande, on the one hand, and Putin and Lukashenka on the other is that the latter two not once for many years has kept his word,” Khalip writes. The Europeans are accustomed to the idea that promises will be kept, while Putin and Lukashenka assume that promises are made for anything but that.

And the Europeans, or at least Merkel and Hollande, suffer from another problem as well: they can’t afford to take part in a meeting after which they would have to say to their electors at home: “forgive us, we weren’t able” to reach an agreement. That means they need to know going into a meeting what will be agreed to or they will be manipulated.

This need also means that the Europeans do not always understand what the meeting is about or what the other side wants. Putin knew what he wanted at Minsk and it was not about the Donbass. He had much bigger goals in mind, including the end of sanctions, an end to his isolation, and a reaffirmation of his role in Belarus.

Europe in these negotiations thus demonstrated all its weaknesses,” Khalip says, including its “complete inability to defend itself, its lack of a strategy toward the Russia of today, its indifference to the territories of others,” and its willingness to pay off bandits like Putin and Lukashenka in order to continue to live quietly until they make new threats and new demands.”

The village of Nikishyne

Nikishyne, Debaltseve region

Germany and France ‘Sacrificed Ukraine’ for National Economic Interests, European Parliament Vice President Says
“In what Vladimir Putin may see as an additional benefit and others as collateral damage, the Minsk accords have deepened splits within the European Union, with European Parliament Vice President Ryszard Czarnecki saying that the German and French leaders “sacrificed” Ukraine at Munich for the economic interests of their own countries.

German Chancellor Angela Merkel and French President Francois Hollande, “without the participation of the EU and promoting the economic interests of their own countries, have sacrificed Ukraine,” Czarnecki says, legitimating Russia’s “achievements” and creating a world more beneficial to Moscow than to Kyiv.

In other comments, the Polish and European politician says that it is unfortunately the case that some European countries “would like to have peace at any price,” something they may have achieved in the short run by their concessions at Minsk but not something that is likely to last for long.

On the one hand, Czarnecki says, the pro-Moscow militants in southeastern Ukraine with continuing Russian backing are likely to try to seize even more territory and undermine Ukrainian statehood. And on the other, Kyiv will have no choice but to try to block them whatever the Minsk accords say.

By insisting on the negotiating arrangements in Minsk, Putin not only excluded the US, legitimated his agents in Ukraine, but has divided Europe still further, an amazing Russian achievement but one that the leaders of Germany and France in large measure facilitated, something that Ukrainians and all people of good will should never forget.”

Donetsk airport from drone


‘What Can Ukraine Expect from the West Now?’ Former GULAG Inmate Asks Bitterly

This is a statement from Myroslav Marynovich, founder of Amnesty International Ukraine, a founding member of the Ukrainian Helsinki Group, and President of the Ukrainian PEN Club. He was arrested on April 23 1977 and he was sentenced to seven years’ hard labour and five years in exile. The same year Amnesty International adopted him as a prisoner of conscience. He spent a decade in the Soviet GULAG camps in Kazakhstan, and he has issued the statement below about how Ukrainians feel about what is happening to them now.

“What can Ukraine expect from the West now?

I write to you as a former prisoner of conscience of the Brezhnev era. All other titles are rapidly losing sense in the light of the bleeding Ukrainian Maidan.

All my life I admired Western civilization as the realm of values. Now I am close to rephrasing Byron’s words: “Frailty, thy name is Europe!” The strength of bitterness here is matched by the strength of our love for Europe.

If it still concerns anybody in decision-making circles, I may answer the question in the title.

First and foremost, stop “expressing deep concern”. All protestors on the Maidan have an allergy to this by now in these circumstances senseless phrase, while all gangsters in the Ukrainian governmental gang enjoy mocking the helplessness of the EU.

Take sanctions. Don’t waste time in searching for their Achilles’ heel: it is the money deposited in your banks. Execute your own laws and stop money laundering. The Europe we want to be part of can never degrade the absolute value of human lives in favor of an absolute importance of money.

Also cancel Western visas for all governmental gangsters and their families. It is a scandal that ordinary Ukrainians living their simple lives have to provide their ancestors’ family trees to obtain a visa while ruling criminals guilty of murder, “disappearances”, and fraud in the eyes of the whole world enjoy virtually free-entry status in Europe.

(Captured Ukrainian soldiers bounded and executed at Donetsk Airport

You can see the video here:

dead & bound Ukraine soldiers at Donetsk airport


Do not listen to Yanukovych’s and Putin’s propagandistic sirens. Just put cotton in your ears. Be able to decode their lie; otherwise they will decode your ability to defend yourself.

Instead, listen to Ukrainian media sacrificing their journalists’ lives to get truthful information.

Do not rely so much upon the information provided by your special correspondents in other countries who come to Ukraine for a day or two. Hire Ukrainians who live in this country to translate the Ukrainian cry of pain. Secure money for that right now instead of waiting for funds from next year’s budget.

Come to Ukrainian hospitals and talk to so-called “extremists” who want to “subvert the legitimately elected government,” those who have “cruelly beaten” policemen and “deliberately” blasted explosives to wound themselves.

Yes, the face of war is cruel. But, arriving at the Maidan, these people repeated almost literally what King George VI said to his people on the 3 September 1939: “We have been forced into a conflict, for we are called… to meet the challenge of a principle which, if it were to prevail, would be fatal to any civilized order in the world.”

Go out of your zone of comfort! Just recall the coddled ancient Romans who refused to do that in time. Cajoling Putin won’t bring you security. Letting him take control over Ukraine could make the world peace even more vulnerable. A Ukraine divided by force won’t bring the world peace, just as a Poland and Germany divided by force didn’t bring peace to the world.

Let us conclude in solidarity with the King and the Ukrainian people: “The task will be hard. There may be dark days ahead, and war can no longer be confined to the battlefield, but we can only do the right as we see the right, and reverently commit our cause to God. If one and all we keep resolutely faithful to it, ready for whatever service or sacrifice it may demand, then with God’s help, we shall prevail.”

Russians firing at Debaltseve.

Russian offensive at Debaltseve. Posted by an insurgent from Kazan

And to sum up the Russian mood: Russian TV says how Russia will capture Europe by May 9

Russian propagandists dream about holding the May 9 parade in Europe.
A story of a Russian TV channel on February 10 was posted on the Internet. It tells that Russian troops can reach Warsaw within 24 hours and then “visit” Berlin, Prague, Vilnius, Tallinn, Riga and, finally, London.

Вата ТВ: O планах броска России в Европу

I think I stop here, for now.

Läs även andra bloggares åsikter omyttrandefrihet, fri- och rättigheter, Läs även andra bloggares åsikter om USA


Den svenska utrikesförvaltningens död

15 november, 2009

Den svenska utrikesförvaltningen (UD) är nu i praktiken “död” och begravd när nu Lissabonfördraget officiellt snart börjar gälla.

Den utveckling som tog sin början med Göran Perssons styre (1996-2006) där han med hjälp av Nuder och Danielsson plus statsrådsberedningen, AKTIVT arbetade för att degradera och sätta UD på ”plats”.  Allt för att göra UD till ett lydigt departement bland andra i regeringskansliet styrd av förvaltnings avdelningen.

Han ville bli av med alla dessa självständiga och kompetenta statstjänstemän/kvinnor som var ett hinder för den totala politisering av hela regeringskansliet som var hans strävan.

Den där gamla statsvetenskapliga modellen där regeringskansliet består av självständiga statstjänstemän som utför sina arbeten professionellt och utan partipolitiska bindningar, och några politiskt tillsatta personer i nyckelställning, är sedan läge död och begraven.

Hela regeringskansliet är nu i grunden GENOMPOLITISERAT NER TILL LÄGSTA NIVÅ.

Och den nuvarande borgerliga regeringen tog över detta utan att ändra något och har bara FORTSATT på denna linje.

Jag har alltid bedömt mina chefer (utrikesministrar) efter två mallar – dels hur de faktiskt sköter utrikespolitiken och dels hur de sköter departementet/myndigheten UD/UM

Och det är bara tyvärr att konstatera att Carl Bildt vad det gäller den senare frågan ÄR TOTALT OINTRESSERAD AV och har noll koll på vad som faktiskt händer på departementet och med dess personal.

Ej heller är han visat något som helst intresse för de kraftigt försämrade arbetsvillkoren, både ute och hemma. Och vi pratar här om allt från arbetsmiljö, godtycke i tjänstetillsättningar, extremt hård arbetsbelastning, urusel lön utom för chefernas gunstlingar etc. etc.

Som ett litet ex. kan tas de nya utlandsvillkoren UVA (som röstades igenom under den förra regeringen), som innebär att de utsända på våra ambassader, delegationer och konsulat FÖRLORAR mellan 7.000-25.000 kr I MÅNADEN NETTO i 91 % fallen.

Och vi pratar här OM DE FAKTISKA KOSTNADERNA för individen som det innebär att vara stationerad utomlands, och inte om någon tjusig representation under ”kristallkronorna”. 

Vilken annan arbetsgrupp skulle snällt finna sig i sådana försämringar? Om det vore ett privat företag så skulle LO slå på trummorna och ryta att detta var oacceptabelt och gå ut i strejkMen nu gäller det ju bara de tjänstemän som skall värna Sverige och vara vår spjutspetts utomlands så då är det tydligen inte så viktigt.

Med de nya villkoren så behandlas vi som den fattige kusinen från landet. Och vi behöver bara jämföra oss med våra nodiska granländer för att inse på vilken absolut bottennivå vi NU ligger.

För att nu inte tala om vi jämför oss med våra kollegor som jobbar åt svenska eller internationella företag utomlands.

Eller hemska tanke, om vi jämför oss med FN, EU och  det nya EEAS, IMF etc.

Men här kommer det fina i kråksången – UD anställda anses nämligen ”så värdefulla” att VI FÅR INTE STREJKA

Så här skrev jag för 2 ÅR SEDAN I mitt inlägg UD/RK: s lönepolitik:

”Föga anade man då vad som komma skulle. Jo, nog blev det individuell lönesättning alltid! Dvs. chefens gunstlingar och favoriter stack iväg som en raket vad det gäller löneutvecklingen. Däremot kärnan av duktiga medarbetare, framför allt sådana med lång erfarenhet och stor kompetens, och som alltid (dumt nog som det har visat sig) har ställt upp då det har behövts av en eller annan anledning.

Det är denna kärna av medarbetare som är ryggraden i all verksamhet i varje departement. De kan ”hantverket” utan och innan, lagar etc. och de är en grundförutsättning för den offentliga verksamhetens oförvitlighet. Kort sagt Sveriges fortlevnad som rättsstat.

Det är dessa personer som arbetsgivaren valt att inte belöna i den individuella lönesättningen förlovade land. Trofast förvisad om att de ändå lojalt kommet att ställa upp och därför behöver de inte ”belönas”.

Som lite kuriosa: I USA så finns det en federal etisk kod som gäller för alla statstjänstemän. Koden inleds med föreskriften, att ”Varje offentligt anställd skall sätta lojaliteten mot de högsta moraliska principer och landet före lojaliteten mot personer, parti eller myndigheter”. Någon motsvarande kod finns inte i Sverige. Utan här har det förutsatts, av hävd och gammal vana, att det är så statstjänstemän skall fungera. Det är med andra ord dessa kärnmedarbetare vi talar om och som utgör garanten för att det verkligen blir så.”

”Vi anses ju gubevars vara SÅ viktiga att vi har strejkförbud. Det märkliga är ju bara att om vi anses SÅ viktiga för samhällets funktion och överlevnad att vi måste ha strejkförbud (vi är en av de få yrkesgrupper som har det), varför har detta då inte synts eller markerats genom t.ex. våra löner och övriga arbetsvillkor??

Hittills har jag aldrig fått något bra svar av vår käre arbetsgivare, vare sig lokalt eller centralt.

Så ser situationen ut på det Utrikesdepartement som sägs utgöra en så viktig del av vårt värn av Sverige och våra relationer med omvärlden.”

Och situationen har bara blivit värre sedan dess.

Ex. det nya sjukvårdsförsäkringen utomlands, som mycket brådstörtat infördes utan förvarning den 27 april i år och skulle börja gälla den 1 maj. DVS. 3 DAGARS FÖRVARNING FÖR ETT HELT NYTT SJUKVÅRDS FÖRSÄKRINGSSYSTEM, där personalen kan få ligga ute med mycket stora sjukvårdskostnader innan de får ersättning.

Undrar hur svenska folket skulle reagera om reageringen plötsligt beslöt att slopa försäkringskassan och hela sjukvårdssystemet och införa ett helt nytt system 3 dagar senare? Och där man får betala sjukvårdskostnaderna direkt och kontant för att först LÅNGT senare få ersättning.

En vanlig svensk familj, där den ena partnern jobbar åt UD utomlands förutsätts alltså att ha en stor kontant buffert för att betala sina sjukvårdskostnader.

Intressant grepp av ”välfärdslandet” Sverige.  Vi är i praktiken tillbaks till det gamla ”feodala” UD där bara adel och rika borgare kunde jobba eftersom man inte fick någon riktig lön utan det var äran att få jobba där som räknades. Och man förväntades leva på sina tillgångar.

(Vid första världskrigets slut så var ca 50% av UD personal adliga, strax före andra världskriget var siffran omkring 30%).

Skillnaden numera är att det är en POLITISK adel som sitter på alla stolar samtidigt.

Och det här är inget ”gnäll” från champagnepimplande stroppar utan en beskrivning av TOTALT ORIMLIGA ARBETSVILLKOR för duktiga och kompetenta människor med familjer som valt att tjänstgöra i UD för att främja och ta till vara Sveriges intressen.

Och jodå, det finns inkompetenta personer på UD också, liksom över allt annars i Sverige.  Både på ”höga” och ”låga” positioner. Och där dessa personer har bidragit till denna förvrängda bild som råder om UD och arbetsvillkoren där. Vilket har fått till följd att mycket allvarlig kritik av arbetsmiljö och arbetsvillkor kan lätt avfärdas som ”tjafs” och ”gnäll” från privilegierade personer.

Och ingenting kan vara längre från sanningen. För att det finns några pellejönsar så skall inte en hel yrkeskår drabbas av fördomar och förakt.  Och där absurda arbetsvillkor och förhållanden (sett med vanliga svenska ögon) kan negligeras i trygg förevisning om att INGEN bryr sig.

Som någon så träffsäkert skrev: ”Bildt ägnar ingen uppmärksamhet åt den förvaltning, utrikesdepartementet, han är chef för. UD har istället blivit utrikesministern rundningsmärke”.

Jo, det finns faktiskt en person som har varit värre om någon undrar – Ola Ullsten (1979-82). Han var TOTALT ointresserad av ALLT som hade med departementet och den faktiska skötseln av myndigheten att göra och med ALLA dessa människor som arbetade där.

I EU:s nya utrikestjänst EEAS (the European External Action Service) så kommer antalet tjänster (och inflytandet) att fördelas mellan medlemsstaterna beroende delvis på fördelningsnyckeln till EU-budgeten. Sverige bidrar med ungefär 2,5-2,7% (varierar lite från år till år).

Det innebär att Sverige kan bidra med omkring 5-7 tjänstemän.

Och vilket inflytande kommer Sverige att få med dessa ca 2,6% när det finns drakar som Frankrike, Tyskland och Storbritannien som är vana att bestämma och få sin vilja igenom.

Tillkommer sedan alla halv och små drakar som Italien, Spanien, Polen etc.

Tror någon att EEAS kommer att tillvarata svenska intressen med de faktiska styrkeförhållanden som råder?

I Sveriges riksdag så måste man ha 4% för att överhuvudtaget komma in.

Kan någon nämna någon politisk församling (kommun, landsting, riksdag, partier etc.) där en grupp på ca 2,6 % har något som helst inflytande över någonting?

Än mindre har kommit in över spärrarna till dessa politiska organ?

Jag skall sluta här. Jag kunde fortsätta och ge ett otal exempel både ute och hemma på det som jag bara som hastigast har nämnt här ovan. Och mycket sorgset konstatera att den kompetenta personal och deras familjer som sägs utgöra ett första värn av Sverige (då vi numera inte har ett försvar som kan försvara Sveriges territorium), och sägs vara så viktiga för våra relationer och utrikeshandel, i många fall behandlas som skit.

Eller för att citera socialdemokraternas motion 2009/10:U340

”anför Socialdemokraterna att Sveriges representation utomlands är en viktig fråga för vår utrikes-, bistånds- och näringspolitik. Sverige måste ha en väl rustad utrikesförvaltning både på Utrikesdepartementet i Stockholm och på plats ute i världen för att kunna förstå politiska, ekonomiska och kulturella trender och för att kunna upprätthålla relationer som ligger till grund för samarbete på en mängd viktiga områden.”

Så näpet då att det var just sossarna som genomdrivit slaktandet av UD och försämringen av alla villkor främst på utlandssidan.

Hyckleri någon? Och förakt för hårt arbetande tjänstemän med familjer och deras levnadsvillkor under ofta svåra förhållanden utomlands.

Se även mina inlägg:

UD/RK: s lönepolitik

Sverige talar om för Världen hur den borde styras

Så här skriver några tidningar om det hela:

Nya utrikeschefen i EU får stor makt

”Och dokumentet som DN tagit del av visar att den nya chefen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik blir en tung och självständig maktspelare i Bryssel som styr över sin egen budget och sin egen personal.

Utrikestjänsten ”ska vara en avdelning av sui generis-karaktär (unik till sin karaktär), skild från kommissionen och rådssekretariatet. Den bör ha autonomi när det gäller sin administrativa budget och sin personalhantering”, heter det i dokumentet.

Varken EU-kommissionen eller EU-parlamentet får inflytande över denna nya maktbastion.”

Redesigning foreign policy

“The Lisbon treaty will change the way the EU conducts its foreign policy, both on the top level and on the ground.

The Treaty of Lisbon will reshape the European Union’s institutional architecture for foreign policy from top to bottom. The top – a new-styled high representative for foreign affairs and security policy – is well-defined in the treaty. It is far better defined than the other senior position that the treaty creates, a president of the European Council.

The bottom – a new European diplomatic corps – is left in large part up to the new foreign policy chief, who early in his tenure is to propose to member states the details of its role and functioning.  Increased authority The Lisbon treaty hands the new high representative considerable authority. It adds the function of vice-president of the European Commission in charge of external relations to the existing portfolio of the current high representative, Javier Solana, who oversees the Common Foreign and Security Policy (CFSP) from the Council of Ministers secretariat.

He – or she – will also chair the monthly meetings of member states’ foreign ministers, replacing the foreign minister of the country holding the EU’s rotating presidency, the current arrangement.

Through this personal union of functions that are currently split between the European Commission and the Council of Ministers, the treaty aims to overcome some of the debilitating divisions between the two institutions that have hampered the EU’s foreign policy in past years. The development of the CFSP over the past ten years has outpaced the growth of co-ordination mechanisms in Brussels, although conditions on the ground often look less grim thanks to ad-hoc arrangements. The same applies to the EU’s military and civilian missions (13 at present, compared with none in 2002).


The ‘double-hatting’ of the new high representative, which anchors the function both in the Commission and the Council of Ministers, is designed to address a problem that became evident years ago – a lack of strategic coherence between foreign policies driven by the Commission and by the member states.

In theory, the division between the two services is straightforward. The Commission handles routine policies towards third countries – enlargement, neighbourhood relations, trade, development assistance, humanitarian aid and so forth – while the high representative deals with security challenges, especially those that require a crisis response.

In practice, the two have frequently been at odds over who should do what, both in the field and at the policy-making level. Bernard Kouchner, France’s foreign minister, restated the problem before the French National Assembly last week (14 October) when he told parliamentarians that the EU’s activities in Afghanistan were “too dispersed between the Commission, the EU’s special representative and member states”. This, Kouchner said, prevented the EU from exercising its political leadership. “The Treaty of Lisbon,” he concluded, “will help us take our rightful place.”

Autonomous external service

At the local level, trial-runs of double-hatting have been undertaken in Macedonia and towards the African Union. These pilot projects are perhaps best seen as a precursor of the Lisbon treaty’s other main innovation in foreign policy – the European External Action Service (EEAS). The new service, which is to be set up as a body with autonomy from both the Council and the Commission, is to “assist” the high representative in fulfilling his mandate, according to the treaty, and is to draw its staff from member states, the Council and Commission. The main outlines of the EEAS are currently being debated. Its scope, status, financing and staffing are all up for negotiation because of the Lisbon treaty’s vagueness. The travails of ratifying the treaty led to an unhelpful secrecy about anything to do with the EEAS – policymakers in Brussels did not want to be perceived as taking ratification of the treaty for granted, for fear of alienating those in Ireland who were yet to vote in a second referendum.

After the Irish ‘Yes’ vote, some of this secrecy has now been lifted and the EU is now trying to make up for lost time and get the EEAS up and running. But the sense of haste and improvisation is less than ideal for laying the foundations of the EU’s new foreign policy. “

Smoothing the road from Nice to Lisbon

“Foreign policy

Member states’ security ambassadors, who meet in the Political and Security Committee (PSC), will meet under the chairmanship of a representative of the foreign policy chief, that is, a senior official of the European External Action Service (EEAS), the EU’s diplomat corps established under Lisbon.

The remit of the EEAS, whose exact set-up will be proposed by the high representative within a month of taking office and endorsed by EU leaders by next April, appears to have determined member states’ agreement, reached last month, on who should be in charge of which working groups. Nearly 40 working groups in the field of external relations prepare the Council’s work.

Member states have agreed that working groups in the field of trade and development will continue to be chaired by the EU’s rotating presidency, together with a few other groups including those on terrorism, international law and consular affairs.

By contrast, working groups on geographic areas, on most thematic areas such as non-proliferation or human rights, and on matters of security and defence will be chaired by an EEAS official representing the foreign policy chief. Even this second group of working parties, however, will continue to be chaired by the rotating presidency for a transition period – yet to be determined – of either six or 12 months.

The rules of procedure of the Council of Ministers will need to be adapted to reflect these changes.”

Se även

Se även mina inlägg om Lissabonfördraget:

EU – The inner game and the Corruption that Cost £684 931,5 per hour EVERY hour EVERY day EVERY year. And is increasing

EU – The aim of this treaty is to be unreadable and unclear AND it can not be understood by ordinary citizens

EU, Lissabonfördraget och den ”NYA” övervaknings stormakten


Välkommen till Stasi och KGB land DAG 280 – Är våra riksdagspolitiker hjärndöda?

7 oktober, 2009


Det är en av de många aspekter jag har så svårt att förstå – Är våra riksdagspolitiker så TOTALT och enfaldigt naiva *******(fyll i tomrummet). Eller är det ännu värre – De förstår inte ens att de inte förstår?? 

Så för dessa riksdagsledamöter samt regeringen skall jag berätta den sedelärande historien om J. Edgar Hoover (chef för FBI från 1924 till 1972).

Nu var han ju INTE chef för FBI så extremt länge p.g.a. sin skicklighet eller ledaregenskaper, (han var däremot utomordentligt skicklig på att ge sig själv bra PR och att ta åt sig äran i de fall FBI lyckades).

Däremot så var han utomordentligt skicklig på att använda FBI: s resurser till att samla material om ALLA makthavare, eller kommande makthavare, i regeringen eller kongressen.

Klanen Kennedy försökte, och misslyckades totalt, med att avlägsna honom från sin tjänst.

Så här sa Lynden B. Johnson (President 1963-69) när en medarbetare frågade honom om varför han behöll Hoover:

”Better to have him inside the tent pissing out, than outside pissing in.”

Så, så kan de gå när man ger en person, eller organisation, total kontroll och tillgång till allt data. Och tänk OM Hoover hade haft tillgång till allt det regeringen nu har beslutat om.

Tänkte inte på det” som en känd TV figur (Peter Dalle) brukade säga till tjänstemannen (Claes Månsson) på patent och registreringsverket.

För att inte tala om vilket “mums” detta material är för utländska underrättelseorganisationer. Att användas vid framtida ”förhandlingar” med Sverige.

Så på det temat kommer här lite blandat kompott om FRA lagen,  hemlig avlyssning , tsunamibanden och Lissabonfördraget. Som alla går tillbaks till denna fundamentala frågeställning som berör kärnan i om Sverige numera verkligen kan kallas en demokrati..

Vi börjar med DN:s ledare om hemlig avlyssning och HUR LITE MAN VET OM DESS EFFEKTIVITET.

Notera vad som sägs om vad som krävs för hemlig avlyssning:

”För att en domstol ska ge polisen tillstånd att i hemlighet avlyssna en persons telefon- och datortrafik krävs att man kan anta att den misstänkte döms till minst 2 års fängelse för brottet.”

Det rör sig alltså om grova brott där straffet måste vara MINST 2 år.

Men för att avlyssna HELA SVENSKA FOLKET som nu kommer att ske med FRA lagen så ”krävs” INGENTING. Inte ens en futtig brottmisstanke där straffet bara är dagsböter.

NIX, nada, niente, nothing…   Man ”BARA” KAN göra det för att politikerna vill!

Sedan tillkommer datalagringsdirektivet m.m. som gör att ”myndigheterna” kan följa din mobiltelefon överallt, se var du befinner dig och vid vilken tid, vilka du ringer eller SMS: r etc. etc.


Där dessa uppgifter dessutom sparas i en mängs olika register och där data från dessa register delges till ”olika intressenter”, både inom och utom landets gränser.

Tack för det Sveriges riksdag och regeringen! Det känns väldigt ”tryggt”.

Notera OCKSÅ den låga effektiviteten.  Och då skall man komma ihåg att i det här fallet så är det DIREKTA insatser mot kända kriminella.

Och vad tror ni blir ”effektiviteten” om man Ständigt avlyssnar ALLA?

Ja, det svaret kan till och med en 5 åring räkna ut. Men inte våra intälägänta riksdagspolitiker och regeringen.

Se bl.a. mina inlägg:

CIA och Bruce Schneier – Varför FRA lagen INTE KOMMER ATT FUNGERA!

Välkommen till Stasi och KGB land – 13!

Välkommen till Stasi och KGB land – 44!

Välkommen till Stasi och KGB land – 46!

Välkommen till Stasi och KGB land DAG 47 – Björck avgår i protest mot FRA lagen

”Hemlig övervakning är ett allvarligt intrång i människors liv. Det kan bara motiveras om det är ett effektivt medel mot mycket allvarliga brott. Och det återstår att bevisa.”


Ehhh.. Hallå är det någon där???

För första gången på mycket länge så håller vi medborgare varje enskild riksdagsledamot ansvarig för sitt röstande. Det går inte att fegt krypa bakom partiet och partipiskan för att urskulda sitt eget ställningstagande. Varje ledamot är ansvarig gentemot det svenska folket för sitt eget ställningstagande. Det går inte att svika fundamentala demokratiska principer och sedan skylla på partiorder.

Nürnbergrättegången fastslog en gång för alla att ”lyda order” är ingen som helst ursäkt för att genomföra en rättsvidrig och brottslig handling. Ansvaret vilar helt och hållet på den person som väljer att genomför orden. Det finns nämligen alltid ett val. Du kan alltid välja att INTE genomföra en orättfärdig order även om det blir kännbart för dig som individ. Det enda som krävs är nämligen lite civilkurage. Och i Sveriges riksdag så saknas det helt och hållet med några få undantag.

Som sagt – Det är ”värdiga” representanter vi har i riksdag och regering!

Och det blir ÄNNU värre om man lägger till försvarsaspekten. I Sverige skall alltså hela svenska folket massavlyssnas p.g.a. obestämda och odefinierade ”yttre” hot.

Och det hela blir ju ytterligare patetiskt och tragiskt med tanke på att det är samma regering (plus föregående) SOM TOTALT HAR MONTERAT NER VÅRT FÖRSVAR OCH FÖRMÅGAN ATT VÄRNA VÅRT TERRITORIUM.

Se mina inlägg:

Vi skall alltså massavlyssnas för att skydda oss mot ”yttre” hot SAMTIDIGT SOM VI INTE KAN FÖRSVARA VÅRT TERRITORIUM!

Och för detta skådespel så offrar våra intälägänta politiker svenska folkets integritet och rättssäkerhet!

Så här skrev jag i mitt inlägg:  och det gäller tyvärr ÄNNU MERA NU.

”Tack vare våra intälägänta politiker som har, i brott mot grundlagen, sålt ut allt vad fri- och rättigheter, och rättssäkerhet heter.




Politikerna har med ”vett och vilja” förklarat krig mot sin egen befolkning genom att klassificera den vanlige svenske medborgaren som ”opålitlig” och ”potentiell brottsling”!

Där vi bara kan ”bevisa” vår oskuld genom att ”snällt” finna oss i en total MASSÖVERVAKNING och MASSAVLYSSNING.

Vi, det svenska folket, måste alltså först ”bevisa” att vi är ”oskyldiga” och ”värdiga” medborgare innan vi finner ”nåd” hos de höga herrarna och damerna.

En total pervertering av den rättsordning som gällt de senaste århundradena – Dvs. att du är OSKYLDIG TILLS NÅGOT ANNAT ÄR BEVISAT BORTOM ALLA RIMLIGA TVIVEL!

Och som en lök på laxen så är det vi, hederliga svenska skattebetalare, som TVINGAS BETALA FÖR VÅR EGEN ÖVERVAKNING OCH KRÄNKNINGEN AV VÅRA FRI- OCH RÄTTIGHETER!

Våra politiker har i och med detta, (dvs. Datalagringsdirektiv, Telekompaket, ACTA, IPRED, IPRED2, FRA1 och FRA 2), ENSIDIGT sagt upp det underförstådda ömsesidiga samhällskontrakt som finns mellan medborgaren och staten.

Dvs. medborgaren avstår från vissa saker mot att staten i gengäld garantera vissa FUNDAMENTALA saker. Såsom fri- och rättigheter och en fungerande rättsordning som syftar till att ge ett skydd för de FUNDAMENTALA DEMOKRATISKA PRINCIPER som ett fritt och demokratiskt samhälle behöver för att bestå.

Det hela bygger just på att det är ömsesidigt – vi avstår frivilligt från vissa saker för att i gengäld garanteras ett skydd från staten vad det gäller våra fundamentala fri och rättigheter. Samt en fungerande rättsordning.

Nu har våra intälägänta politiker sagt upp detta samhällskontrakt! Och totalt ”ryckt undan mattan” för ett demokratiskt samhälle.

Och de är inte ens medvetna om det!

Än mindre verkar de förstå konsekvenserna av detta beslut.

Det betyder också att vi, vanliga svenska medborgare inte längre är bundna av detta samhällskontrakt som våra politiker så total och ensidigt har sagt upp.


Och där det bara är en sak som gäller – MAKTEN och MAKTENS BERUSNING!

Och lägg märke till att detta har ingenting med politisk ”färg” eller parti att göra.

Vad det handlar om är försvaret av fundamentala fri- och rättigheter och rättstraditioner.

Och en ”demokrati” värd namnet.”

Ledaren i DN här:

Elektronisk övervakning

Avlyssning utan koll

Publicerat 2009-10-05 00:05

Varje år utsätts allt fler svenskar för hemlig avlyssning. Hur många av dem som döms till straff över två år har ingen tagit reda på. Det är hög tid att undersöka.

För att en domstol ska ge polisen tillstånd att i hemlighet avlyssna en persons telefon- och datortrafik krävs att man kan anta att den misstänkte döms till minst 2 års fängelse för brottet. Då får polisen lyssna och läsa inte bara på de telefonnummer den misstänkte själv har, utan också sådana man vet att han ringer upp.

Samma regler gäller för hemlig kameraövervakning. I båda fallen gäller att de integritetskränkande åtgärderna måste vara av ”synnerlig vikt” för att föra en förundersökning vidare.

För tillstånd för hemlig teleövervakning är kravet att en dom slutar på minst sex månaders fängelse. Då får polisen kontrollera vilka nummer som haft kontakt med varandra när och var, men inte ta del av innehållet. Här kan det handla om barnpornografibrott.

I fjol fick polisen att avlyssna 990 personer, ytterligare 465 fick sin teletrafik övervakad, 77 personer följdes med hemlig kamera. Domstolarna sa bara nej till 8 ansökningar.

Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten, som tillsammans rapporterar om teleavlyssning till regeringen varje år, förklarar det ringa antalet avslag med att ansökningarna är väl underbyggda – och det på grund av att åtgärden är ”resurskrävande och integritetskränkande”. En annan möjlighet är förstås att domstolarna inte tycker det hela är så mycket att bråka om.

Användningen av hemlig övervakning av olika slag har ökat i rask takt. För tjugo år sedan avlyssnades 218 personer, varav 203 för narkotikabrott. För tio år sedan var det 312 personer, där 251 misstänktes för grova drogbrott. I fjol var siffrorna 990 respektive 600. Då var alltså antalet avlyssnade i utredningar om mord, våld och rån och andra grova brott nästan lika stort som det totala antalet för tio år sedan.

Denna utveckling har skett samtidigt som polisen varje år klagat över resursbrist och samtidigt som polisen hävdar att åtgärderna är mycket resurskrävande.

Då vill det till att de ger effekt. Men om de gör det vet ingen. För det har ingen ens försökt undersöka på något vettigt vis, trots att vi genom åren haft fler statliga utredningar om hemliga tvångsåtgärder. I årets rapport från polisen och Åklagarmyndigheten är måttet på effektivitet att avlyssningen lett till att den misstänkte utsatts för ytterligare tvångsåtgärder, som anhållande eller husrannsakan. Det har skett i hälften av fallen.

Dessutom har 75 personer som talat med de avlyssnade i sin tur blivit misstänkta för brott.

De två myndigheterna är inte nöjda med effektivtetsmätningen, resonerar om att antalet misstänkta som avförts från utredningen (det vill säga avlyssnats i ogjort väder) också bör räknas.

Ett givet räknesätt är att följa upp hur många av de avlyssnade som verkligen döms till mer än två års fängelse, vilket är grunden för att tillåta hemlig tjuvlyssning- och -läsning. Men det har aldrig använts.

Av redovisningen för år 2007 framgår att 137 förundersökningar där hemlig avlyssning använts lett till ett eller flera åtal med fällande dom. Inget sägs om längden på straffen. Detta ska sättas i relation till att 966 tillstånd gavs för ändamålet. Andelen dömda är alltså ringa. Men effektiviteten kan vara sämre än så – att polisen lyssnat behöver ju inte betyda att den bevisningen var avgörande för utgången i målet.

Hemlig övervakning är ett allvarligt intrång i människors liv. Det kan bara motiveras om det är ett effektivt medel mot mycket allvarliga brott. Och det återstår att bevisa. Det är dags för justitiedepartementet att göra en grundlig undersökning.


Och vad det gäller Lissabonfördraget så kan man NU Öppet och officiellt göra det man har gjort hela tiden i skymundan. Där EU i det tysta mycket medvetet har jobbat med att införa alla dessa ändringar enligt Lissabonfördraget. Som alltså INTE skulle kunna införas om något land sa NEJ. Eller förens ALLA stater hade skrivit under och ratificerat föredraget.  Allt enligt fördraget och vad ALLA regerings chefer sa vid undertecknandet.

Se mina inlägg om EU och Lissabon fördraget:

EU – The aim of this treaty is to be unreadable and unclear AND it can not be understood by ordinary citizens

EU – The inner game and the Corruption that Cost £684 931,5 per hour EVERY hour EVERY day EVERY year. And is increasing.

Artikel i SVD här:

”Den svenska regeringen anser dock att kommissionens skrivningar är ”väl försiktiga”, enligt uppgifter till Kommissionen utgick från att Nice-fördraget gäller och därmed krävs enhällighet i beslut inom det rättsliga området.

Men med Irlands ja till Lissabonfördraget och ett förväntat godkännande från både Polen och Tjeckien öppnas möjligheten upp för att gå längre. Den vetorätt som medlemsländerna har inom det rättsliga området idag tas bort om Lissabonfördraget införs och det krävs då enbart kvalificerad majoritet.

– Under förutsättningar att Stockholmsprogrammet ska fungera i en Lissabon-miljö så kommer det att ske en viss ambitionshöjning jämfört med kommissionens meddelande. Men exakt hur är svårt att säga eftersom det fortfarande pågår samtal och förhandlingar med medlemsländerna, säger Anders Hall, stabschef åt Beatrice Ask, till”

Och till sist hur regeringen vränger och förvränger sekretesslagen för att skydda makten. En lag och dess tillämpningar som jag är väl förtrogen med. Och gör PRECIS TVÄRTOM när det gäller våra trafikdata.

Eller som Peter Kadhammar så bra sammanfattar det:

”Bortom skrytet och självgodheten är Sverige ett litet slutet land där eliterna skyddar varandra. ”

Kolumnen i Aftonbladet här:

Publicerad: 2009-10-07:

Reinfeldt, låt oss se tsunamibanden

Så fort våra älskade ­ledare – socialdemokrater eller moderater – ska beskriva Sverige skryter de om den svenska öppenheten.

Sverige är världens öppnaste land.

Nu vill justitieminister Beatrice Ask och statsminister Fredrik Reinfeldt hemligstämpla magnetbanden som visar datatrafiken i regeringskansliet efter tsunamin i Thailand 2004.

Banden ska vara hemliga i 70 år. Så var det med den öppenheten.

Sverige är världens öppnaste land länge öppenheten inte besvärar regeringen eller dess myndigheter. Om öppenheten kan medföra generande avslöjanden är den samhällsfarlig och då tar man fram hemligstämpeln.

Socialdemokraterna ville också sekretessbelägga tsunamibanden vilket inte är så konstigt. Regeringen Persson gjorde ju bort sig å det grövsta när den sattes på prov i en kris där hundratals svenskar omkom.

Hur ska man förklara att Reinfeldt vill göra samma sak?

Varningen att utomstående kan kartlägga regeringskansliets arbete med hjälp av magnetbanden är ett försök att vända vitt till svart: Ja, det är för att kunna kartlägga regeringskansliets arbete som vi vill se banden. Eller rättare sagt, för att kunna granska regeringskansliets icke-arbete, dess passivitet, usla organisation och möjligen högt uppsatta individers skandalösa inkompetens.

Jämför regeringens ynkliga hantering av tsunamibanden med en verklig storkris.

Under Watergateskandalen, som tvingade den amerikanske presidenten Nixon att avgå, avslöjades att han låtit spela in sina samtal med medarbetare. Richard Nixon ville bevara sina ord för eftervärlden.

När det kom till en utredning om kriminalitet ville han inte lämna ut banden, men kongressen tvingade honom: tusentals timmar av samtal som ger en intim inblick i Nixons sätt att styra USA.

Fredrik Reinfeldt – liksom regeringen Persson – vill hemligstämpla tsunamibanden i 70 år. 70 år!

Först när de saknar all betydelse, när de är en fotnot i vår politiska historia, ska allmänheten få veta vad de innehåller.

Bortom skrytet och självgodheten är Sverige ett litet slutet land där eliterna skyddar varandra.

Peter Kadhammar

Sanna Raymans kommentar i SVD ledarblogg här:

Med hänsyn tagen till regeringens bekvämlighet

Jag läser. Jag fattar inte. Jag ringer upp Beatrice Asks pressekreterare, Martin Valfridsson. För en stund tror jag att jag fattar. Så läser jag lite till och dimper ner i nollkoll-tillståndet igen. Ringer tillbaka. Lägger på, fortfarande osäker på om jag förstår. Är inte ens säker på att regeringen själv gör det

De så kallade tsunamibandens existens, som avslöjades av SvD, är en anomali. Hade vardagen trampat på som vanligt i Rosenbad den där vintern 2004/2005 hade de varit puts väck för längesen. Men nu blev det inte så. I stället plockade någon undan banden och gömde dem i ett skåp. Besvärligt, visst, men så kan det gå. Och nu som då kan man inte frigöra sig från tanken att den som gjorde detta, gjorde det av en anledning. 

Såväl den förra som den nuvarande regeringen har intresserat sig för att oskadliggöra banden. Den parlamentariska e-offentlighetskommittén har sett över frågan och vinnlägger sig om att se till så att besvär av den här arten inte ska återkomma i framtiden. Tricket blir att tryckfrihetsförordningen får ett tillägg: 

”Handling som förvaras hos en myndighet endast som ett led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring för annans räkning anses inte som allmän handling hos den myndigheten. En säkerhetskopia anses inte som allmän handling.”

”…särskilt inte en säkerhetskopia som någon lömsk person gömt i ett mörkt rum i Rosenbad”, frestas man tillägga. Det hade också varit kontentan om enbart kommitténs uppfattning hade fått råda. Riktigt så övertydligt väljer inte regeringen att hantera saken. Tsunamibanden finns, alltså kan de vara allmän handling. Således föräras de en helt egen specialbestämmelse i sekretesslagen: 

”Sekretess gäller för uppgift i kopior som i säkerhetssyfte har genererats i regeringskansliets datasystem och som har bevarats med anledning av naturkatastrofen i Asien år 2004, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att Regeringskansliets verksamhet skadas.”

Regeringen har förstås rätt i att en säkerhetskopia kan vara allmän handling. Tsunamibanden är ju rätt och slätt trafikdata från en given period och innehåller följaktligen både information som är allmän/offentlig och information som inte är det. 

Valfridsson förklarar att tsunamibanden egentligen inte är så intressanta. ”Allmänna handlingar finns ju i vårt arkiv och kan begäras ut därifrån”. 

Joo… Men det vi undrar över är ju varför banden gömdes… Ursäkta ett fräckt påstående, men det verkar ju lite som att banden innehåller något som liksom inte finns i de där arkiven

Vidare är skrivningen i sekretesslagens specialbestämmelse märklig. Regeringen värnar nyspråkligt verksamheten i sitt kansli från faror och försöker få det att låta som om sakens tyngd tangerar rikets säkerhet. Men sådana handlingar har ju redan skydd i Tryckfrihetsförordningen. Den här skrivningen verkar snarare vilja skydda regeringens bekvämlighet. Det är faktiskt inte alls samma sak. 

Samtidigt närmar sig ett nytt FRA-beslut riksdagen. I ljuset av detta är det en särskilt ironisk sorg att se regeringen kämpa för att skydda Rosenbads integritet gällande – trafikdataGemensamt för de båda frågorna är att bekvämlighet har prioriterats högre än grundläggande principer. 

Sanna Rayman 2009-10-05 18:18

Och juristen Mark Klambergs kommentarer:

tisdag, oktober 06, 2009

Regeringens monumentala hyckleri

Sanna Rayman har skrivit en ledare om varför regeringen inte vill att tsunamibanden ska offentliggöras. Det beror på att tsunamibanden innehåller trafikdata eller på vanlig svenska, information om vem som ringt eller skickat mail till vem inom regeringskansliet. Anledningen till att regeringen inte vill att denna information ska offentligggöras är rimlig, sådan information kan röja regeringskansliet arbetssätt. Jag brukar normalt inte vara en olyckskorp, men sådan information skulle kunna användas av politiska extremister, terrorister och främmande makter till skada för Sverige. I vissa situationer är det dock rimligt att regeringskansliet trafikdata röjs men det måste ske under kontrollerade former, t.ex. som när Johan Hirschfeldts katastrofkommission fick tillgång till banden för att kontrollera vad den förra regeringen gjorde i samband med tsunamikatastrofen 2004. Allt detta har behandlats av den parlamentariskt tillsatta E-offentlighetskommitten.

När det gäller medborgarnas trafikdata är det tvärtom, när en FRA-anställd läckte till SVT Rapport att FRA lagrar och fortsatt avser att i massiv omfattning lagra vanliga svenskars trafikdata (vem som ringer vem) så är det locket på. SÄPO engageras för att jaga rätt på läckan och ingen utredning tillsätts. Senare rapporteras att FRA överför stora mängder rådata (vilket omfattar trafikdata) till andra länder. Lagen som riksdagen har röstat igenom tillåter detta utan att saken diskuterats. Det är en skandal. Ledande politiker vägrar att svara på berättigade frågor.

Som en anekdot kan jag nämna varför jag motsatte mig alliansöverenskommelsen om FRA den 25 september 2008. Det berodde på att regeringen inte ville begränsa omfattningen av FRAs trafikdatalagring eller utbytet med andra länder. Som ett minimum kunde regeringen tillsatt en parlamentarisk utredning med oppositionen. Vid den tidpunkten representerade jag folkpartiet i E-offentlighetskommitten men jag valde som protest mot FRA-överenskommelsen att hoppa av det uppdraget. Cirkeln är sluten.

Läs även andra bloggares åsikter om <a href=”” rel=”tag”>fri- och rättigheter</a>, <a href=”” rel=”tag”>yttrandefrihet</a>,<a href=”” rel=”tag”>fra</a>,<a href=”” rel=”tag”>Försvar</a>


Försvaret – Det totala vansinnet och oansvaret fortsätter som om ingenting har hänt

20 februari, 2009

Vad skall man säga?

När man tror att den absoluta bottennivån är nådd vad det gäller TOTAL INKOMPETENS OCH OANSVAR från försvarsledningen och våra politiker, och att  det OMÖJLIGEN KAN BLI VÄRRE. Ja menar det FINNS JU EN BOTTEN PÅ INKOMPETENSNIVÅN NÅGONSTANS.

Men tydligen INTEDet svenska försvaret ledds av personer som har lyckats med mästerstycket att passera den TOTALA INKOMPETENS NIVÅN och fortsätter neråt.



Varken politikerna eller försvarsledningen.



Och för DETTA OFFRAR ”VÅRA” politiker våra fri- och rättigheter med FRA-lagen i brott mot grundlagen!

Arma land och arma folk!

Se även mina inlägg:  Försvaret – Ett exempel PÅ TOTAL INKOMPETENS och OANSVARVi har en Försvarsmakt i fullständigt fritt fall – 2”Vi har en Försvarsmakt i fullständigt fritt fall”,  Försvaret – vilken total INKOMPETENS!,  Vårt dyra lilla försvar, Vårt dyra lilla försvar – 2, Vårt dyra lilla kastrerade försvar!

Artikeln här:

Fienden kan avlyssna Gripenorder

Publicerad: 20 februari 2009, 06.10. Senast ändrad: 20 februari 2009, 08.59

Möjligheten att ta emot hemliga order försvann i den senaste versionen av stridsflygplanet Jas Gripen. Alla order till planet måste gå i klartext, uppger Sveriges Radios Ekoredaktion.

Det innebär inte bara att planets förare kan höra vad flygets stridsledningscentral säger – även en fiende kan höra det.

Dessutom blir det lättare att störa ut kommunikationen, säger FP-riksdagsmannen Allan Widman till Ekot. Och så här förblir det till 2015.

Widman hävdar att militärledningen hemlighöll detta för politikerna vid beslutet om köp av den ny Gripenversionen. De generaler som hade ansvar för projektet borde överväga att avgå, anser han.

De första Gripenplanen fick utrustning som möjliggjorde för piloterna att lyssna på sina krypterade order. Men de sista av de planen försvinner snart ur insatsorganisationen.

Anledningen till att det blivit så här är försvarets ekonomiska besparingar, säger flygvapnets utvecklingsansvarige Torgny Fälthammar till Ekot.

Stockholm TT

Läs även andra bloggares åsikter om <a href=”” rel=”tag”>Försvar</a>, <a href=”” rel=”tag”>fri- och rättigheter</a>, <a href=”” rel=”tag”>yttrandefrihet</a>,<a href=” rel=”tag”>fra</a>


Välkommen till Stasi och KGB land DAG 47 – Björck avgår i protest mot FRA lagen

16 februari, 2009

Tyvärr så gäller fortfarande denna varning dag 47 och värre blir det:


Från och med 00:00:01 den 1 januari 2009 så lever vi i ett land med en TOTAL OFFICIELL MASSAVLYSNING a la Stasi och KGB.

Tack vare våra intälägänta politiker som har, i brott mot grundlagen, sålt ut allt vad fri- och rättigheter, och rättssäkerhet heter.

Det är många som har kommenterat Björcks avhopp i protest mot FRA lagen. Därför kommer här bara några korta kommentarer/reflektioner:

Han bekräftar det vi alla kritiker har sagt hela tiden: Att ALLA dessa nya organ (nämnder, domstolar etc.) är bara symbolisk bjäfs för att det skall se bättre ut än vad det egentligen gör. Och att de INTE förändrar ett smack i själva sakfrågan.

Dvs. En TOTAL massavlysning av svenska folket och en total kränkning av våra fri- och rättigheter i brott mot grundlagen.

Och kom ihåg att när vi alla påstod detta så blev vi idiotförklarade av statsministern försvarsministern et consortes.

Nu tillhör en f.d. försvarsminister, vice talman, vice ordförande för konstitutionsutskottet, landshövding m.m., och ordförande i FUN denna stora och växande skara.

En annan kritik som vi har framfört är att lagen är fullkomligt verkningslös då det gäller det ”uttalade” syftet att komma åt ”yttre hot”. En kritik som nu Björck delar.

För även detta påstående blev vi idiotförklarade  och betecknade som ”mindre vetande” etc.

Nu tillhör en f.d. försvarsminister, vice talman, vice ordförande för konstitutionsutskottet, landshövding m.m., och ordförande i FUN denna stora och växande skara.

Men vad vet han, han har ju bara ”övervakat” Sveriges samlade underrättelsetjänst de senaste 12 åren.

Och som jag konstaterat så många gånger tidigare: Det är samma intälägänta politiker som har sett till att Sverige är försvarslöst SAMTIDIGT som de inför en total massavlysning av svenska folket och kränker våra fri- och rättigheter MED MOTIVERINGEN ATT DE SKALL VÄRNA MOT YTTRE HOT.

Ett hot som vi alltså INTE KAN MÖTA tack vare dessa politiker.

Men att offra våra fri- och rättigheter med denna lögnaktiva ”motivering” går tydligen alldeles utmärkt.

Han har tydligen försökt framföra sin kritik internt som den lojale partgängare han är. Men utan något som helst resultat (någon som är förvånad? Någon?? v.g. räck upp en hand).

Men som sagt, Fredrik Reinfeldt är ju statministern som enligt egen utsago ”lyssnar”. Det vet vi ju eller hur.

Se mina inlägg:  CIA och Bruce Schneier – Varför FRA lagen INTE KOMMER ATT FUNGERA!


Försvaret – Ett exempel PÅ TOTAL INKOMPETENS och OANSVARVi har en Försvarsmakt i fullständigt fritt fall – 2”Vi har en Försvarsmakt i fullständigt fritt fall”,  Försvaret – vilken total INKOMPETENS!,  Vårt dyra lilla försvar, Vårt dyra lilla försvar – 2, Vårt dyra lilla kastrerade försvar!

Så här säger Internationella Juristkommissionen i sin senaste rapport som släppets idag om utvecklingen av fri- och rättigheter i den demokratiska världen:

”In the course of this inquiry, we have been shocked by the extent of the damage done over the past seven years by excessive or abusive counter-terrorism measures in a wide range of countries around the world. Many governments, ignoring the lessons of history, have allowed themselves to be rushed into hasty responses to terrorism that have undermined cherished values and violated human rights. The result is a serious threat to the integrity of the international human rights legal framework,” said Justice Arthur Chaskalson, the Chair of the Panel, former Chief Justice of South Africa and first President of the South African Constitutional Court.”

”It is now absolutely essential that all states restore their commitment to human rights and that the United Nations takes on a leadership role in this process. If we fail to act now, the damage to international law risks becoming permanent”, she added.

 ”The Panel received disturbing evidence that in many countries intelligence agencies have acquired new powers of surveillance, and even powers of arrest, detention and interrogation, in both criminal and non-criminal contexts. As a result, the work of the intelligence sector is increasingly overlapping with, or supplanting, the duties normally performed by law enforcement bodies, without being subject to the corresponding accountability and oversight mechanisms. This point was driven home in many Hearings including those on the Middle East, North Africa, Pakistan, and the Russian Federation. In some instances, it was difficult to avoid the conclusion that States are bolstering the role of intelligence agencies in preference to traditional law enforcement agencies, precisely because the latter have well-defined lines of accountability to the legislature and judiciary as well as the executive. Witnesses reported many abuses.”

”The transnational character of the current terrorist threat means that intelligence agencies in liberal democratic countries are increasingly cooperating with, and frequently are dependent on information from, their foreign counterparts, including those with known records of human rights violations. The Panel received evidence concerning increased powers of surveillance and data-collection, storage, and information sharing, often with insufficient safeguards built in to protect against an erosion of privacy rights.”

”The distinction between legal and operational use of such information obtained by torture and other illicit treatment suggests that the receipt of intelligence information is frequently not subject to any meaningful restraint, so long as it is not used in legal proceedings. The Panel is concerned that the regular reliance on and acceptance of such ”tainted” information implies an encouragement of and even complicity in internationally prohibited practices.”

”The need for secrecy cannot excuse these or other grave human rights violations. Yet the Panel received evidence that intelligence services worldwide effectively enjoy impunity for human rights violations because of a lack of meaningful civilian oversight and/or a lack of political will by governments to investigate and prosecute State agents involved in such abuses. In addition, legal doctrines such as state secrecy or public interest immunity have been used to foreclose civil suits and hence remedies to the victims of such abuses.”

”The Panel recommends that agencies involved in intelligence gathering, including military intelligence, must be subject to effective mechanisms of control and that their operations (domestic and transnational) must be governed by law and regulations in full compliance with all human rights standards.”

Som sagt, är det någon som lyssnar bland våra intälägänta politiker?

Pressmeddelandet finns här:

Rapporten finns här:

Se även.:

Nyheten här:

Björck avgår i protest mot FRA-lag

Publicerad: 16 februari 2009, 00.34. Senast ändrad: 16 februari 2009, 00.35

Anders Björck avgår i förtid som högste kontrollant av Sveriges underrättelsetjänst. Han slutar i protest mot FRA-lagarna som han anser leder till en ineffektiv underrättelsetjänst med sämre skydd för integriteten.

Läs vidare Fakta

  • Försvarets underrättelsenämnd förkortas FUN.

Nämnden består idag av ordföranden, sekreteraren, en hög jurist och fyra politiker. Den granskar främst FRA och Försvarsmakten. FUN fick med FRA-lagarna ett större ansvar.


Landshövdingen och tidigare försvarsministern Anders Björck har i tolv år varit ordförande för Försvarets underrättelsenämnd, FUN. Nämnden övervakar Sveriges underrättelsetjänst – hemliga verksamheter som kostar över en halv miljard kronor varje år. Den största myndighet som FUN kontrollerar är Försvarets radioanstalt, FRA.

Björck har ett förordnande som går ut i juni, men ville sluta redan igår.

– I min avskedsansökan har jag begärt att sluta den 15 februari. Försvarsministern har bett att jag ska vara kvar till årets slut. Men jag är en hederlig och principfast man, förklarar Anders Björck för SvD.

Avgången är en protest mot FRA-lagarna, en kritik som han ”i hög grad” har fört fram till regeringen.

Jag har tänkt över detta noga. Lagarna och den kontrollverksamhet man nu tänker sig främjar varken integriteten eller effektiviteten. Jag tror inte på de lösningar som har genomförts och de som nu skisseras från den 1 juli. Då tycker jag det är enklast och renhårigast att de som tror på det här får driva det vidare, förklarar Anders Björck.

Eftersom spaningen kostar så mycket gäller det enligt honom att driva den effektivt och få valuta för pengarna.

– Då är det oerhört viktigt att ha en integritet som fungerar, och inte en massa nya organ som skänker en bild av att det kommer att fungera bättre än det system vi haft tidigare. Det tror jag inte det kommer att göra, säger Anders Björck.

Samtidigt med Björck slutar nämndens sekreterare Ulf Birath. Istället har regeringen utsett ambassadör Ulf Håkansson till kanslichef. Försvarsminister Sten Tolgfors (M) säger att han uppskattar Anders Björcks arbetsinsats. Björck är ännu inte entledigad av regeringen som ska utse hans efterträdare inom kort.

– Det ska nämligen istället vara en domare som ska leda nämndens arbete. Fyra partiledare, fyra partier och en riksdagsmajoritet har sagt att den juridiska kompetensen i FUN ska stärkas, säger Sten Tolgfors.

Mikael Holmström

Läs även andra bloggares åsikter om <a href=”” rel=”tag”>Försvar</a>, <a href=”” rel=”tag”>fri- och rättigheter</a>, <a href=”” rel=”tag”>yttrandefrihet</a>,<a href=” rel=”tag”>fra</a>

Försvaret – Ett exempel PÅ TOTAL INKOMPETENS och OANSVAR

30 januari, 2009

Jag har tidigare skrivit om ett försvar i fritt fall, och det bottenlösa träsk av inkompetens som råder, och har rått bland våra politiker och försvarsledningen.

Hur Sverige idag är i praktiken försvarslöst TROTTS en budget på 42-43 Miljarder kr. Jämfört med Finland som IDAG till halva priset får ut ungefär 5-10 ggr mer försvarseffekt OCH KAN försvara sitt territorium.  De dåliga materialen för utlandsuppdragen Etc. Etc.

Så här skrev jag för ett år sedan:

”Det TOTALA byråkratiska vansinnet och inkompetensen fortsätter oförtrutet inom försvaret och har nått nya höjder – hur nu det är möjligt! Det borde vara värt ett pris i sig!

Och det var inte bara möjligt utan det har blivit ÄNNU VÄRRE!

Och nu pågår ETT NYTT VARV på försvarspositivet. Med halvering av antalet stridsvagnar (till 60 st), en tredjedel av den arme som finns kvar på pappret skall bort till max 12.500 man, nedläggning av det sista amfibiebataljonen, halvering av hemvärnet, den sedvanliga flytt- och nedläggnings karusellen baserad på bypolitik etc. etc.

År 2014 kommer insatsorganisationen att ha kapacitet motsvarande 1700 personer och 300 i beredskap.

Det blir inte ens en tummetott kvar. Och försvaret KOSTAR FORTFARANDE ÖVER 40 MILJARDER kr.

Inkompetens från de ansvariga är så MONUMENTAL, OCH HAR PÅGÅTT SÅ LÄNGE, att det är svårt att ens börja beskriva omfattningen av detta svek från politiker och försvarsledningen.

För det är ett svek mot Sverige OCH det svenska folket.

Och som en liten ironisk bisatts: enligt internationell rätt så är ett land som säger sig vara neutralt SKYLDIG att VÄRNA sina gränser och territorium.

Och det hela blir mer än perverst med tanke på FRA lagen1 och 2, Datalagringsdirektivet, Telekompaketet, IPRED1 och 2, ACTA, Remote Searching, Polismetodutredningen etc.

Där våra intälägänta politiker, i brott mot grundlagen, har sålt ut våra fri- och rättigheter, och rättssäkerheten med ”motiveringen” att de vill skydda oss mot yttre hot.

Det är alltså samma intälägänta politiker SOM SAMMTIDIGT har gjort Sverige FÖRSVARSLÖST.


I USA så kan man ställa statsledningen, från presidenten och nedåt, inför impeachment.

I Sverige fanns förut ett motsvarande sätt att bli av med inkompetenta, korrupta och brottsliga politiker i statsledningen och höga tjänstemän – Riksrätten. Men det avskaffades i praktiken 1974.

(Riksrätten upprättades i och med och 1772 års regeringsform och avskaffades slutligen i och med 1974 års regeringsform).

Riksrättens uppgifter övertogs 1975 formellt av Högsta domstolen.

Alltså samma domstol där ALLA justitieråd är utnämnda av regeringen. Där dessa personer under långa tider har jobbat i justitiedepartementet eller åt justitiedepartementet, haft utredningar eller ordförande uppdrag åt, eller där de har blivit utnämnda av regeringen.

Hela sitt liv har de varit en del av och beroende av den politiska makten. Dvs. den makt de formellt skall ”övervaka”.

SAMTIDIGT som de extraknäckar åt privata intressen som medlare/skiljedomare etc. Och tjänar 2-5 ggr MER än deras lön som domare i högsta domstolen. Och där dessa uppdrag dessutom tar mycket tid.

Som ett exempel – vid skiljedomen mellan Skandia Liv och Skandia (november 2008 ) så fick de 4 personerna i skiljenämnden (en var justitieråd) 19 miljoner för sitt arbete.

Förut så behövde justitieråden INTE redovisa någonting. Men sedan 1999 gäller en ny bestämmelse. Justitieråden skall nu rådfråga HD:s ordförande om extraknäcken kan tänkas vara skadlig.

Dvs. domstolen får SJÄLV avgöra om det man gör att rätt och riktigt.

Tilläggas kan att Högsta domstolens ordförande Johan Munck är en av de ”flitigaste” extraknäckarna. 75 % av hans ”inkomster” 2006 kom från dessa extraknäck. Han dömdes för övrigt till skatteböter 2007. Och det ironiska är att han själv gjorde utredningen som ligger till grund för dagens lagstiftning om skattetillägg.

Som jämförelse – för domare i EG-domstolen är alla ”extraknäck” förbjudna.

Det är någonting mycket ruttet i Konungariket Sverige. Och stanken börjar bli outhärdlig!

Arma folk och arma land.

Nå, nedan kommer en bra beskrivning av sakernas tillstånd. Och hur det på 1-2 timmar skulle gå till att ta över Sverige genom ett strategiskt överfall. Jag har några taktiska och tekniska invändningar här och där. Men det är fullkomligt ointressant i sammanhanget.

Det scenario som beskrivs här är FULLT GENOMFÖRBART IDAG. Och Sverige skulle inte kunna sätta emot NÅGONTING.

Tack för det alla inblandade politiker och försvarsledningen!

Se även mina inlägg:

Vi har en Försvarsmakt i fullständigt fritt fall – 2”Vi har en Försvarsmakt i fullständigt fritt fall”,  Försvaret – vilken total INKOMPETENS!,  Vårt dyra lilla försvar, Vårt dyra lilla försvar – 2, Vårt dyra lilla kastrerade försvar!

Samt även:

 How the West Fueled Putin’s Sense of Impunity by doing nothing,  A Short collection of news about ”friendly neighborly Russian behavior”Russia’s War in Georgia and the background chronology to it,  Damage assessment: Georgian village Tamarasjeni the most destroyed and damagedAnother Russian Journalist Shoot in the Head – By the Police,   An Investment Gets Trapped in Kremlin’s Vise – Justice a la Gazprom/Russian style,  Russia’s Disinformation Campaign over South OssetiaCriticism = extremism in RussiaThe Russian system is characterized by intimidation and political passivity on the part of the population.How Putins critics get ”erased” from the TV screen,   Some more examples of Gazprom/Russian ”friendly” behaviourList of Gazprom’s huge empire of subsidiaries – Part 1,  List of Gazprom’s huge empire of subsidiaries – Part 2Before the Gunfire, Cyberattacks against GeorgiaGazprom and Nord Stream’s strong PR drive to influence local governments,   The Re-Sovietization of the Russian Press and Gazprom’s active part in it.Russia’s Gazprom’s Energy ImperialismScratch Russia Georgia War and You Find Oil and Gas Pipelines och Moscow’s Sinister Brilliance – Who wants to die for Tbilisi or Stockholm?

Här en litet urval artiklar:

Inlägget finns här:


Strategiskt överfall på Sverige

 En gång i tiden kunde Sverige inom 48 timmar mobilisera 850 000 man till försvaret. Inom 24 timmar ett antal 100 000 unga, nyligen utbildade och väl motiverade män. Antalet mobiliseringspunkter över Sverige kunde mätas i 1000-tals, och det överallt stod det löpande underhållna och redo fordon och utrustning. Vi kunde sätta över 20 riktiga fältförband i form av brigader i strid, förband som kunde slå fienden och återta landstigningspunkter även med den tidens utrustning. Vi hade hundratals artilleripjäser och över 300 flygplan. Enbart en enda pansarbrigad hade 80-talet stridsvagnar och 100-talet pansarbandvagnar och kunde antagligen inom 48 timmar från mobilisering fara färdig för strid. Enbart en stridande bataljon hade åtminstone fyra artilleripjäser, plus hundratals pjäser på brigad- och fördelningsnivå. Enskilda bataljoner och kompanier med extra hög beredskap kunde inom några timmar anfalla fiendens första brohuvuden. Den svenska försvarsviljan var god, då det fanns en känsla av att man hade en chans. Och försvaret var en tusenhövdad hydra. Även om man kapade av de största huvudena, så växte det hela tiden ut fler. Det kanske var synd om överste Sandström och hans familj om han blev ett offer för Spetsnaz, men det var inget som svenska försvaret stod elller föll med.

Det är på marken man tar och håller ett land, eller försvarar det. Ett flygplan eller en helikopter kan inte sitta vid fronten 24/7. Det enda som kan göra det är manskap med vapen i näven, eller bakom pansaret på ett stridsfordon, förstås helst med ett hyfsat skydd i luften.

Idag kan armén inom 12-24 månader, inte timmar, inte dagar, inte veckor, mobilisera 20 000 man i ett tiotal bataljoner, inte brigader. Alla dessa är inte heller stridande fältförband. Vi kan trolla fram fyra artilleripjäser och 120 stridsvagnar. Med de kommande nedskärningarna skall armén på kortare varsel kunna mobilsera 12500 yrkessoldater i lätta förband och 60 stridsvagnar, men antagligen kommer en stor del av dessa vara förlagda i utlandsuppdrag. Eventuellt kommer vi inte heller ha kvar någon amfibiebataljon. Och hur är försvarsviljan? Vill 12500 man gå i döden i en strid de inte kan vinna?

Och frågan är om det spelar någon roll. Innan de katastrofala försvarsbesluten med start 90-talet gick det inte att ta Sverige med ett strategiskt överfall. Det gör det idag.

För att beskriva hur utfallet kunde blivit i slutet av 80-talet finns tre böcker i Garbo-serien. För att beskriva hur det skulle se ut idag räcker det med ett blogginlägg.

Läs vidare. Ber om ursäkt för varierande detaljnivå och att en del trådar dör ut, men tiden är knapp och det här är inget litterärt verk. Incidenterna skall ses som exempel. Fyller kanske ut lite under dagen.

Lördagen den 22:e juni 2009. Midsommardagen.

06:45 Landvetter Flygplats
En chartrad Aeroflot Boeing 767 med plats för över 200 passagerare på charter från St Petersburg till London anropar Landvetter flygplats på nödkanalen. Man har rökutveckling i kabinen och begär omedelbart om att få landa. Tillstånd ges, och flygplatsbrandkåren rycker omedelbart ut.

06:48 Arlanda Flygplats
En chartrad Aeroflot Ilyushin Il-96-300 med plats för över 250 passagerare, också den på väg till London från St Petersburg anropar tornet på Arlanda. En motor har havererat och brinner. Flygplatsen antar högsta beredskap och storlarm slås. Dussintals ambulanser sätter fart mot Arlanda, liksom räddningstjänst från såväl närområdet som från Uppsala och Stockholm. Liksom alla poliser norr om Stockholm. De som inte gått av nattens jobbiga midsommarskift och åkt hem och lagt sig. Vilket är de flesta. Det går att se svart rök från ena motorn på den klara midsommarmorgonen, fastän planet fortfarande ligger på 20 000 fots höjd.

06:51 Landvetter Flygplats
Aeroflots Boeing 767 landar på Landvetter flygplats, men stoppar inte vid banans slut och inväntar räddningstjänsten, utan fortsätter tvärt emot direktiv från tornet att taxa rakt mot terminalen.

06:53 Svealand, Götaland
Strömmen går över hela södra Sverige. Ledningsstolpar utanför kärnkraftverken i Oskarshamn, Forsmark och Ringhals sprängs sönder samtidigt som matarledningar från Norrland får ett antal stolpar fällda av sprängladdningar. Spänningsfallet gör att även försörjda delar automatiskt slås av. Sabotörerna drar sig tillbaka i terrängen och inväntar reparatörerna, samtidigt som de ställer in kikarsiktena på prickskyttegevären.

Stambanorna Stockholm-Malmö-Göteborg-Örebro-Stockholm, och Göteborg-Jönköping sprängs ute på öde platser i skogen. Med det sprängs också en stor del av de fiberkablar grävts ner i banvallarna och bär viktig delar av den svenska teletrafiken av. Även här drar sig sabotörerna tillbaka och inväntar att någon kommer ut och inspekterar.

Strömavbrottet gör att klockan börjar ticka för reservkraften på telestationer och basstationer, i den mån den fungerar. Även om

Veckor och dagar tidigare har ett antal ryska sabotagegrupper tagit sig in i landet från andra EU-länder. En del är rent av etniska ryssar boende i t ex Estland och är här och jobbar som billig arbetskraft. Via vanliga lastbilstransporter från andra EU-länder har sprängämnen, automatkarbiner och prickskyttegevär smugglats in till tre samlingspunkter. Sabotagegrupperna som uppträder fyra och fyra har vanliga svenska hyrbilar. Varje team har, förutom sprängämnen och handgranater, två automatkarbiner och två prickskyttegevär.

06:54-08:00 Kattegatt, Östersjön
Miniubåtar klipper av de flesta fiberkablar som går till och från Sverige till havs, och successivt minskas kontakten med omvärlden i den mån den inte redan störts av strömavbrott och sabotagen mot stambanorna. Samtliga kablar till Gotland bryts.

06:54 Kaliningrad
Från den ryska enklaven i Kalinningrad avfyras 54 missiler mot nordväst. Ryssland har trots protester från NATO anmält att man skall ha en missilövning tillsammans med den rådande mindre flottövningen. Övervakningssystem noterar avfyrningen, och telefoner börjar ringa ilsket i Berlin, Bryssel, London och Washington.

06:58 Arlanda Flygplats
Aeroflots plan landar på Arlanda, där all flygtrafik strandats i väntan på katastroflandningen. Det syns klart och tydligt hur stora mängder svart rök bolmar ut från en behållare bredvid ena motorn. Planet stannar inte för den samlade räddningstjänsten utan taxar vidare mot terminalen.

06:59 Landvetter Flygplats
Ut ur planet på Landvetter strömmar det ryska elitsoldater i kamouflagekläder och med automatkarbiner. Väktare och poliser som möter upp skjuts brutalt ner, och resterande människor flyr fältet. Två vakter från Falck och en polisman blir de första svenska dödsfallen. Panik utbryter inne på terminalen när ljudet av eld från automatvapen hörs.

Läs även andra bloggares åsikter om <a href=”” rel=”tag”>Försvar</a>, <a href=”” rel=”tag”>fri- och rättigheter</a>, <a href=”” rel=”tag”>yttrandefrihet</a>



Putin’s Useful Idiots – The Environmental Movement

11 oktober, 2008

Här kommer en artikel av William Yeatman som beskriver det Tyska beroendet av den Ryska gasen och de utrikespolitiska följderna det har fått. Och det kan vi ”tacka” den tyska miljörörelsen för som konsekvent har motsatt sig ALLA realistiska alternativ, INKLUSIVE DE EGNA STORA GASTILLGÅNGARNA SOM MAN AV ”MILJÖSKÄL” INTE KAN ANVÄNDA.

Däremot så protesterar INTE miljörörelsen MOT den STORA importen av rysk gas. Och det totala beroende som detta har medfört.

Intressant eller hur.

Se även mina tidigare inlägg

 How the West Fueled Putin’s Sense of Impunity by doing nothing,  A Short collection of news about ”friendly neighborly Russian behavior”Russia’s War in Georgia and the background chronology to it,  Damage assessment: Georgian village Tamarasjeni the most destroyed and damagedAnother Russian Journalist Shoot in the Head – By the Police An Investment Gets Trapped in Kremlin’s Vise – Justice a la Gazprom/Russian style,  Russia’s Disinformation Campaign over South OssetiaCriticism = extremism in RussiaThe Russian system is characterized by intimidation and political passivity on the part of the population.How Putins critics get ”erased” from the TV screen Some more examples of Gazprom/Russian ”friendly” behaviourList of Gazprom’s huge empire of subsidiaries – Part 1,  List of Gazprom’s huge empire of subsidiaries – Part 2Before the Gunfire, Cyberattacks against GeorgiaGazprom and Nord Stream’s strong PR drive to influence local governments,   The Re-Sovietization of the Russian Press and Gazprom’s active part in it. Russia’s Gazprom’s Energy ImperialismScratch Russia Georgia War and You Find Oil and Gas Pipelines och Moscow’s Sinister Brilliance – Who wants to die for Tbilisi or Stockholm?

Artikeln finns här:

Putin’s Useful Idiots

By William Yeatman

Posted October 2008

Wonder why Russia has Europe over a barrel? Ask German environmentalists.

Give nukes a chance? Environmental activists have given Moscow new leverage over Europe.It is said that Vladimir Lenin once called Soviet sympathizers in Western countries ”useful idiots” for unwittingly advancing the cause of revolutionary Russia. Were the Bolshevik leader alive today, he might apply the same label to German environmentalists, whose influence over their country’s energy policy has been an inadvertent, but essential factor in Moscow‘s post-Cold War rise.

Two decades of stringent environmental regulations have made Germany, Europe‘s largest economy, increasingly dependent on natural gas from Russia, the world’s largest exporter. Of course, economic leverage translates seamlessly into political power, and Russia‘s sway over German foreign policy has been conspicuous as the recent imbroglio in Georgia has continued to play out.

In fact, Germany has the means to power its economy without Russian natural gas, so energy dependence is unnecessary. For starters, it is home to the largest reserves of coal in Europe. But thanks to the European Union’s marquee climate-change mitigation policy-the continent-wide Emission Trading Scheme-the economics of power production have shifted decidedly against coal because its combustion releases the most greenhouse gases of any conventional fuel source.

Given that coal is currently taboo, Germany could meet its energy needs by expanding the use of nuclear energy, which emits no carbon dioxide when used to generate electricity. Yet the environmental movement in Germany opposes nuclear energy because its waste is difficult and dangerous to store. In 2000, environmentalists won passage of the Nuclear Exit Law, which commits German utilities to phasing out nuclear power by 2020.

Rather than coal or nuclear, the environmental movement prefers sustainable sources of power such as wind and solar, and it has convinced the German government to grant generous subsidies to the renewable energy industry. But despite these investments, renewables are still too costly to displace conventional energy sources, which is why wind and solar power account for less than 2 percent of Germany‘s primary energy production, according to government figures.

That leaves natural gas, which is cleaner than coal and less expensive than alternative energy. Germany is fortunate to have large deposits of gas-more than 9 trillion cubic feet-most of which is thought to lie beneath the northwestern state of Niedersachsen. Environmental regulations, however, have limited exploration and development in the region.

To meet its demand for energy, Germany turned to Gazprom, a state-owned company that has a legal monopoly on natural gas exports from Russia. Natural gas currently accounts for almost a quarter of all the energy consumed in Germany, including all electricity in homes, gasoline in cars, and coal for industrial boilers. That’s up 40 percent since 1991. And Gazprom now supplies 40 percent of all natural gas consumption in Germany, an increase of 55 percent over the same period.

Currently, almost 40 percent of Germany’s domestic gas consumption comes from Russia. That share is likely to increase with the construction of the Northern Pipeline, a project to be completed in 2010 that would link Russian gas directly to Central European markets.

It’s little wonder, then, that German Chancellor Angela Merkel was the first major world leader to pay a visit to new Russian President Dmitry Medvedev. Or that at last spring’s NATO summit in Romania, German diplomats orchestrated the opposition to U.S. President George W. Bush’s plan for expanding the trans-Atlantic military alliance to include Georgia and Ukraine. Before the summit, Russian officials had warned that NATO expansion would cause a ”deep crisis,” and provoke a ”response” from Russia.

Then, last week in St. Petersburg, Merkel became the first Western leader to restore close bilateral ties with Russia after the August conflict in Georgia. Not coincidentally, Merkel’s trip to Russia came at the same time that a major gas deal was signed between Gazprom and E.On, the German gas giant.

Merkel has been outspoken as the Kremlin has demonstrated a seeming willingness to use Russia’s energy resources as a cudgel in interstate disputes. As winter approached a year ago, Gazprom threatened to cut gas supplies to Ukraine after the pro-Russia candidate lost a major election. The timing of the warning was widely interpreted as a thinly veiled threat. So was the decision by Transneft, a state-owned pipeline company that has a monopoly on oil exports from Russia, to precipitously cut supplies to the Czech Republic last July after that country signed a deal with the United States to host radar technology as part of a global missile shield-a policy strenuously opposed by Moscow.

But actions speak louder than words, and Medvedev and his mentor, Prime Minister Vladimir Putin, are no doubt paying more attention to what Germany‘s leader does than what she says.

Domestic opposition to the Northern Pipeline has grown recently, and a debate has started on the future of coal in Germany. For the foreseeable future, however, Germany‘s foreign policy will be beholden to its energy dependence on Russia. And for that, we have the environmental movement to thank.

William Yeatman is an energy policy analyst at the Competitive Enterprise Institute, a Washington-based think tank.

Läs även andra bloggares åsikter om” rel=”tag”>Fri- och rättigheter</a>, <a href=”” rel=”tag”>Yttrandefrihet</a>, <a href=”” rel=”tag”>Russia</a>, <a href=” rel=”tag”>miljö</a>, <a href=”” rel=”tag”>Försvar</a>

Välkommen till Stasi och KGB land 53!

26 september, 2008

Jag har i flera omgångar i mina inlägg om FRA lagen återkommit till vilka ”värdiga och intälägänta” representanter vi har i Sveriges riksdag och regeringen.

Där ideologier, principer etc. används i officiella sammanhang OCH när det passar. Men när det verkligen gäller så skiter man fullständigt i alla dessa ideologier och principer – då är det bara makten, OCH BARA MAKTEN som räknas.

Och då spelar sådana saker som att man avskaffar integritetsskyddet och rättsstaten för vanliga medborgare I BROTT MOT grundlagen, Europakonventionen om mänskliga fri- och rättigheter och FN: s deklaration om mänskliga rättigheter ingen roll.

Och efter de ”nya” turerna kring FRA lagen så är det bara att konstatera att detta gäller ÄNNU MER nu.

Det finns oändligt mycket att säga om den senaste veckans spel. En hel del påminner om spelet den 17-18 juni i år. Fast då med andra aktörer.

Och mycket har redan sagts på bloggosfären så jag nöjer mig med denna kommentar.

Har man som jag under en längre tid hållit på att analysera politik, svensk och internationell, så vet man HUR FULLSTÄNDIGT AVGÖRANDE DET ÄR MED DETALJERNA, ORDVAL OCH VAR KOMMATECKEN m.m. står i bisatser, förarbeten, förklaringar, ”fotnötter”, uttalanden etc.

Där dessa detaljer i praktiken gör att ett avtal blir mer eller mindre värdelöst då man vrider syftet med avtalet 90 grader, ja ibland 180 grader genom dessa ”detaljer”. Dvs. de VERKLIGA intentionerna med avtalet framgår JUST i dessa ”detaljer”.

Ett utmärkt nyligt exempel är hur ryssarna lurade skjortan av den franske presidenten i det avtal om tillbakadragande från Georgien som de så högtidligt undertecknade. OCH DET VAR JUST GENOM ALLA DESSA TVETYDIGHETER I DETALJERNA som gjorde att avtalet i praktiken blev något helt annorlunda. Som gjorde att ryssarna ”ostraffat” kunde göra som de ville, när de ville och hur de ville.

Sen var det ju ett rent ”nöje” att se hur bortkollrade fransmännen blev. De brukar nämligen i internationella sammanhang tala om för allt och alla hur ”duktiga” de är på att förhandla och vilka mästare de är på hela spelet kring detta.

Den som bäst har förstått det hela är Mark Klamberg, doktorand i folkrätt och folkpartist, som aktivt har deltagit i motståndet mot FRA lagen. OCH som delvis har deltagit i de senaste turerna kring FRA lagen inom folkpartiet som lett fram till den ”nya” uppgörelsen.

Och som en följd av dessa turer kring ”detaljerna” (dvs. att regeringen tydligen TILL VARJE PRIS VILL BEHÅLLA DESSA DETALJER/”HJÄRNSPÖKEN” vilket borde få ALLA varningsklockor att ringa på högsta volym) så har Klamberg med omedelbar verkan lämnat ALLA uppdrag inom folkpartiet.

Heder åt en man som verkligen står för sina principer och INTE BARA PRATAR OM DEM NÄR DET PASSAR OCH INTE KOSTAR NÅGOT.

Djävulen finns i detaljerna

Någon kanske undrar vad jag ogillar med FRA-överenskommelsen. Jag var med i en del av de samtal som föregick överenskommelsen.

Som teknikintresserad jurist ser jag de avgörande frågorna. De är för närvarande gömda i FRA-lagstiftningens bisatser, andra lagar än signalspaningslagen, undantag, uttalanden i förarbeten och förordningar. Vissa kallar detta ”detaljer” och när jag lyfter fram dessa ”detaljer” blir jag beskylld för att se hjärnspöken. När jag ber om att dessa ”detaljer” ska raderas blir det plötsligt väldigt viktigt att ”detaljerna” (och därmed mina hjärnspöken) står kvar.

Med denna överenskommelse står bisatserna, undantagen, uttalanden i förarbeten och förordningar kvar. Därför sa jag godnatt. Jag kan inte redogöra för dessa ”detaljer” eftersom jag då skulle bli beskylld för att spekulera och svika förtroenden. Därför får ni vänta med min fullständiga kommentar till regeringen har presenterat överenskommelsen med lagtext och proposition. Under tiden kan ni läsa mina gamla inlägg, där skriver jag om bisatserna, undantagen, uttalanden i förarbeten och förordningar. Men det är ju bara ”detaljer” och hjärnspöken… Medan vi väntar på propositionen så kan journalister, ledarskribenter och borgerliga debattörer och politiska kommentatorer berömma överenskommelsen, ”detaljerna” är ju oviktiga. Mycket praktiskt för regeringen.


Av det som framkommit kring FRA-frågan så är jag inte nöjd. Har sagt upp alla mina uppdrag i folkpartiet. Man måste välja vad man gör med sin dyrbara fritid. Har inget att tillägga. Godnatt.

Läs även andra bloggares åsikter om <a href=” rel=”tag”>fri- och rättigheter</a>, <a href=” rel=”tag”>yttrandefrihet</a>,<a href=” rel=”tag”>fra</a>

How the West Fueled Putin’s Sense of Impunity by doing nothing

4 september, 2008

Här kommer en som vanligt rättfram analys av Garry Kasparov. F.d. World Chess Champion och enastående stormästare och schack spelare som jag har haft nöjet att se spela live en gång. Numera politiker och grundade United Civil Front (Объединённый Гражданский Фронт) och är med i The Other Russia koalitionen (Объединённый Гражданский Фронт).

Och han har spelat en ledande roll i oppositionen mot Putin och utvecklingen i Ryssland under Putins ledarskap.

Det intressanta är ju även hans konstaterande att EU inte kommer att göra något OAVSETT vad som händer i Ryssland efter samtalet med ”den höge representanten” från EU för 3 år sedan.

Det är alltså på detta europeiska s.k. försvars- och säkerhetssamarbete som Sverige bygger sin försvars doktrin. Dvs. LUFT och HÖGTIDLIGA proklamationer när det INTE kostar något. När det bränner FÅR NÅGON ANNAN TA ANSVARET – The European Way.

Det är bara mantrat ”dialog och åter dialog” som gäller även om du blir ihjälslagen under tiden.

Hans officiella hemsida finns här:

United Civil Fronts hemsida finns här:

The Other Russia’ s hemsida finns här:

Artikeln finns här:

August 15, 2008

How the West Fueled Putin’s Sense of Impunity


August 15, 2008;

Russia’s invasion of Georgia reminded me of a conversation I had three years ago in Moscow with a high-ranking European Union official. Russia was much freer then, but President Vladimir Putin’s onslaught against democratic rights was already underway.

What would it take,” I asked, ”for Europe to stop treating Putin like a democrat? If all opposition parties are banned? Or what if they started shooting people in the street?” The official shrugged and replied that even in such cases, there would be little the EU could do. He added: ”Staying engaged will always be the best hope for the people of both Europe and Russia.”

The citizens of Georgia would likely disagree. Russia‘s invasion was the direct result of nearly a decade of Western helplessness and delusion. Inexperienced and cautious in the international arena at the start of his reign in 2000, Mr. Putin soon learned he could get away with anything without repercussions from the EU or America.

Russia reverted to a KGB dictatorship while Mr. Putin was treated as an equal at G-8 summits. Italy‘s Silvio Berlusconi and Germany‘s Gerhardt Schroeder became Kremlin business partners. Mr. Putin discovered democratic credentials could be bought and sold just like everything else. The final confirmation was the acceptance of Dmitry Medvedev in the G-8, and on the world stage. The leaders of the Free World welcomed Mr. Putin’s puppet, who had been anointed in blatantly faked elections.

On Tuesday, French President Nicolas Sarkozy sprinted to Moscow to broker a ceasefire agreement. He was allowed to go through the motions, perhaps as a reward for his congratulatory phone call to Mr. Putin after our December parliamentary ”elections.” But just a few months ago Mr. Sarkozy was in Moscow as a supplicant, lobbying for Renault. How much credibility does he really have in Mr. Putin’s eyes?

In reality, Mr. Sarkozy is attempting to remedy a crisis he helped bring about. Last April, France opposed the American push to fast-track Georgia‘s North Atlantic Treaty Organization membership. This was one of many missed opportunities that collectively built up Mr. Putin’s sense of impunity. In this way the G-7 nations aided and abetted the Kremlin’s ambitions.

Georgia blundered into a trap, although its imprudent aggression in South Ossetia was overshadowed by Mr. Putin’s desire to play the strongman. Russia seized the chance to go on the offensive in Georgian territory while playing the victim/hero. Mr. Putin has long been eager to punish Georgian President Mikheil Saakashvili for his lack of respect both for Georgia‘s old master Russia, and for Mr. Putin personally. (Popular rumor has it that the Georgian president once mocked his peer as ”Lilli-Putin.”)

Although Mr. Saakashvili could hardly be called a model democrat, his embrace of Europe and the West is considered a very bad example by the Kremlin. The administrations of the Georgian breakaway areas of Abkhazia and South Ossetia are stocked, top to bottom, with bureaucrats from the Russian security services.

Throughout the conflict, the Kremlin-choreographed message in the Russian media has been one of hysteria. The news presents Russia as surrounded by enemies on all sides, near and far, and the military intervention in Georgia as essential to protect the lives and interests of Russians. It is also often spoken of as just the first step, with enclaves in Ukraine next on the menu. Attack dogs like Russian nationalist politician Vladimir Zhirinovsky are used to test and whip up public opinion. Kremlin-sponsored ultranationalist ideologue Alexander Dugin went on the radio to say Russian forces ”should not stop until they are stopped.” The damage done by such rhetoric is very slow to heal.

The conflict also threatens to poison Russia’s relationship with Europe and America for years to come. Can such a belligerent state be trusted as the guarantor of Europe‘s energy supply? Republican presidential candidate John McCain has been derided for his strong stance against Mr. Putin, including a proposal to kick Russia out of the G-8. Will his critics now admit that the man they called an antiquated cold warrior was right all along?

The conventional wisdom of Russia‘s ”invulnerability” serves as an excuse for inaction. President Bush’s belatedly toughened language is welcome, but actual sanctions must now be considered. The Kremlin’s ruling clique has vital interests — i.e. assets — abroad and those interests are vulnerable.

The blood of those killed in this conflict is on the hands of radical nationalists, thoughtless politicians, opportunistic oligarchs and the leaders of the Free World who value gas and oil more than principles. More lives will be lost unless strong moral lines are drawn to reinforce the shattered lines of the map.

Mr. Kasparov, leader of  , is a contributing editor of The Wall Street Journal.

Läs även andra bloggares åsikter om” rel=”tag”>Fri- och rättigheter</a>, <a href=”” rel=”tag”>Yttrandefrihet</a>, <a href=”” rel=”tag”>Russia</a>

A Short collection of news about ”friendly neighborly Russian behavior”

4 september, 2008

Här kommer ett LITET axblock av notiser om en del ryska förehavanden de senaste två månaderna. Och som sagt enligt våra intälägänta politiker i Sveriges riksdag och regeringen så är den främsta prioriteringen för svenska försvaret (den lilla spillra som finns kvar och numera finns utomlands) att ”bekämpa” Global warming.

Detta var man totalt enig om i försvarsberedningen.

Som sagt det är värdiga representanter vi har i Sveriges riksdag och regeringen. Och det är tur att det är så visa personer som värnar Sveriges väl och ve – även i orostider.

Russian Navy aircraft test new equipment over the Arctic

04/09/2008 12:59 MURMANSK, September 4 (RIA Novosti)

– Tu-142MK aircraft from Russia’s Northern Fleet conducted on September 2-3 reconnaissance flights over the Barents and Laptev seas and successfully tested new electronic on-board equipment, the fleet’s press service said Thursday. (Russian strategic bombers – Image gallery)

Tu-142 Bear-F is the maritime reconnaissance/strike version of the Tu-95 Bear strategic bomber, designed mainly for anti-submarine warfare.

”The tests of new on-board electronic equipment and weapons-control systems showed their high effectiveness,” the press service said in a statement.

The flights have been conducted strictly in accordance with international agreements and the norms of international law, the statement said.

Russia has recently stepped up regular patrols over the Arctic and said it may soon shift the focus of its military strategy toward the northern latitudes in order to protect its national interests in the Arctic, especially on its continental shelf, which may contain large deposits of oil and natural gas.


Russia to boost foreign military trade by 8-10% annually

25/08/2008 13:10 MOSCOW, August 25 (RIA Novosti)

– Russia plans to increase foreign weapon sales by 8-10% annually over the next three to four years, the country’s defense cooperation service said on Monday.

Military-technical cooperation will see a steady increase in arms sales of 8-10% annually over the next three to four years. This is the potential set out in the defense contracts portfolio, and the industry potential,” said Vladimir Paleshchuk, vice director of the service.

Mikhail Dmitriyev, the head of the defense cooperation service, earlier said Russia would export arms worth over $8.5 billion this year.

Paleshchuk also warned problems could emerge after 2012 unless the government took steps to encourage investment in military production as many Russian defense companies either disappeared or converted over to manufacturing alternate goods in the 1990s.

The official commented optimistically on the state-owned Russian Technology Corporation, which he said ”employs not only highly-qualified managers experienced in arms sales, but who have first hand knowledge of weapons production.”

The Russian Technology Corporation was established in November 2007 to consolidate manufacturers of high-tech products for military and civilian purposes.

Russia had doubled annual arms exports since 2000 to $7 billion last year, becoming the world’s second-largest exporter of conventional weapons after the United States.

Russia exports arms to about 80 countries. Among the key buyers of Russian-made weaponry are China, India, Algeria, Venezuela, Iran, Malaysia and Serbia.

The most popular types of weaponry bought from Russia are Sukhoi and MiG fighters, air defense systems, helicopters, battle tanks, armored personnel carriers and infantry fighting vehicles.

Russia also maintains traditionally strong positions in the sales of small arms, anti-tank and air-defense missile systems.


Rice says Russia playing ‘dangerous game’ with bomber flights

19/08/2008 12:34 WASHINGTON, August 19 (RIA Novosti)

– Condoleezza Rice has said the Bush administration is unhappy with flights by Russian strategic bombers near U.S. borders and accused Moscow of playing a ”dangerous game.”

Talking about flights by Tu-95 Bear bombers, the U.S. secretary of state told journalists Monday: ”We’ve had Russian Bear flights along the Norwegian coast…even along the borders with the United States which…is a very dangerous game, and perhaps one the Russians want to reconsider.”

”Nobody needs Russian strategic aviation along America‘s coasts,” she added. 

Rice made the comments as she left for an emergency session of the North Atlantic Council in Brussels, which is due to meet Tuesday to consider relations with Moscow following a cessation in hostilities between Russia and Georgia over South Ossetia.

The emergency meeting was called last week by Washington, which accused Russia of a ”disproportionate” response after Georgia launched a military offensive against South Ossetia August 8 to try and regain control over the breakaway region, prompting Russia to send several hundred tanks and thousands of troops into the region.

Rice said the main goal of the meeting of the 26-member alliance was to deny Russia its ”strategic objective” by backing Georgian democracy.

She also accused Russia of trying to assert its influence in the region ”by military means.” She added that Moscow had harmed ”its own reputation” with its response to the Georgian attack.

Russia resumed strategic bomber patrols, often escorted by NATO planes, over the Pacific, Atlantic and Arctic oceans last August following an order signed by then-president Vladimir Putin.

Läs även andra bloggares åsikter om” rel=”tag”>Försvar</a>


Russia’s War in Georgia and the background chronology to it

3 september, 2008

Som ett komplement till mina tidigare inlägg Russia’s Disinformation Campaign over South Ossetia och Before the Gunfire, Cyberattacks against Georgia kommer här en mycket intressant kronologi over händelseutvecklingen som lede fram till Rysslands invasion av Georgien från Central Asia-Caucasus Institute.

Som jag konstaterat tidigare så visar även denna kronologi på de långtgående ryska förberedelserna långt innan kriget. Och att den ryska planeringen var att ”göra något” i början/mitten av augusti. Vilket ju också skede.

De ryska styrkorna var förbereda och hade satt sig i rörelse före den 7-8 augusti då Georgien gick in i Tschinvali.

Här är en bra karta som visar de olika styrkornas utgångsläge och det inledande förloppet.

           Klicka på kartan så blir den större/Click on the map

In August 2008, Russia launched an invasion of Georgia that sent shock waves reverberating – first across the post-Soviet space, but then also into the rest of Europe and the world, as the magnitude of the invasion and its implications became clear.

This invasion took the world by surprise. But what should have been surprising about it was perhaps the extent of Russia’s willingness to employ crude military force against a neighboring state, not that it happened. Indeed, Russia had for several years pursued increasingly aggressive and interventionist policies in Georgia, and had employed an array of instruments that included military means, albeit at a smaller scale. In the several months that preceded the invasion, Moscow‘s increasingly blatant provocations against Georgia led to a growing fear in the analytic community that it was seeking a military confrontation. Yet western reactions to this aggressive behavior remained declaratory and cautious in nature, and failed to attach cost to Russia for its behavior.

After invading Georgia on August 8, Russia did score some initial successes in portraying the invasion as a response to a Georgian decision to militarily enter Tskhinvali, the capital of Georgia’s breakaway region of South Ossetia. Yet a growing body of evidence rapidly emerged, implying that Russia’s invasion was premeditated, not reactive – or in the words of a leading Russian military analyst, planned, not spontaneous.

Indeed, as the chronology included in this paper shows, Russia had been meticulously preparing an invasion of Georgia through the substantial massing and preparation of forces in the country’s immediate vicinity. Scholars will debate whether Russian tanks were already advancing inside Georgian territory when Georgian forces launched their attack on Tskhinvali; yet there seems little doubt that they were at least on the move toward the border. And the scope of the Russian attack leave little doubt: it immediately broadened from the conflict zone of South Ossetia, to the opening of a second front in Abkhazia and systematic attacks on military and economic infrastructure across Georgia’s territory. Within days, tens of thousands of Russian troops and hundreds of tanks and armored vehicles roamed Georgian roads.

Russia’s subsequent decisions to ignore the terms of a cease-fire agreement it signed, and to recognize the independence of the breakaway republics of Abkhazia and South Ossetia, all complete the picture of long-hatched plan. The purpose was not merely related to South Ossetia or even Abkhazia: it served to punish Georgia and expose the inability of the west to prevent Russia from moving aggressively to restore its primacy over the former Soviet Union’s territory, irrespective of the wishes of the governments and populations of the sovereign countries on that area. It is indeed the predetermined nature of this war that makes its implications so far-reaching. It constituted Moscow’s first military aggression against a neighboring state since the invasion of Afghanistan in 1978; and it took place, this time, against a member state of European institutions such as the OSCE and the Council of Europe, and to that a country on track to integration with NATO.

As such, political leaders and analyst soon understood that it formed the largest crisis to date in Russia’s relationship with the West; some have even come to realize that the Georgian war of 2008 may be the most significant challenge to European Security since the Cold War’s end. It is therefore of particular importance to document, already at this stage, how this war started and draw some preliminary conclusions regarding what it means for Georgia, the post-Soviet space, and Europe and the United States. The following pages propose to do so by providing a chronology of events before, during, and immediately after the war; as well as to propose some initial conclusions that could be drawn from this chronology, as well as regarding its implications.

This chronology has been assembled to the extent possible based on multiple and independent sources, as well as on the personal notes of the authors, including experiences on the ground during the conflict. Given the recent nature of the events, however, it is possible that some information reflected here will need correction as more solid evidence emerges. The authors express their gratitude to David J. Smith and Jonathan Kulick for their comments on the chronology. The authors will be grateful to receive additional suggestions for corrections or additions

                  Russian invasion routes and forces

   Klicka på kartorna så blir den större/Click on the maps

           Russian-claimed security zone, South Ossetia

                 Russian bombing targets in Georgia

Summer 2004

Following an operation launched by the Georgian governments to curtail  rampant smuggling across South Ossetia, clashes between Georgian forces and South Ossetian separatists take place as Georgia sought to restory authority, with numerous deaths on both sides.

Winter 2005

Sergey Bagapsh assumes the de facto presidency of Abkhazia, following an election in which Moscow backed his opponent, Raul Khadzhimba. Bagapsh’s electoral victory led to strong Russian pressure on the de facto leadership, which forced Bagapsh to include Khadzhimba into his government as Vice President and hand him control of security and defense affairs.

Subsequently, serving Russian security and military officials are appointed to leading positions in the de facto governments of the unrecognized republics. Hence Russian general Soltan Soslaniev served as Abkhazia’s defense minister, while Anatoly Zaitsev became the de facto republic’s chief of staff. Likewise, South Ossetia‘s prime minister, Yuri Morozov, and security chief, Anatoly Barankevich, were among several Russian officers in the South Ossetian de facto government.

President Saakashvili presents peace plans to both Abkhazia and South Ossetia, both of which are rejected.

January 2006

Explosions occur on the Russian side of the Georgian-Russian border, damaging a gas pipeline and an electricity transmission line and cutting gas and electricity supplies to Georgia. These explosions occur days after Russia cut energy supplies to Ukraine, and are blamed on unidentified terrorists.

Spring 2006

Russia introduces an import ban on Georgian wine and mineral water, Georgia’s most lucrative export products, citing health and quality concerns.

Spring 2006

Russia builds a military base in the district of Java, north of Tskhinvali in South Ossetia, an area off limits to international observers. The base includes substantial refueling capabilities for tanks and armored vehicles.

July 2006

Under what is officially a law enforcement operation, Georgia takes control of the Kodori Gorge in Abkhazia, previously run by a local (Georgian) warlord. The Georgian Government-in-Exile for Abkhazia is installed in the Gorge. Georgia also intensifies efforts to internationalize the Russian-led peacekeeping formats in Abkhazia and South Ossetia.

September-October 2006

Georgia expels six Russian intelligence agents accused of espionage. Russia responds with a full economic embargo of Georgia, including the severance of all transportation and communication links, including rail, road, sea, air, postal, and banking ties. Russian law enforcement raids Georgian businesses in Russia and begins deporting Georgian citizens.

March 11, 2007

Georgian-controlled villages in the Kodori Gorge are attacked by ground-to ground rocket fire, likely from territory controlled by the Abkhaz de facto authorities. The attack is supported by Russian military helicopters, a fact obliquely confirmed by a subsequent report of the United Nations Observer Mission in Georgia (UNOMIG). Western leaders fail to react to the UNOMIG report.

May 2007

After elections held in parallel with elections for the Tskhinvali authorities, Georgia introduces a provisional administration in the parts of South Ossetia it controlled since the cease-fire of 1992, under the leadership of Dmitri Sanakoyev, a former high official in the separatist government.

August 6, 2007

A missile dropped by an aircraft lands undetonated near a Georgian radar in Tsitelubani in close proximity of South Ossetia, recently upgraded to NATO standards. Two teams of European and American experts conclude that the action must have been performed by the Russian Air Force. A Russian team of experts instead argues the incident had been staged by Georgia to create an impression of Russian aggression against the country.

February 17, 2008

Kosovo declares independence. President Putin claims Kosovo’s independence, if recognized by western states, will set a precedent with consequences for Abkhazia and South Ossetia. A few weeks later, in an interview with Nezavisimaya Gazeta, Konstantin Zatulin, Deputy Chairman of the Duma Committee on CIS and Compatriot Affairs, suggests the draft presidential decree may be just the first step toward Russian recognition of Abkhazia and South Ossetia. It is important to move now, says Zatulin, while Kosovo is still a fresh issue and well before the 2014 Winter Olympics in Sochi. ( For full details and documents, see the October 2007 Silk Road Paper published by the Joint Center, The August 6 Bombing Incident in Georgia: Implications for the Euro-Atlantic Region, by Svante E. Cornell, David J. Smith, and S. Frederick Starr).

March 5, 2008

Tbilisi withdraws from the Joint Control Commission overseeing negotiations over South Ossetia. It instead proposes a format which, apart from Georgia, South Ossetia and Russia, also envisages active roles for the EU, OSCE and the Sanakoyev administration.

March 6, 2008

Russia announces its withdrawal from the 1996 CIS sanctions treaty, which banned trade, economic, financial, transport and other links with Abkhazia.

March 28, 2008

President Mikheil Saakashvili outlines a new peace initiative for Abkhazia, including the establishment of a free economic zone, representation at all levels of the Georgian government, and far-reaching autonomy for Abkhazia.

April 3, 2008

At the NATO summit in Bucharest, Georgia is denied a Membership Action Plan. Georgia and Ukraine are nevertheless assured they will be offered NATO membership at an unspecified point in the future. German chancellor Angel Merkel stresses that a country with unresolved conflicts can nevertheless not join NATO.

April 16, 2008

A Russian presidential decree signed by outgoing President Vladimir Putin instructs the Russian government, as well as Russian regions, to open political, social, and economic relations with Abkhazia and South Ossetia. The decree in many ways establishes relations between Moscow and the two territories that approximate relations between Moscow and its federal subjects. This is interpreted in Tbilisi as a move to legalize a Russian annexation of the two regions.

April 18, 2008

Abkhazia claims Georgia is reinforcing its troops along the cease-fire line and in the Kodori Gorge. UNOMIG nevertheless states that no troop increases have taken place.

April 21, 2008

An unarmed Georgian UAV (Unmanned Aerial Vehicle) is downed over Abkhazia. Citing footage from the UAV’s camera capturing its own destruction by a MiG-29 aircraft as well as radar recordings showing an aircraft taking off from the Gudauta airbase in Abkhazia and departing into Russian airspace, Georgia accuses the Russian Air Force of downing the UAV. This triggers a diplomatic row, as Tbilisi claims Russia is engaging in military action in Abkhazia, while Russia denies responsibility, claiming the plane was shot down by the Abkhaz air defenses. A UNOMIG investigation subsequently concludes in May that the aircraft was Russian.

April 24, 2008

At the UN, the U.S., UK, France and Germany, all members of the Group of Friends of the Secretary General for Georgia, express concern over Russia’s policy toward Abkhazia and South Ossetia, and President Saakashvili calls for talks on internationalizing the peacekeeping missions in the two regions.

April 29, 2008

The Russian Ministry of Foreign Affairs claims Georgia has reinforced its military presence in the Kodori Gorge, preparing for an invasion of Abkhazia. Russia confirms it is reinforcing its peacekeeping contingent in Abkhazia, and setting up several new checkpoints along the Inguri River. UNOMIG subsequently denies any troop buildup in the Kodori Gorge or along the cease-fire line.

May 8, 2008

Russia confirms having increased its peacekeeping contingent in Abkhazia from 1997 to 2542 soldiers.

May 14, 2008

Abkhazia’s leader Sergey Bagapsh requests permanent Russian military presence in Abkhazia. Such plans are later denied by the Chief of the General Staff of the Russian Armed Forces. Georgian officials say a war between Georgia and Russia has been avoided due to French mediation.

May 16, 2008

The UN General Assembly passes a resolution tabled by Georgia on the right of return of all IDPs to Abkhazia. The U.S. votes for the resolution, Russia against; most western European states abstain.

May 21, 2008

Georgia holds parliamentary elections. Two buses intended for transporting Georgians in the Gali region to polling stations are blown up in Khurcha, just across the border in Georgia, injuring four. Tbilisi claims the Abkhaz side is responsible. Later reports by UN observers suggest the incident was staged by Georgian officials.

May 31, 2008

The Russian Ministry of Defense sends about 400 troops from the Russian Defense Ministry Railway Forces to rehabilitate Abkhazian railways. Tbilisi accuses Russia of improving the infrastructure in Abkhazia in preparation for a military intervention.

June 16, 2008

One person is killed and four injured in a skirmish between Georgian and South Ossetian forces in the outskirts of Tskhinvali. Georgian forces confiscate heavy equipment including anti-tank missiles from Russian peacekeepers on the Georgian side of the Georgian-Abkhaz administrative border – weaponry that, according to the agreement on peacekeeping, required notification of Georgian authorities.

June 21, 2008

In an interview with the Georgian newspaper Rezonansi, respected Russian military analyst Pavel Felgenhauer stated that a political decision to start a war in Georgia had been taken in Moscow as early as April. He predicted that a war would start in Abkhazia no later than the middle of August.

July 1, 2008

Sukhumi closes Abkhazia’s de facto border with Georgia.

July 3-4, 2008

An explosion in the South Ossetian village of Dmenisi kills a South Ossetian police chief. Later the same day, a mine attack on a convoy carrying Dmitri Sanakoyev injures three Georgian policemen near Tskhinvali. The attack is followed by an exchange of fire between Sanakoyev’s security personnel and unknown gunmen. At least two people die in shellings in Tskhinvali and surrounding villages.

July 5, 2008

The information services of the North Caucasian Islamic resistance publish an article on their website, Kavkaz-Center, stating that Russia will wage a war in Georgia in August, but placing it in Abkhazia.

July 8, 2008

The Georgian MOD reports the intrusion of four Russian aircraft over South Ossetia. Russia confirms its aircraft entered Georgian airspace to ”cool hotheads”, marking the first instance of a violation of airspace not denied by Russia.

July 15, 2008

Russia launches a large-scale military exercise, ”Kavkaz-2008”, in 11 regions in the vicinity of the Georgian border. Approximately 8,000 army servicemen participate in the training, which engages paratroopers, the Pskov Airborne division and the Black Sea Fleet. 700 combat vehicles and 20 aircraft are activated and undergo readiness inspections. The Russian authorities refer to the exercise as a pre-planned counter-terrorism operation, but states also that it aims to prepare the troops for involvement in special peacekeeping operations, due to the latest developments in the region.

July 30, 2008

The Russian Ministry of Defense announces the completion of the repair of the 54-kilometer railway linking the Abkhazian capital of Sukhumi with the region of Ochamchire in the Abkhazian conflict zone.

Läs även andra bloggares åsikter om <a href=”” rel=”tag”>Försvar</a>


Damage assessment: Georgian village Tamarasjeni the most destroyed and damaged

2 september, 2008

Här kommer en mycket intressant sammanställning och satellitbilder över kriget i Georgien. Med mycket detaljerade sammanställningar över vad som har blivit förstört.

Tschinvali skulle ju enligt ryssarna ha blivit totalförstörd men fakta visar att 5,5 % av byggnaderna blev förstörda eller skadade. Däremot den Georgiska byn Tamarasjeni blev 50,7 % av byggnaderna förstörda eller skadade.

Onekligen en viss skillnad.

Det är UNOSAT (UN Operational Satellite Applications Programme) som står bakom satellitbilderna.

Den georgiska byn  Tamarasjeni  Kvemo Achabeti   Tschinvali

Est Buildings destroyed     136              88                  175

Est Bulidings Damaged       47               33                   55

Est Percentage of

Affected Buildings             50,7%         51,9%              5,5%   


Klicka på bilderna så blir de större/Click on the photos

Satellite Damage Assessment for Tskhinvali, South Ossetia, Georgia


Overview of Satellite Damage Assessment for Gori, Georgia


Village Damage Atlas: from Kekhvi to Tskhinvali, South Ossetia, Georgia (Map Sheet: 4-TSK)


Village Damage Atlas: from Kekhvi to Tskhinvali, South Ossetia, Georgia (Map Sheet: 5-TSK)


Village Damage Atlas: from Kekhvi to Tskhinvali, South Ossetia, Georgia (Map Sheet: 3-TSK)


Läs även andra bloggares åsikter om” rel=”tag”>Försvar</a>


Russia’s Disinformation Campaign over South Ossetia

25 augusti, 2008

Som ett komplement till mitt inlägg Before the Gunfire, Cyberattacks against Georgia där det visade sig att den ryska sidan först ”övade” och finslipade taktiken mot Georgien med ett ”test” anfall den 20 juli. Två och en halv vecka INNAN kriget bröt ut.

Kommer här en intressant genomgång av Robert M. Cutler i senaste numret av Central Asia-Caucasus Institute Analyst som visar på de långgående ryska förberedelserna innan kriget. Och att ryska stridsvagnar och pansarfordon varit på väg från Vladikavkaz i flera dagar över bergen.


By Robert M. Cutler (08/20/2008 issue of the CACI Analyst)

With Georgian government websites shut down by cyber-attacks in the days immediately preceding hostilities, the Russian story of its army coming to the defense of South Ossetia in the face of Georgian assault gained currency. This script is still often invoked as a preface to any commentary or reportage on current developments. However, as facts begin to surface, it is increasingly revealed as a propaganda strategy planned in advance and contradicted by evidence on the ground, by the testimony of neutral observers, and by the increasingly transparent cynicism of its purveyors.

BACKGROUND: From the very beginning of military clashes on the night of 7-8 August, there has been a concerted Russian effort to vilify President Mikheil Saakashvili as a war criminal. In the first days of the conflict, Russian media repeatedly cited a figure of 2,000 civilian casualties in Tskhinvali city and up to 40,000 refugees (out of a maximum 70,000 total population in South Ossetia of all ethnicities). It was on this basis that not only Russian media but also the highest Russian leaders repeatedly condemned Georgian President Mikheil Saakashvili as a war criminal guilty of ethnic cleansing, and promised prosecution in international courts. These claims have faded in recent days, because they have been shown to be false by systematic investigations by Human Rights Watch as well as by the aggregated testimony of foreign reporters who have entered the region since the Russian occupation. In a twist, Georgia has filed a brief before the International Court of Justice charging Russia with conducting and abetting ethnic cleansing of Georgians from South Ossetia and Abkhazia from 1990 to the present.

There is a general view that Georgia assaulted South Ossetia before Russian troops invaded. A detailed timeline provided by Georgia’s Prime Minister Lado Gurgenidze during an international telephone press conference disputes that assertion, however. This view is corroborated in most part by several independent sources, and an independent Washington Post reconstruction of events concludes that the Georgian assault on Tskhinvali and the Russian tank column’s emergence from the Georgian end of the cross-border Roki Tunnel could only have been minutes apart at most. Roughly 150 Russian vehicles including armored personnel carriers got through before Georgian forces were able to mount an only partially successful attack on the crucial bridge at Kurta linking the Roki Tunnel with Tskhinvali.

It seems inescapable that Russian tanks must have been on the road from Vladikavkaz, North Ossetia, for some time in order to cross the 100 miles of mountain roads to reach South Ossetia when they did. Novaya gazeta’s respected military analyst Pavel Felgenhauer is only one of several writers who have documented how the Russian invasion is only the culmination of a months-long series of provocations as well as strategic and tactical on-the-ground preparations, for example the construction and equipment of a base near the city of Java, northwest of Tskhinvali, as a refueling depot for Russian armor moving southwards. This should be added to the better-known ”railroad repair” troops sent to Abkhazia in recent weeks, who are reliably reported to have constructed tank-launching facilities. The ceremony completing the railway repair was held as late as July 30.

IMPLICATIONS: Reports of fighting on 8 August, for which Russian media were the chief origin, asserted that Georgian forces entered Tskhinvali city early in the day, were then driven back by Russian troops who were said to retake the city, and finally returned to seize parts of the city’s southern outskirts before being repelled for good. However, according to subsequent reports by civilians in Tskhinvali, the Russians never occupied the city; rather, it was combined artillery and aerial bombing that drove the Georgians out of the city. According to Georgian sources, this bombardment was extremely intense and lasted for all the time Georgian forces were in Tskhinvali from dawn on 8 August until just before noon, and continued even afterwards, intensifying again when Georgian forces attempted to re-enter the city later in the day.

Among the weapons systems used by the Russian forces were Uragan and Grad artillery. The latter is the same system that Georgian military affirmed using against Russian military posts outlying Tskhinvali late on the night of 7 August, after Russian armor entered Georgia through the Roki Tunnel. Both sides as well as local observers agree that there was massive aerial bombardment during the day of the eighth. Moreover, American military training provided to the Georgian army over the last few years appears to have concentrated on counterinsurgency tactics, in view of Tbilisi’s contribution of troops to the Iraq conflict.

Given Russian air superiority in the region, it is difficult to suppose that the heavy aerial bombardment of Tskhinvali city came from the Georgian side. Russian sources blame the destruction exclusively on the Georgian artillery assault on the night of 7-8 August, but surviving city dwellers seem to indicate that the Georgian assault was concentrated on the administrative quarters of the Russian-backed South Ossetian separatists, as well as communications links and the like. By contrast, if observers’ reports are to be believed, the degree of devastation visited upon the city by nightfall on 8 August (after Russian bombardment had driven the Georgians from the city) is paralleled in recent history only by the leveling of Grozny in the Second Chechen War of the 1990s.

The Russian side’s signature of consecutive ceasefire agreements without any visible attempt to implement them may also be charitably described as disinformation. This pattern of behavior was first clearly revealed several days ago when, after the Russian and Georgian presidents had both signed French president Nicolas Sarkozy’s six-point ceasefire document, the Russian military began to withdraw from Gori and then, as soon as international media began to report this, literally reversed gear and moved back. As Western video journalists reported live, Russian troops then continued to attack nonmilitary establishments (the nearest military target is a base eight miles outside Gori) while appearing to coordinate with Ossetian and other North Caucasus irregulars who looted property and even abducted civilians.

CONCLUSIONS: What is remarkable about the Russian information policy on the war against Georgia is its failure to adapt to the twenty-first century information environment. Even Russia’s U.N. Ambassador Vitalii Churkin has lost the charisma that he radiated twenty years ago when, during the heyday of glasnost and perestroika, he became the first Soviet ambassador to Washington to testify to a Congressional committee. Russia’s political leaders hold no spontaneous interviews even with representatives of Russian media. By contrast, Saakashvili’s presence on CNN and other western stations, and his and the Georgian leadership’s command of foreign languages, have enabled them to get their message across effectively.

Late on the night of 18 August, Tbilisi time, the Georgian Ministry of Defense posted a statement (hosted on because of continuing infrastructure and cyberattacks against official Tbilisi websites), saying simply: ”It is absolutely obvious to the international community that the Russian Federation chose destruction of economy with the use of military force and ethnic cleansing as an instrument for implementing its foreign policy.”  The credibility of the Georgian message is enhanced not only by reports from foreign journalists on the ground but also by an entirely new element in the information environment: the aggregate of amateur eyewitness reports on,, and other vlog (video-logging) dedicated websites.

AUTHOR’S BIO: Robert M. Cutler is Senior Research Fellow, Institute of European, Russian and Eurasian Studies, Carleton University, Canada.

Läs även andra bloggares åsikter om” rel=”tag”>Försvar</a>

Some more examples of Gazprom/Russian “friendly” behaviour

21 augusti, 2008

Här kommer några fler notiser om hur Gazprom och Ryssland agerar i olika sammanhang för att stärka sitt inflytande. Och hur de straffar de länder som inte följer husbondens röst.


Russia cuts Czech oil supplies after radar deal with US

Jul 13, 2008, 10:05 GMT

Prague/Moscow – Russia slashed oil supplies to the Czech Republic immediately after last week’s signing of a Czech-US missile defence agreement, Czech officials confirmed Sunday.

But Czech government commissioner Vaclav Bartuska denied the move was in retaliation for Prague allowing Washington to base a radar system on its soil as part of a missile shield programme opposed by Moscow.

Speaking to Deutsche Presse-Agentur dpa, Bartuska ruled out a technical problem, citing the uninterrupted flow of Russian oil to neighbouring countries such as Poland.

He also said a retaliatory move was unlikely because his country could easily obtain oil via another pipeline running through Germany.

But he declined to comment on reports from Moscow that the reduction might be linked to an internal Russian conflict over oil export rights in the wake of the handover of power in the Kremlin.

The Czech government has asked Moscow to explain the reason for the reduction, which began on July 4, but increased markedly after US Secretary of State Condoleeza Rice and Czech Foreign Minister Karel Schwarzenberg signed the radar deal on July 8.

The business magazine Euro said cutback in supplies via the Drushba pipeline could go down from the agreed 500,000 tons in July to 300,000 tons.

Russia has in the past reduced energy supplies to the West for both political and economic reasons. Oil concern Lukoil has cut deliveries to Germany twice in recent months because it was unhappy at the price being paid.

Supplies to the Baltic nation of Lithuania via a northern branch of the Drushba pipeline have been cut for two years, because of what Moscow calls a technical defect. EU and NATO leaders believe political motives are the reason.

In 2006, Russia’s Gazprom cut gas supplies to Ukraine in a pricing dispute and accused the country of siphoning off supplies meant for other countries.

Ukraine and its Western allies saw the move as a political warning to the country’s pro-Western leadership, something which Moscow denied.”

Och här en notis att den ryska militären har återupptagit sin patrullering i Arktis.

”Monday, July 14, 2008, 20:05

Russia ‘resumes patrols’ in disputed Arctic waters

Russia’s navy said today it had resumed patrols in disputed waters around the Arctic Ocean archipelago of Svalbard, where Russia and Norway have clashed over rich fishing rights.

The navy said it had already sent an anti-submarine ship into the disputed waters around the archipelago, known by Russians as Spitzbergen, and said it would soon send a cruiser.

Russia has been keen to underline its growing clout by expanding the reach of its military and staking claim to the mineral and fishing wealth of the Arctic.

Russian fishermen had asked the navy to protect them after a series of clashes over recent years between Russian trawlers and the Norwegian navy, which accuses them of illegal fishing.

Under a 1920 treaty, Svalbard was placed under Norwegian sovereignty, but other signatories were allowed to exploit some land-based resources.

Russia says it has a right to fish in waters almost up to the coast, but Norway in 1977 unilaterally established a 200-mile fisheries zone around Svalbard that Russia does not recognise.

In 2006 a Norwegian coastguard boat chased a Russian trawler across the Arctic Ocean for six days before it escaped into Russian waters. The Norwegians had accused the Elektron of fishing illegally, an accusation it denied.

Russia is in a race with Canada, Denmark, Norway and the United States to control the giant reserves of oil, gas and precious metals that would become more accessible if global warming shrinks the Arctic ice cap.

Reuters ”

Och här en kort notis om hur man med olika metoder systematiskt försöker driva ut utländska företag från energisektorn:

”BP chiefs denied visas quit Russia

By Russell Hotten, Industry Editor

Last Updated: 1:10am BST 03/07/2008

BP executives working at its oil joint venture in Russia, TNK-BP, have already begun leaving the country after work permits for dozens of staff were refused.

Despite meetings yesterday between TNK-BP and authorities in Moscow, Robert Dudley, the joint venture’s chief executive, said in an email to employees that the issue was unlikely to be resolved soon. Mr Dudley will have to leave Russia by the end of July if his visa is not renewed.

BP and its Russian partners, who had previously called for Mr Dudley’s dismissal, have been involved in an acrimonious dispute over control of the joint venture. This latest episode could strengthen the Russians’ power significantly, putting them in day-to-day operational control.

More on oil

Internal wrangling led to TNK-BP submitting two rival requests for work permits. The authorities subsequently approved 71 permits, less than half the 150 requested by Mr Dudley. Two BP staff seconded to the joint venture left yesterday, with the others expected to go over the next two weeks unless the authorities agree to fast-track new visa requests.

But in an email to staff, Mr Dudley said: ”We have been given no grounds to believe these issues will be resolved before senior international staff and their families will have to leave Russia. Unfortunately, this now appears very likely.

”We have been working with the Russian authorities and within Russian laws since April to resolve these issues and will continue to do so.”

TNK-BP, Russia’s third- largest crude producer, is 50pc controlled by the billionaires Mikhail Fridman, German Khan, Viktor Vekselberg and Len Blavatnik.

BP’s shares closed down 2.4pc at 569½p.”

Och här en kort notis om hur Gazprom ”studerar” hur man skall bygga en gasledning till Abschasien:

Russia may supply gas to Georgia rebel region

Wed Jun 25, 2008 5:21pm BST

By Dmitry Zhdannikov

MOSCOW (Reuters) – Russia is looking into building a gas pipeline to Georgia‘s breakaway Abkhazia region, a proposal likely to alarm Western governments who say Moscow‘s support for the separatists risks stirring up tensions.

The idea is also almost certain to anger aspiring NATO member Georgia, which accuses Moscow of trying to annex the Black Sea region and views as illegal any business dealings with the separatist administration.

There is an idea of building a gas pipeline to Abkhazia directly from Russia but no decision has been taken so far. It is just being studied,” an official with Russia‘s state-controlled gas firm Gazprom (GAZP.MM: Quote, Profile, Research) told Reuters.

Abkhazia, a territory on the Black Sea coast, threw off Tbilisi’s control in a separatist war in the early 1990s. It runs its own affairs, with support from Moscow, but no state has recognized its independence from Georgia.

A spokesman for Abkhazia’s separatist leader confirmed that discussions were underway. ”So far this is just a draft plan,” he said.

Speaking on a visit to Berlin on Wednesday, Georgian President Mikheil Saakashvili said Gazprom intended to explore for oil in Abkhazia. He described that as ”an absolutely outrageous violation of any international commercial law”.

But the Gazprom official said: ”As far as oil is concerned, we know nothing about it.”

A spokeswoman for Gazprom’s oil arm, Gazprom Neft (SIBN.MM: Quote, Profile, Research), said Saakashvili must be mistaken. ”We are not working or exploring in Abkhazia for oil and there are absolutely no plans to do that in the foreseeable future,” the spokeswoman said.

Abkhazia is a constant source of friction between Georgia and Russia in a volatile belt of land between the Caspian Sea and Black Sea which is emerging as a vital corridor for pumping oil and gas en route to world markets.

This year, Russia established semi-official ties with the separatists and sent extra troops to Abkhazia to beef up a peacekeeping contingent there.

Georgia’s Western allies urged Moscow to reverse the decision, saying it was not helping to calm tensions.

Western diplomats said the conflict came close to spilling over into a new war earlier this year. The United Nations said in one incident a Russian air force jet shot down an unmanned Georgian spy plane, though Moscow denied involvement.

© Thomson Reuters 2008″

Läs även andra bloggares åsikter om” rel=”tag”>Försvar</a>

List of Gazprom’s huge empire of subsidiaries – Part 1

20 augusti, 2008

Som en fortsättning på mina tidigare inlägg Before the Gunfire, Cyberattacks against GeorgiaGazprom and Nord Stream’s strong PR drive to influence local governments,   The Re-Sovietization of the Russian Press and Gazprom’s active part in it.Russia’s Gazprom’s Energy ImperialismScratch Russia Georgia War and You Find Oil and Gas Pipelines och Moscow’s Sinister Brilliance – Who wants to die for Tbilisi or Stockholm? kommer här en lång lista över alla dotterbolag som jätten Gazprom helt eller ”delvis” kontrollerar.  Samt en lista över EN DEL av dessa dotterbolag per land. (Se part 2 av detta inlägg)

Se även mina tidigare inlägg om försvaretVi har en Försvarsmakt i fullständigt fritt fall – 2”Vi har en Försvarsmakt i fullständigt fritt fall”Försvaret – vilken total INKOMPETENS!Vårt dyra lilla kastrerade försvar!, Vårt dyra lilla försvar – 2 och  Vårt dyra lilla försvar

Jätten Gluffs Gluffs någon? Sverige är ju i sammanhanget inte ens en mumsbit för detta ”företag”.

Det är alltså denne jätte som nu ligger bakom Nord Stream projektet och dragningen av gasledningen genom östersjön. Samt byggandet av en ”service” plattform utanför Gotland. Ett projekt som de vill genomdriva till varje pris. Med backning av HELA den ryska staten och militären.

Denna gasledning, liksom andra, har ju av Putin och den ryske försvarsledningen    förklarats som ett ryskt nationellt säkerhetsintresse.

Den ryske marinchefen Admiral Vladimir Masorin beskrev utförligt den ryska marinens deltagande i arbetet kring förberedelserna för dragningen av gasledningen genom östersjön på Gazproms begäran. Hur rysk militär personal deltagit på ”forskningsfartyget” Akademik Golitsyn etc.

Frågan från reportern var: ”Herr amiral, i dag är inte marinens enda uppgift att tillgodose landets säkerhetsbehov, utan också att skydda dess ekonomiska intressen. Var snäll och berätta om hur Östersjöflottan deltar i anläggandet av den nordliga gasledningen.”

Intervjun finns här:

På detta ”reagerade” svenska kustbevakningen som skall ”övervaka” det hela så här:

”Kustbevakningen är den svenska myndighet som över- vakar den svenska ekonomiska zonen.

Vi har fått reda på att det finns den här typen av kompetens ombord (dvs. personal från ryska försvarsministeriet). Men vi har inte sett några uniformer och utgår från att de följer givna tillstånd. De får inte göra undersökningar med militärt syfte. Om de å andra sidan gör saker som inte är till- låtna är det kanske inget de visar upp, säger avdelningsjurist Sten-Olov Södergård vid kustbevakningen.

Akademik Golitsyn är special- utrustat för att manövrera en undervattensfarkost som sänks ner från akterdäck och tar sig fram på havsbotten med larv- fötter.”

Viss är det skönt med sådana ”kompetenta” myndigheter som skall värna vårt land och svenska intressen.

Glöm inte heller Putins uttalade i rysk TV att ”Den ryska Östersjöflottans uppgift är att eventuellt skydda våra ekonomiska intressen i Östersjön. En av våra viktigaste prioriteringar är gasledningen som går genom Östersjön” (26 oktober 2006).

Och så här sa ”president” Medvedev i går:

”If someone thinks they can kill our citizens, kill soldiers and officers fulfilling the role of peacekeepers, we will never allow this,” Mr Medvedev told a group of Second World War veterans in Kursk. ”Anyone who tries to do this will receive a shattering blow.”

He continued: ”Russia has the capabilities – economic, political and military. Nobody has any illusions left about that.”

Och här kommer mera fredsälskande uttalanden från ryska militärer:

”General Anatoly Nogovitsyn, deputy chief of Russia’s general staff, who said that Poland had exposed itself to the threat of nuclear attack from Moscow by agreeing with America to place a missile shield on Polish soil.”

”Russia is considering arming its Baltic fleet with nuclear warheads for the first time since the cold war, senior military sources warned last night.

The move, in response to American plans for a missile defence shield in Europe, would heighten tensions raised by the advance of Russian forces to within 20 miles of Tbilisi, the Georgian capital, yesterday.

Under the Russian plans, nuclear warheads could be supplied to submarines, cruisers and fighter bombers of the Baltic fleet based in Kaliningrad, a Russian enclave between the European Union countries of Poland and Lithuania. A senior military source in Moscow said the fleet had suffered from underfunding since the collapse of communism. ”That will change now,” said the source.”

Här en liten notis om den ryska flottans markering, närvaro och övningar vid norska gas plattformar i fjol. Och det här var EFTER att StatoilHydro hade slutit ett avtal med Gazprom om Shtokman fältet mitt i Barents hav.

”Russian aircraft carrier training next to Norwegian oil platform


The Russian Northern Fleet has started a training operation in the close vicinity of a Norwegian oil platform in the North Sea. The heavy military air activities have made StatoilHydro temporary halt helicopter traffic to and from the ”Troll” platform

Several types of military ships, as well as a tanker and 47 aircrafts, are involved in the training. Also strategic bombers are engaged, VG Nett reports.

Several aircrafts and helicopters are in the air around the aircraft carrier ”Admiral Kuznetsov”, which is located near the ”Troll” platform. The military flying has made StatoilHydro halt helicopter traffic to and from the platform

The Norwegian Defence confirms that the Russian training is taking place. Norwegian Coast Guard vessels have been sent to the area to monitor the situation. ,More than aircraft carrier ”Admiral Kuznetsov” has started

The Russian Northern Fleet vessels are most probably on their way to the Mediterranian where Russia has signalled that it wants to strengthen its presence.

The training near the ”Troll” platform inevitably contributes to increased uncertainty in Norway about Russian ambitions in the North. Both Norway and Russia have the last years expressed their intention to step up their presence in the area following the plans for major Arctic oil and gas projects.

The Russian training operation near the ”Troll” could possibly be seen as a signal from the Russian Armed Forces about their intention to stay put in the High North and to protect Russian economic interests in the area.

For StatoilHydro, which recently signed a deal with Russia’s Gazprom over the Shtokman field, the Russian exercise can be seen as a sign of which challenges the company could encounter in the Barents Sea.”

Och här en liten notis om att ryska flottan skall bygga 5-6 nya ”carrier groups” kring nya hangarfartyg. Placering? – ”The Northern and Pacific Fleets”.

”Russia to have 5-6 aircraft carriers in Northern, Pacific Fleets

27/07/2008 13:01 ST. PETERSBURG, July 27 (RIA Novosti) Russia will create 5-6 aircraft carrier groups in the Northern and Pacific Fleets, the Navy commander said on Sunday.

Admiral Vladimir Vysotsky said the Navy command had decided to build sea-borne aircraft carrier systems for these fleets instead of simply aircraft carriers.

”Everything must work in a system, including aircraft carriers. We have called them sea-borne aircraft carrier systems, which will be based in the Northern and Pacific Fleets. The construction of such systems will begin after 2012,” Vysotsky said before reviewing a military parade on the occasion of Navy Day in Russia.

Vysotsky said new sea-borne aircraft carrier systems will operate in close contact with Russia‘s orbital group of military satellites, and also with the Air Force and air defense.

At present, Russia has only one operational aircraft carrier, the Nikolai Kuznetsov, which was commissioned in the early 1990s and has recently re-entered service after a prolonged overhaul.

The ship, also known as Project 1143.5 heavy aircraft carrier, is currently deployed with Russia’s Northern Fleet and has recently participated in a two-month tour to the Mediterranean as part of Russia’s plans to resume its continual presence in different regions of the world’s seas.”

Och var är våra ”käcka” gossar och flickor i uniform? Ja INTE är de på Gotland eller fastlandet. Nej de ”försvarar” våra ”intressen” i Afghanistan och Tchad. Och den främsta prioritering för försvaret är att bekämpa ”klimat hotet” enligt försvarsberedningen..

Se där ytterligare en av dessa eminenta politiska prioriteringar från våra intälägänta företrädare i riksdagen och regeringen (nuvarande och tidigare).

Och vår statsminister sa så här efter utrikesnämnden sammanträde igår:

”Senare i höst kommer regeringens inriktningsproposition för försvaret, och det finns anledning att diskutera vilken påverkan det som hänt i Georgien har på Sverige. Men det behöver inte omedelbart översättas i nya slutsatser, sa Fredrik Reinfeldt.”

Och vår s.k. försvarsminister sa så här i sin debattartikel i söndags:

”Kriget i Georgien kommer att få varaktiga politiska konsekvenser och starkt påverka bilden av Ryssland. Rysslands agerande har gått långt utöver mandatet för de fredsbevarande styrkor, som landet haft i Sydossetien.

Militärt övervåld har använts och Georgiens territoriella integritet har allvarligt kränkts. Det politiska och militära syftet med insatsen har varit långtgående. Det är oacceptabelt att motivera agerandet med att gripa in för ryska medborgare i andra länder.”

Och efter denna markering så kommer slutsatsen för Sveriges del:

”Under hösten kommer regeringskansliet i arbetet med den nya försvarspolitiska inriktningen att uppdatera och fördjupa den säkerhetspolitiska analysen.”

Ehh… Han menar alltså att MERA av den eminenta ”analys” som hittills har lett till att Sverige INTE kan värna sina gränser eller territorium skulle vara svaret på Rysslands agerande. Däremot så skall vi som sagt fortsätta att ”bekämpa” ”klimat hotet” för det känns ju mera angeläget eller hur.

Läs även andra bloggares åsikter om <a href=”” rel=”tag”>Försvar</a>

List of Gazprom’s huge empire of subsidiaries – Part 2

20 augusti, 2008

Som en fortsättning på mitt tidigare inlägg ”List of Gazprom’s huge empire of subsidiaries – Part 1” kommer här den lista över alla dotterbolag som jätten Gazprom helt eller ”delvis” kontrollerar.  Samt en lista över EN DEL av dessa dotterbolag per land.


Armrosgazprom (58%)


ARosgas Holding AG (100%) – Gas marketing[2]

Centrex Europe Energy & Gas AG (100%) – owned through Gazprombank[3]

GHW (50%)- a joint venture with OMV for gas trading

Sibneft Oil Trade GmbH (100%) – an oil trading company owned through Gazprom Neft[2]

ZGG-Zarubezhgazneftechim Trading GmbH (100%) – a gas trading company[2]

ZMB Gasspeicher Holding GmbH (66.67%) – 33.3% owned by Centrex Europe Energy & Gas AG[4]


Belgazprombank (50%)

Beltransgaz (25%, will increase to 50% by 2009)


Topenergo (100%) – gas trading and transport

Overgas Inc. AD (50%) – a joint-venture with Overgas Holding AD for the gas trading

Cayman Islands

ZGG Cayman Holding Ltd. (100%) – investment company[2]

ZGG Cayman Ltd (100%) – investment company[2]


Ecofran Marketing Consulting & Communication Services Company Limited

GASEXCO Gas Exploration Company Ltd.

Greatham Overseas Limited

Private Company Limited by Shares GPBI (Cyprus) Ltd.

Leadville Investments Ltd (100%) – investment company

MF Media Finance (Overseas) Limited

Odex Exploration Ltd. (20%) – 0il exploration[2]

NTV World Ltd. – media company

Siritia Ventures Ltd. – investment company

Czech Republic

Gas-Invest S.A. (37.5%)

Vemex s.r.o. (33%)


Eesti Gaas AS (37.02%)


Gasum Oy (25%)


Frangaz (50%) – a joint venture with Gaz de France


Agrogaz GmbH (100%)

Centrex Beteiligungs GmbH (38%) – gas trading and investment company

Ditgaz (49%)

Verbundnetz Gas (5.3%) – gas transportation and marketing

Gazprom Germania GmbH (100%)

Wingas GmbH (50%) – a joint venture with Wintershall, the subsidiary of BASF, for a gas transportation and storage

Wintershall Erdgas Handelshaus GmbH & Co. KG (50%) – a joint venture with Wintershall for gas trading

ZMB GmbH (100%) – gas trading

ZMB Mobil (100%)- gas-fuelled automobile technology

НТВ Europa GmbH[2]


Bleakend Holdings Limited


Prometheus Gas (50%) – a joint company with Copelouzos Group


Panrusgas Rt (40%) – a joint venture with MOL for trading and transport[2]

Borsodchem (25%) – petrochemicals

TVK (13.5%)

DKG-EAST Co (38.1%) – oil and gas equipment manufacturing

Gazkomplekt KFT

NTV Hungary Commercial Limited Liability Company[2]


GPB Finance Plc. – investment company


N.T.V. Global Network (Israel) Ltd.


Volta SpA (49%) – a joint venture with Edison S.p.A.

Promgas (50%) – a joint venture with ENI

Läs även andra bloggares åsikter om <a href=”” rel=”tag”>Försvar</a>


Before the Gunfire, Cyberattacks against Georgia

19 augusti, 2008

Här kommer en mycket intressant genomgång av den cyberkrigföring som den Georgiska regeringens drabbades av. Attacken utökades sedan till resten av det georgiska samhället -banker, massmedia, kommunikationsföretag etc.

Det intressanta är ju att man tydligen först ”övade” och finslipade taktiken mot Georgien med ett ”test” anfall den 20 juli. Två och en halv vecka INNAN kriget bröt ut.

För att sedan släppa loss det på allvar i samband med att kriget började den 8 -9 augusti.

Intressant timeing eller hur? Framförallt efter som Ryssland säger att man inte hade EN ANING OM VAD SOM HÄNDE. Och att man inte var förbered på kriget.

Jag redovisar här bara en liten del av det som hände. Materialet är för stort för att redovisas översiktligt i en blogg. Den här attacken var väsentligt mycket större och mer kordinerad jämfört med den som Estland drabbades av 2007.

”On Saturday, the RBN blog, which is run by security researcher Jart Armin, claimed there was a ”full cyber-siege” of Georgia. The RBN blog post claimed that the Russia-based servers AS12389 Rostelecom, AS8342 Rtcomm, and AS8359 Comstar were controlling all traffic to Georgia’s key servers.

According to the blog, German hackers managed to route traffic directly to Georgia through Deutsche Telekom’s AS3320 DTAG server for ”a few hours” on Saturday, but this traffic was intercepted and rerouted through AS8359 Comstar, which is located in Moscow.”

Här är en bild av en liten del av det som hände den 9 augusti. Och hur de Ryska servrarna AS12389 ROSTELECOM, AS8342 RTCOMM, och AS8359 COMSTAR, kontrollerar ALL trafik till de viktiga Georgiska servrarna

               Klicka på bilden så blir den större.

Här är en bild från det St. Petersburgs baserade kriminella nätverket ”the Russian Business Network” (R.B.N.) webbsida som visar hur de attackerar georgiska servrar och webbsidor. Lägg märke till att de även attackerar den Amerikanska Ambassaden i Tiblisi.

”This is ‘’ which is also utilizing ‘’ as a redirect; the web site itself provides DDos attack tools for download and as the screen grab shows the mostly .ge web sites as priority for attack. Note; also targeted for attack is the US embassy in Tbilisi.”

Klicka på bilden så blir den större. 

Och här en bild på en traceroute som visar hur den Georgiska regeringens hemsida blockeras via TTnet Turkey den 9 augusti.

Klicka på bilden så blir den större.

Läs även andra bloggares åsikter om <a href=”” rel=”tag”>Försvar</a>


Gazprom and Nord Stream’s strong PR drive to influence local governments

18 augusti, 2008

Gazprom arbetar MYCKET aktivt på att bearbeta opinionen och regeringar i EU och USA. Och lägger ner stora summor på detta. Man har ”been concerned with improving its image abroad” (väl det är väl det minsta man kan säga).

Gazprom har bl.a. anlitat den amerikanska pr-byrån PBN  tillsammans med Schoen & Berland Associates och Hill & Knowlton and Penn i ett treårskontrakt från 2007. Bara under 2007 så spenderar man 11 miljoner dollar hos PBN för att ”förbättra” bolagets rykte.

Under 2006-2007 använde man sig även av Ketchum (New York), GPlus (Bryssel) och den brittiska firman Gavin Anderson.

Gazprom ägnar sig också åt mera udda saker som att på Gerhard Schröders inrådan gå in som huvudsponsor av tyska bundesliga laget Schalke 04. Där man betalar 25 miljoner euros per år för nöjet. Allt för att man skall bli ”populär”.

På hemmaplan så tog man över FC Zenit Saint Petersburg i december 2005,

Här i Sverige så ägnar man sig åt samma saker. Nord Stream har ägnat stor möda och mycket resurser för att påverka beslutsfattare i Sverige (från lokal nivå – Gotland och uppåt) att godkänna gasledningen genom östersjön och ”service” plattformen utanför Gotland.

Man har bl.a. anlitat två pr-byråer – Hallvarsson & Halvarsson som svensk huvudbyrå, och även Hill & Knowltons internationella nätverk.  Vidare så anställer man folk med goda kontakter i nuvarande regeringskansliet och tidigare regeringar.

Exempelvis så är den svenske representanten för Nord Stream Dan Svanell, en veteran som pressekreterare i olika socialdemokratiska regeringar. Ett annat exempel är Kaj Sandart, ansvarig för kontakterna med Nord Stream på Hallvarsson & Halvarsson. Han har tidigare jobbat på industridepartementet och som utredare på AB Svensk Energiförsörjning. Han är vidare styrelseledamot i programföretaget Vitec, där också Vattenfalls förre koncernchef Carl-Erik Nyqvist sitter i styrelsen. Hmm.. vilket sammanträffande.

Och nu är man alltså ute efter Reinfeldts förre statssekreterare och ”spinndoktor”/ presschef Ulrica Schenström:

”Ett av de mer lukrativa erbjudandena kommer nu från Nord Stream som, enligt uppgifter till Resumé, vill skräddarsy en roll som lobbyist åt henne för den kontroversiella gasledningen från Ryssland – genom Östersjön – till Europa.

Den tidigare statssekreteraren har träffat flera representanter från Nord Stream och flera av bolagets konsulter på deras svenska pr-byrå Hallvarsson & Halvarsson. När Resumé konfronterar Ulrica Schenström med uppgifterna väljer hon att endast svara korthugget:

– Det var intressant. Jag har många erbjudanden.”

Kännetecknande för ALLA dessa personer som Nord Stream har rekryterat eller försöker rekrytera är att de har en STOR kunskap om hur man tar sig fram i maktens korridorer och får saker och ting gjorda officiellt och inofficiellt. De känner viktiga nyckelpersoner och vet vilka personer man skall kontakta OCH har tillträde till dessa personer etc.

Man har även varit MYCKET aktiv i Almedalen under politikerveckan de senaste två åren och satsat stor på olika seminarier och evenemang för att påverka opinionen.

Det kontroversiella gasföretaget Nord Stream storsatsar i Almedalen. Bakom satsningen står Hallvarsson & Halvarsson. Däremot vill pr-byrån inte vara öppna med sina politikerkontakter.

Pr-byrån Hallvarsson & Halvarsson har det prestigefyllda uppdraget att bilda opinion kring Nord Stream kontroversiella gasledning. Byrån har en arbetsgrupp på plats för att lyckas få rätt mediebild på projektet.

Kaj Sandert är kundansvarig på byrån och på plats i Almedalen.

Men Kaj Sandert är förtegen kring hur lukrativt uppdraget är för byrån och vilka kontakter man har med politiker.

–  Jag vill inte kommentera det.

Är du nöjd med resultatet?

– Ja, de vi möter är intresserade och positiva till att vi är här.”

I Almedalen har Nord Stream stor närvaro. Bland annat är den nye medarbetaren Charles Murelius, som tidigare har varit pr-konsult och deltagare i tv-såpan Robinson, här.”

Man har ju även använt sig av Gerhard Schröder som har gjort några besök.

Och nu senast i fredags (15/8 ) så knöt Nord Stream upp Finlands förre statsminister (1995-2003) och socialdemokratiske partiledare (1993-2005) Paavo Lipponen som blir ”konsult”.

Som sagt – Raskt Marscherat!

Man förundras bara över den långa rad av före detta socialdemokratiska statsministrar, förbundskansler etc. (Gerhard Schröder, Göran Person, Paavo Lipponen) som så beredvilligt tar tjänst för utländska intressen.

Göran Persson jobbar för lobbyfirman JKL, som driver frågan om energibolaget Eons planer (Eon är en av tre delägare i Nord Stream) på en gasledning i Östersjön.

PÅ den lokala nivån har man varit mycket aktiv. I Gotland kommer man t.ex. att bidra med 100 miljoner kr för att renovera och bygga ut hamnen i Slite (70-90 miljoner kr). Man ger pengar till Högskolan på Gotland (9 miljoner kr) och Länsmuseet (3,2 miljoner kr). Etc.

Allt för att ”köpa” den lokala opinionen. Och på det lokala planet så har man ju lyckats. En stor majoritet (58-13) i kommunstyrelsen på Gotland godkände dessa affärer. Detta TROTTS att man officiellt säger att man är emot byggandet av gasledningen.

” …Vi gillar inte gasledningsprojektet. Men att protestera mot det är inte kommunens sak…”

Några höll inte med:

”Nonsens, tycktes Brittis Benzler (v) mena.

– Det är inte alls ovanligt att kommunfullmäktige uttalar sig i frågor där vi inte har beslutanderätt, att vi uttalar vår åsikt. Jag tycker att vi ska vända oss till både regeringen och EU-parlamentarikerna och be dem göra vad de kan för att stoppa gasledningen. Det är vi i vår fulla rätt att göra, sa hon.

Stefaan De Maecker (mp) hänvisade till andra Östersjökommuners agerande.

– På Naturvårdsverkets hemsida kan man läsa yttranden från en lång rad kommuner som i kraftfulla ordalag protesterar mot gasledningsplanerna. Gotlands kommun borde göra likadant. Gasledningen är farlig för Östersjön och den är farlig för gotlänningarna, jag vill att vi tydligt tar ställning mot den, sa han.”

En privatperson på Gotland reagerade på uppgifterna om att Nord Stream satsar stora pengar på ön för att påverka hela beslutsprocessen. Ärendet anmäldes till riksenheten mot korruption, men någon muta handla det inte om enligt kammaråklagare Malin Palmgren.

Det går inte enligt svensk lagstiftning att åtala någon för att muta EN HEL KOMMUN. Man kan bara åtala om en enskild person gynnas.

Så nu vet vi det – Skall man muta eller köpa någon så skall det vara en kommun, landsting eller ett helt land för det är tydligen helt OK enligt svensk lag. Men om ett företag ger en person en ”gåva” på 300 spänn så åtalas bägge parter. Intressant prioritering eller hur?

Kammaråklagare Malin Palmgren:

”Där blev dock beskedet att någon förundersökning inte kommer att inledas – enligt svensk lagstiftning är det nämligen inte möjligt att muta en hel kommun.

Även om pengarna som bolaget ger är ett sätt att utöva påverkan som måste det enligt svensk lagstiftning finnas en enskild person som kan misstänkas för att ha tagit personlig vinning av pengarna. Och några sådana uppgifter har vi inte i det här fallet, säger kammaråklagare Malin Palmgren, som tog beslutet.

Hon fortsätter:

– Men visst kan det vara svårt för allmänheten att se den här skillnaden i juridiken. Men så är lagstiftningen skriven.”

Läs även andra bloggares åsikter om <a href=”” rel=”tag”>Försvar</a>, <a href=”” rel=”tag”>fri- och rättigheter</a>, <a href=”” rel=”tag”>yttrandefrihet</a>


The Re-Sovietization of the Russian Press and Gazprom’s active part in it.

17 augusti, 2008

Här kommer en fortsättning på mina inlägg om den Ryska staten och dess användning av Gazprom som ett redskap för kontroll och expansion. Russia’s Gazprom’s Energy ImperialismScratch Russia Georgia War and You Find Oil and Gas Pipelines och Moscow’s Sinister Brilliance – Who wants to die for Tbilisi or Stockholm?

I det här fallet rör det sig om hur den ryska staten använt Gazprom för att tysta all kritik och ta över alla oberoende massmedia.

För att göra en jämförelse med Sverige – Det vore som om Reinfeldt satte partisekreteraren Per Schlingmann i ledning för Vattenfall. Och där sedan Vattenfall i rask takt tvingar till sig kontrollen över (med hjälp av skattemyndigheterna, åklagarna, polisen och militären) TV4, TV5, hela Stenbecks sfären, SVD, DN, Expressen, Aftonbladet, GP, Syd Svenskan etc., alla rikstäckande radiokanaler plus de viktigare lokala stationerna etc.

Som liten lokal tidning, tv kanal och radiostation etc. så kan du fortsätta att existera om du inte ägnar dig åt att kritisera Reinfeldt och statsledningen och dess politik

I övrigt så måste ALLA följa TV 1: s direktiv och regler för nyhetssändningar och kommentarer.

Journalister som är ”besvärliga” och inte har förstått den nya ordningen och som envisas med att rapportera ”ofördelaktiga” saker om härskaren Reinfeldt och tillståndet i landet trakasseras och förföljs. Om inte det hjälper så misshandlas man eller i vissa fall mördas man.

Så ser det ut idag i Ryssland vad det gäller massmedia. Och där Gazprom har varit det aktiva verktyget i att fullfölja den ryska statens politik.

Ur IPI (International Press Institute) Watch List Report om Ryssland:

”Repression of the independent media continued in the period running up to parliamentary (2 December 2007) and presidential (2 March 2008 ) elections. Charges of criminal defamation continued to be brought against editors and journalists critical of public officials, with disproportionate penalties proving a disincentive to objective reporting. In addition, journalists who covered opposition parties or reported critically on the current administration were often subjected to threats and physical harassment. Some independent periodicals had their premises raided and equipment confiscated on exaggerated charges related to software piracy. Meanwhile, the state media lavished attention on Vladimir Putin, his presidential successor Dmitry Medvedev, and their ”United Russia” political party.

Russia continued to be a dangerous place for journalists, particularly for those reporting in or on the troubled North Caucasus region. Ten journalists were detained by authorities while covering a demonstration in Ingushetia’s capital in January. Eyewitness accounts indicated that one of the journalists, Mustafa Kurskiev, was severely beaten by police officers during the arrests. Kurskiev and a RIA-Novosti colleague, Said-Khussein Tsarnaev, were detained overnight without being given the opportunity to contact a lawyer, and without food or water; Kurskiev was also denied medical assistance despite his sustained injuries. Also in Ingushetia, in late November 2007, three journalists were kidnapped from their hotel and beaten by unknown assailants.

In March, in two unrelated incidents, two journalists were murdered within the space of 24 hours. Both journalists covered the Russian North Caucasus. Gadzhi Abashilov, head of the state radio and television company in Dagestan, was killed in his car by an unidentified gunman in the Dagestani capital. Only hours before, Ilyas Shurpayev, a Dagestan-born journalist and North Caucasus correspondent for Russia’s state television Channel One, was found dead in his Moscow apartment. He had been strangled and stabbed to death, with the perpetrators setting fire to his apartment in an apparent attempt to cover their tracks.”

IPI Watch List Report om Ryssland finns här:

Ett annat exempel hur det går till i Putin land:

” 18 May 2007


The International Press Institute (IPI), the global network of editors, media executives and leading journalists, strongly condemns the eviction of the Russian Union of Journalists (RUJ) from its Moscow offices.

According to IPI’s sources, the RUJ received a notice dated April 18 from the Federal Property Management Agency (Rosimushchestvo) ordering them to vacate their headquarters on Zubovsky Boulevard within one month. The notice was allegedly not delivered until 15 May, leaving the RUJ only three days to vacate their offices.

The RUJ is Russia‘s largest independent association of journalists. Its member groups include the Glasnost Defense Foundation and the Center for Journalists in Extreme Situations, which are located in the same building and must also vacate their offices. The RUJ was given use of the building on Zubovsky Boulevard under a decree issued by President Boris Yeltsin and plans to take legal action against the eviction.

The Federal Property Management Agency provided no explanation for its decision to evict the RUJ, but local press reports said the premises would be given to Russia Today, a state-owned English-language satellite television channel tasked with creating a positive image of Russia abroad. The eviction comes just days before the RUJ is to host the 26th World Congress of Journalists, an international gathering of media workers, which begins on 28 May.

Speaking about the move to evict the RUJ, Johann P. Fritz, Director of IPI, said, ”The decision and its timing appear to be aimed at sabotaging the upcoming journalists’ conference, and silencing the critical voice of the union and its members.

IPI strongly condemns this action and calls on the authorities to reconsider its decision and to allow the RUJ to operate without further obstruction.”

Ytterligare ett exempel bland många:

”06 July 2007

H.E. Vladimir Putin


Your Excellency,

The International Press Institute (IPI), a global network of editors, media executives and leading journalists in over 110 countries, is writing to express its growing concern at the behaviour of the Russian authorities in the case of the Educated Media Foundation (EMF); a non-profit journalists’ training organisation formerly known as Internews Russia.

According to information provided to IPI, on 21 January, Manana Aslamazyan, the President of EMF, was stopped by a customs officer at Sheremetyevo airport and found to be carrying an amount of foreign currency exceeding the proscribed limit. The authorities subsequently instituted a criminal enquiry that caused Aslamazyan to leave the country for France. On 19 June, she was charged with smuggling and faces five years in prison.

On 18 April, around 20 investigating officers from the Interior Ministry raided the EMF offices. The officers remained at the premises for 11 hours and took away EMF’s servers, as well as financial and administrative records. In May, the organisation’s bank accounts were frozen.

As a result of the raid and the freezing of assets, EMF was forced to close and suspend its training programmes; many of its 65-member team have been forced to look for alternative employment.

The raid on EMF comes at a time when the Russian government has attacked civil society claiming that many non-governmental organisations (NGOs) are financed by foreign governments for the sole purpose of interfering in the country’s internal affairs. Moreover, there are also mounting concerns over press freedom in Russia, particularly concerning impunity for the murder of journalists.

Although IPI makes no comment on Aslamazyan’s case, it is concerned that the authorities are using an individual’s breach of customs law to silence an independent legal entity involved in improving the practices of journalism in Russia. This will have a detrimental impact not only on Russian journalists, but also on a society already facing a lack of independent sources of information.

IPI also believes that the conflation of the case against Aslamazyan and the pursuit of EMF is politically motivated. Indeed, it would appear that by acting in this extreme manner the authorities are sending a signal to other NGO’s operating in Russia that they may face similar treatment.

If true, such actions only hurt those supported by the organisations. IPI would remind Your Excellency that in the past you have consistently expressed a commitment to Russian civil society. Therefore, we would call on you to uphold this commitment and to do everything in your power to ensure that EMF and any other organisation is allowed to continue with its vital work free of state harassment or interference.

We thank you for your attention.

Johann P. Fritz

IPI Director”

Artikeln finns här:

Läs även andra bloggares åsikter om” rel=”tag”>Försvar</a>, <a href=”” rel=”tag”>fri- och rättigheter</a>, <a href=”” rel=”tag”>yttrandefrihet</a>


Russia’s Gazprom’s Energy Imperialism

15 augusti, 2008

Som en uppföljning av mina tidigare inlägg Scratch Russia Georgia War and You Find Oil and Gas Pipelines och Moscow’s Sinister Brilliance – Who wants to die for Tbilisi or Stockholm? kommer här mera om Gazprom och den Ryska statens strävan efter total kontroll av energitillförseln till Europa och Central Asien.

Lite fakta – Av den totala gas importen i dessa länder så står Ryssland för följande procent:

Slovakien      100 %

Finland          100 %

Makedonien   100 %

Bulgarien        96 %

Serbien och

Montenegro    87 %

Grekland         82 %

Tjekien           79 %

Österrike        72 %

Turkiet           64 %

Slovenien        64 %

Ungern            54 %

Polen              47 %

Kroatien          37 %

Tyskland         37 %

Rumänien        28 %

Italien             25 %

Frankrike         20 %

Det finns en utmärkt bok på ryska Газпром – новое русское оружие. ”Gazprom – det nya ryska vapnet” skriven av journalisterna  Mikhail Zygar (Kommersant)och Valery Panyushkin (Vedomosti).

Som på ett utmärkt sätt beskriver utvecklingen av Gazprom och  innehåller många mycket intressanta intervjuer med tidigare och nuvarande Gazprom höjdare. Och detaljer kring samspelet mellan Kreml och Gazprom och visar med all önskvärd tydlighet att det är Putin som ÄR Gazprom.

Så här står det i förordet till boken:

”De första orden Jeltsins tidigare tf. premiärminister Jegor Gaidar sade till oss, när vi bad honom ge oss en intervju om gas, var följande:

Varför vill ni göra det här? Förstår ni, att de kommer att döda er? Förstår ni, var ni snokar?

Vi förstår inte.”

Läs den om ni vill förstå vad som hänt och händer i Ryssland!

Här finns ett engelskt utdrag ur boken

Här finne en intervju med Panyushkin i Süddeutschen Zeitung:

Och här en intervju med honom i Berliner Zeitung:

Boken finns i tysk översättning ” Gazprom – Das Geschäft mit der Macht”, Droemer Verlag, ISBN: 978-3-426-27452-1

Tidningen Kommersant och  affärstidningen Vedemostin finns här: och

Artikeln finns här:

Här finns en utmärkt sammanställning av den Ryska Gazproms expansion och strävan efter kontroll:

Posted on Aug. 07, 2008

By Michael J. Economides and Nate Evans

Gazprom’s Energy Imperialism

An ogre of a giant looms to the east of Europe – occasionally in the shape of a country, other times in the shape of a company, the two often indistinguishable. Russia and Gazprom, Gazprom and Russia, are poised to devour the whole of Europe and its Asian neighbors.

OAO Gazprom’s influence has been underestimated and astonishingly not discussed enough. By far the largest owner of natural gas reserves, and the largest supplier in the world (six times that of the second biggest player, Royal Dutch/Shell), the company currently provides over a quarter of Europe’s natural gas and is aggressively looking to greatly increase this share. Gazprom has been the flagship of former president Vladimir Putin’s strategy, and the battering ram to break down defenses in what can arguably be called energy imperialism. The Russian state owns 50.01 percent of the company, and almost all of the company’s top executives are devout Kremlin loyalists. President Dmitri Medvedev was Gazprom’s chairman. He replaced Putin, who became prime minister, thereby replacing Victor Zubkov, who became Gazprom’s chairman. You get the story.

Läs även andra bloggares åsikter om <a href=”” rel=”tag”>Försvar</a>


Scratch Russia Georgia War and You Find Oil and Gas Pipelines

14 augusti, 2008

Som ett komplement till mitt tidigare inlägg Moscow’s Sinister Brilliance – Who wants to die for Tbilisi or Stockholm? kommer här en utmärkt genomgång hur ryssarna använder sina energitillgångar för att påverka och kontrollera omvärlden.

Där Gazprom används för att successivt skaffa kontroll, med hot och tvång, eller genom ”samgående” (exempelvis med Italienska ENI , South Stream pipeline med Bulgarien och Grekland etc.) eller direkta uppköp, av infrastrukturen för distribution av gas och olja i hela Central och Öst Europa och Central Asien.

Och som sagt, det är dessa herrar som vill till varje pris bygga en gasledning genom Östersjön och placera en ”service plattform” utanför Gotland.

Ett Gotland som idag genom politikernas eminenta planering och beslut inte har något försvar. Liksom resten av Sverige.

Det var ju ingen slump att Putin utsåg Dmitri Medvedev till president och sin ”efterträdare”. Medvedev var Gazprom’s Chairman of board of directors mellan år 2000 och 2008. Och har alltså aktivt deltagit i denna ryska expansion på energiområdet.

Artikeln finns här:

Posted on Aug. 12, 2008

By Michael Economides

Scratch Russia Georgia War and You Find Oil and Gas Pipelines

The war between Russia and Georgia has some nationalist elements, some old grudges but mostly it rubs the wrong way Russia‘s newly found power: energy imperialism.

Georgia has refused to play along like other former Soviet states and, if anything, its independent attitude has been a giant irritant for Russia ever since Vladimir Putin used oil and gas to project hegemony over the region and, by extension, into all Europe. At the same time, Georgia, a tiny, 4 million people country has been trying to ward off the giant on its north by seeking membership in NATO or the European Union. In the postCold War era, the United States and Russiadependent Europe are reduced to just pleading for calm.

A look at the map makes the issue at hand quite transparent.

Oil and gas can come from Russia into Europe by tanker through the Black Sea from its massive terminal in Novorossiysk or by pipelines through Belarus, Ukraine and even plans of under water construction in the Baltic. All of these give Russia a huge leverage, almost monopoly, over both the transit and destination countries. More than 25 European countries depend now for more than 75% of their oil and gas from Russia.

But Georgia was eager to act as a spoiler and European countries were even more eager to comply while trying to avoid incurring the wrath of the hand that feeds them.

First, it was the BakuTbilisiCeyhan Turkey oil pipeline that started in 2002 with a much weaker then Russia. The 1776 km line was to connect the Caspian and south Europe in what was to be an ”Energy Corridor” for European oil and gas supplies. The pipeline was designed to carry 1 million barrels per day from Azerbaijan’s Caspian oil fields to the export terminal Ceyhan via Tbilisi, with Georgia acting as a very important transit country. This did not sit well with Russia, cutting it out from oil exports to that vital part of Europe. The pipeline, funded by western oil companies and banks at the tune of $3.2 billion, was commissioned in 2006.

What gave and still gives Russia fits is what else can happen that could affect its control. For example, how about building underwater pipelines across the Caspian linking Kazakhstan or Turkmenistan?

What really caused the ire of Russia was the talk of a gas pipeline, similar to the oil pipeline, again linking Azerbaijan and Turkey and points beyond BakuTbilisiErzerum through Georgia. This would give Georgia energy independence and create an alternative route to the holy grail of Russian geopolitics: Gazprom’s monopoly.

Back in 2006, Gazprom, flexing its muscles, was manipulating the former Soviet states, by setting new records in gas export prices practically every month. It was clear then that the geopolitical climate in Eastern Europe would be severely damaged. In fact, double and triple increases in gas prices were imposed on Russia‘s neighbors: Ukraine, then Belarus, then Armenia after all of them were threatened with gas supply interruptions, until new contracts with huge price increases were signed. They had no other choice but to surrender on Gazprom’s terms and conditions.

Georgia resisted the Russian might and that conflict predictably ended up with a war.

Things did not deteriorate all of a sudden. The conflict between Russia and Georgia started with the election in 2004 of the westernoriented president, Mikhail Saakashvili, who refused to accommodate Russia’s ambition of control over his country.

Then, Georgians discovered and expelled alleged Russian spies. In return, Russia’s president, Vladimir Putin, stirred a crass witch hunt against ordinary Georgians in Russia while Gazprom threatened to cut off gas supplies to Georgia unless it agreed to pay new gas prices from $110 to $230 per thousand cubic meters.

The blackmail from Gazprom was blatant: ”The Georgian side could still maintain lower gas prices. They could compensate for gas price by trading off some assets… For example, Armenia had already paid Gazprom with its transportation network.” What this referred to was that Armenia saw the writing on the wall and kept the same price for gas supplies as before – $110 per thousand cubic meters. But they relinquished control of their gas network in the bargain.

But it was the talk of the construction of the gas pipelines via Georgia that was bound to create an alternative energy supply route to Russian oil and gas, thus threatening Russia’s energy stranglehold on the vast south European markets. This was not something that Russia could tolerate and the war, no matter what the daily pretexts are, is blatant and punishingly brutal.

Läs även andra bloggares åsikter om” rel=”tag”>Försvar</a>

Moscow’s Sinister Brilliance – Who wants to die for Tbilisi or Stockholm?

13 augusti, 2008

Militärhistorikern Victor Davis Hanson gör i dagens National Review en sedvanlig icke PK intressant analys av Rysslands ”lyckade” krig med Georgien. En analys som aldrig skulle kunna förekomma i svensk massmedia med något enstaka undantag. Vilket tyvärr säger en hel del om vår undermåliga omvärldsbevakning i svenska massmedia.

Så till våra intälägänta politiker i försvarsberedningen:

”-Vad vill egentligen Ryssland? Vi skulle behöva borra djupare i det som händer och följa utvecklingen noga. Det kanske är försvarsberedningens uppgift, men vi får se vad regeringen kommer fram till, säger Else-Marie Lindgren (kd) ledamot i försvarsberedningen som analyserar och bedömer Sveriges säkerhetspolitiska läge.”

”Ordföranden i försvarsberedningen, Karin Enström (m), är förvånad över Rysslands agerande.

– Man visar en väldig aggressivitet, jag hade inte trott att det skulle gå så här långt. Ryssland har inte nått så långt i den demokratiska utvecklingen som vi hade hoppats, säger hon.”

Det var dessa eminenta politiker, som skall vara vårt ”yttersta värn” i orostider, som i en enig försvarsberedning fastslog att klimatförändringarna är det största hotet mot Sverige. Och som är ansvariga för att Sverige inte har något försvar av sitt territorium i dag.

Samtidigt som regeringen beslutat om en TOTAL massavlysning av det svenska folket (FRA lagen) med hänvisning till ett ospecificerat ”yttre hot”. Samma regering (och tidigare) har alltså samtidigt sett till att vi inte kan försvara oss just mot ett REELLT yttre hot.

Det är dessa charlataner som tillåts leka med Sveriges säkerhet och svenska folkets frihet.

Som jag sagt så många gånger tidigare – vi har värdiga representanter i Sveriges riksdag och regering.

Se även mina tidigare inlägg om försvaret:  Vi har en Försvarsmakt i fullständigt fritt fall – 2”Vi har en Försvarsmakt i fullständigt fritt fall”Försvaret – vilken total INKOMPETENS!Vårt dyra lilla kastrerade försvar!, Vårt dyra lilla försvar – 2 och  Vårt dyra lilla försvar

Se även vad Bo Pellnäs har skrivit:  Bo Pellnäs: Svagt Sverige ger inte trygghet.  Frågorna kring försvaret är fler än svaren,  Säkerhetspolitiken alliansens död,  Bildt hukar om säkerheten,  Gotland ska ha ett försvar Sverige gör sig till åtlöje i EU och Tchad,  Förstår Borg säkerhetspolitik?,   ”Vi lever i dårarnas paradis”,  Tänk om, försvarsministern

Analysen finns här:

August 12, 2008, 4:00 a.m.

Moscow’s Sinister Brilliance

Who wants to die for Tbilisi?

By Victor Davis Hanson

Lost amid all the controversies surrounding the Georgian tragedy is the sheer diabolic brilliance of the long-planned Russia invasion. Let us count the ways in which it is a win/win situation for Russia.

The Home Front

The long-suffering Russian people resent the loss of global influence and empire, but not necessarily the Soviet Union and its gulags that once ensured such stature. The invasion restores a sense of Russian nationalism and power to its populace without the stink of Stalinism, and is indeed cloaked as a sort of humanitarian intervention on behalf of beleaguered Ossetians.

There will be no Russian demonstrations about an ”illegal war,” much less nonsense about ”blood for oil,” but instead rejoicing at the payback of an uppity former province that felt its Western credentials somehow trumped Russian tanks. How ironic that the Western heartthrob, the old Marxist Mikhail Gorbachev, is now both lamenting Western encouragement of Georgian ”aggression,” while simultaneously gloating over the return of Russian military daring.

Sinister Timing

Russia’s only worry is the United States, which currently has a lame-duck president with low approval ratings, and is exhausted after Afghanistan and Iraq. But more importantly, America’s attention is preoccupied with a presidential race, in which ”world citizen” Barack Obama has mesmerized Europe as the presumptive new president and soon-to-be disciple of European soft power.

Better yet for Russia, instead of speaking with one voice, America is all over the map with three reactions from Bush, McCain, and Obama – all of them mutually contradictory, at least initially. Meanwhile, the world’s televisions are turned toward the Olympics in Beijing. The autocratic Chinese, busy jailing reporters and dissidents, are not about to say an unkind word about Russian intervention. If anything, the pageantry at their grandiose stadiums provides welcome distractions for those embarrassed over the ease with which Russia smothered Georgia.


Most importantly, Putin and Medvedev have called the West’s bluff. We are sort of stuck in a time-warp of the 1990s, seemingly eons ago in which a once-earnest weak post-Soviet Russia sought Western economic help and political mentoring. But those days are long gone, and diplomacy hasn’t caught up with the new realities. Russia is flush with billions. It serves as a rallying point and arms supplier to thugs the world over that want leverage in their anti-Western agendas. For the last five years, its foreign policy can be reduced to ”Whatever the United States is for, we are against.”

The geopolitical message is clear to both the West and the former Soviet Republics: don’t consider NATO membership (i.e., do the Georgians really think that, should they have been NATO members, any succor would have been forthcoming?).

Together with the dismal NATO performance in Afghanistan, the Georgian incursion reveals the weakness of the Atlantic Alliance. The tragic irony is unmistakable. NATO was given a gift in not having made Georgia a member, since otherwise an empty ritual of evoking Article V’s promise of mutual assistance in time of war would have effectively destroyed the Potemkin alliance.

The new reality is that a nuclear, cash-rich, and energy-blessed Russia doesn’t really worry too much whether its long-term future is bleak, given problems with Muslim minorities, poor life-expectancy rates, and a declining population. Instead, in the here and now, it has a window of opportunity to reclaim prestige and weaken its adversaries. So why hesitate?

Indeed, tired of European lectures, the Russians are now telling the world that soft power is, well, soft. Moscow doesn’t give a damn about the United Nations, the European Union, the World Court at the Hague, or any finger-pointing moralist from Geneva or London. Did anyone in Paris miss any sleep over the rubble of Grozny?

Läs även andra bloggares åsikter om” rel=”tag”>Försvar</a>, <a href=”” rel=”tag”>fri- och rättigheter</a>, <a href=”” rel=”tag”>yttrandefrihet</a>


Vi har en Försvarsmakt i fullständigt fritt fall – 2

24 april, 2008

Som ett komplement till mitt tidigare inlägg om försvaret (”Vi har en Försvarsmakt i fullständigt fritt fall”) så kommer här DEN TOTALT FARSARTADE och osannolika beskrivningen av hur det går till när de stackars värnpliktiga kommer ut på förbanden och möter den verklighet som råder I DAG inom försvaret

”Men många får bittert erfara den knapra verkligheten på plats. Rådsordföranden berättar om P 4 i Skövde där elva stridsvagnsbesättningar mönstrades in, men där det bara fanns fem stridsvagnar.

– Så resterande sex besättningar fick bli skyttesoldater och gå runt med AK5:a i skogen. Det fick de veta först när de blev uppställda på kaserngården, säger Björn Dahlén.

Motivationen minskar när de värnpliktiga känner sig som en ekonomisk belastning snarare än en resurs. Nytt spargrepp för i år är att de får sluta en månad i förtid – efter tio i stället för elva. I flottan får rekryterna hålla sig på land, i armén ska skjutövningar genomföras med tomma magasin.

– De får inte den utlovade och förväntade utbildningen, det är där skon klämmer.”

Så nu räcker inte ens pengarna till lösplugg!

Kommentar överflödig – Försvarshögkvarterets och politikernas totala inkompetens har för länge sedan passerat Monte Phyton nivån! Ja menar deras ”Department of Silly Walks” är ju ett under av effektivitet och organisation i jämförelse med staben, högkvarteret och försvarsdepartementet.

Men vi har ju fortfarande vaktparaden (än så länge) som kan skrämma lede fi genom att spela någon käck marsch eller så.

Det är alltså detta vi får för 43 miljarder per år – TORRSIM och TOMMA MAGASIN!

Som jag sa i mitt förra inlägg:

Så jag upprepar: lägg ner skiten och börja om från början med helt ny uppsättning politiker och folk i försvarsledningen som begriper någonting ÖVERHUVUDTAGET. Där ALLA nuvarande och förutvarande politiker och försvarsfolk totalt RENSAS UT och får avsked på grått papper.

 Och det blir inte något SNACK om avgångsvederlag eller dylikt – Har man så totalt vansköt sin uppgift och försatt Sverige i denna kris så är man inte värd ett ruttet öre – bokstavligen!

Artikeln finns här:

”Vi har en Försvarsmakt i fullständigt fritt fall”

23 april, 2008

Det TOTALA byråkratiska vansinnet och inkompetensen fortsätter oförtrutet inom försvaret och har nått nya höjder – hur nu det är möjligt! Det borde vara värt ett pris i sig!

Vi hat nu ett försvar som FORTFARANDE kostar omkring 42-43 Miljarder kr/år, som INTE klarar av NÅGONTING EGENTLIGEN – INTE att försvara Sverige, med stor möda så lyckas man sätta upp ett utlandsförband genom att brandskatta andra förband på material (bl.a. NBG), man skickar en amfibietrupp som måste specialutbildas (3 månader) på fordon som de aldrig har använt och på grund av detta så kan man inte hålla den insatts tid som man lovat EU osv. osv. i all oändlighet.

Och som jag sagt tidigare: om man jämför med vårt kära broderland i öster (Finland alltså) så är det bara att gråta blod i jämförelse hur mycket REALT försvar Finland lyckas klämma fram med HALVA kostnaden jämfört med Sverige. Och där KAN MAN försvara sitt land.

Och nu skall alltså allt luftvärn skrotas för våra insatsförband – vi är i praktiken tillbaks på 1800 talet vad det gäller luftskyddet för fotsoldaterna. Gotland är totalt utan försvar (Ryssland och gasledning någon?) etc.

Och nu har det blivit ÄNNU värre vilket i sig är en prestation!

ALLT ÄR TOTAL KAOS OCH ”INGET ÄR HELIGT”! Jo en sak, det skall sparas och läggas ner överallt UTOM I SJÄLVA HÖGBORGEN FÖR DENNA TOTALA INKOMPETENS NÄMLIGEN FÖRSVARSHÖGKVARTERET” Som det så träffande sägs ”Ingen bantning av Högkvarteret har diskuterats.”

Så går det till i dagens Sverige! Och SOM VANLIGT så är det INGEN SOM TAR NÅGOT SOM HELST ANSVAR FÖR NÅGONTING! Inte politikerna i försvarsutskottet eller alla de politiker som deltagit i ”försvarsuppgörelserna”, inte staben eller högkvarteret eller ÖB.

Nä, och som vanligt i Sverige, så ÄR NU de personer som medverkade till och beslutade om detta totala vansinne och sönderfall, ”bekymrade” över att verkligheten ser ut som den gör och att de byråkartiska planerna/mallarna och modellerna har blivit störda. Och SAMMA personer skall NU ansvara för att det hela ”rättas till”.  Fan trot!

Avgå någon???????

För att citera vad jag skrev tidigare i mina inlägg:

”Det finns en gräns för hur länge man kan ha tålamod med inkompetens och vanskötsel. Och den gränsen har nu med råge passerats!

Lägg ner ”skiten”!

Varför skall vi betala 42-43 000 000 000 kr/år för något som för det första inte klarar av sina uppgifter (att försvara Sverige) och som så TOTALT missköts av de som är satta att styra och leda verksamheten. OCH DÄR INGEN FÖRBÄTTRING SKER! Utan tvärtom så blir eländet bara värre och värre och dyrare för varje år.Man kan inte leka med, och begära att människor skall offra liv och lem för en verksamhet som leds av sådana inkompetenta ”intelligens befriade” personer.

Det är dags att säga ifrån! Det får vara slut på lekstugan nu!

Men det blir nog svårt – i Sverige är det vanliga ju att INGEN TAR NÅGOT SOM HELST ANSVAR FÖR NÅGONTING. Utom att höja sina egna löner och förmåner.

Vi har sedan länge passerat banana republic stadiet. Där finns det åtminstone vissa gränser för inkompetensen och korruptionen. Och man låtsas inte som om att det skulle vara på något annat sätt än det är.

 Och jag tycker fruktansvärt synd om alla de kunniga och kompetenta personer som trotts allt finns på ”lägre” nivå inom försvaret och som måste stå ut med all denna totala inkompetens på högre nivå.”

Och detta har naturligts bara förstärkts av den senaste utvecklingen som tyvärr är helt förutsägbar med det ledargarnityr vi har idag.

Så jag upprepar: lägg ner skiten och börja om från början med helt ny uppsättning politiker och folk i försvarsledningen som begriper någonting ÖVERHUVUDTAGET. Där ALLA nuvarande och förutvarande politiker och försvarsfolk totalt RENSAS UT och får avsked på grått papper.

 Och det blir inte något SNACK om avgångsvederlag eller dylikt – Har man så totalt vansköt sin uppgift och försatt Sverige i denna kris så är man inte värd ett ruttet öre – bokstavligen!

 Se även mina tidigare inlägg: Försvaret – vilken total INKOMPETENS!,  Vårt dyra lilla kastrerade försvar!, Vårt dyra lilla försvar – 2 och  Vårt dyra lilla försvar

Artiklarna finns här:

Försvaret – vilken total INKOMPETENS!

12 januari, 2008

Försvaret, vilket skämt och vilken MONUMENTAL INKOMPETENS hos ÖB och försvarsledningen och försvarsutskottet. Och varför är man inte längre förvånad över denna totala inkompetens och vanskötsel från ledningens sida?

Nu ”visar” det sig man bara i år saknar 1 500 000 000 kr för driften. Och nästa år säger man att det kommer att saknas 1 200 000 000 kr och för 2010 1 500 000 000 kr osv.

Varför man nu skall tro på dessa siffror då de aldrig haft rätt de senaste säg 20 åren.

Jag har i tidigare inlägg (Vårt dyra lilla försvar  och Vårt dyra lilla försvar – 2) skrivit om misshushållningen inom försvaret. Om hur man lagt ned förband efter förband, skrotat massor med material och hur man trotts allt detta fortfarande kostar detsamma som man gjorde för 10 år sedan ca 42 000 000 000 kr.

Och hur lite vi får för dessa pengar jämfört med t.ex. Finland. Om hur illa utrustade våra internationella insatts förband är, hur lite med sjukvårdskapacitet det finns för dessa förband etc.

Och nu detta.

Man har noll koll på pengar och budget! Men en film där ÖB går omkring och småmyser i tuffa omgivningar det har man råd och tid med. Liksom att kastrera lejon (Vårt dyra lilla kastrerade försvar!).

Det finns en gräns för hur länge man kan ha tålamod med inkompetens och vanskötsel. Och den gränsen har nu med råge passerats!


Vårt dyra lilla kastrerade försvar!

13 december, 2007

OTROLIGT!! Jag brukar undvika att kommentera de flesta idiotier som sker i ”myndighets Sverige”. De är så många att hela dagen bara skulle gå åt till det.

Jag har även skrivit tidigare om vårt dyra lilla försvar (1 +2). Dvs. hur illa utrustade de svenska insatsstyrkorna är, material som saknas, sjukvårdskapacitet, utbildning, märkliga prioriteringar etc. Och detta TROTTS en försvarsbudget på 43 Miljarder.

Så vad ägnar sig då vårt kära dyra lilla försvar åt? Ja, man har lagt stor möda vid att kastrera det lejon som skall symbolisera  NBG (Nordic Battle Group) efter det att några kvinnliga soldater protesterat och drivit frågan till Europa Domstolen!

Vladimir A Sagerlund (den heraldiska konstnären):”Vapensköldar med lejon utan genitalier gavs förr till dem som förrått Kronan.”

Snacka om VÄRDIG symbol för våra insatsstyrkor!

Årets citat: ” Vi fick i uppdrag att se till att snoppen försvann, säger Christian Braunstein, Traditionsnämnden.”

Före och efter stypning (bild från dagens GP):


Det känns tryggt med ett försvar som gör rätt prioriteringar! 

Artikeln i SVD finns här.

Artikeln i GP finns här:

Kommentar i barvåbloggen:

How Technology Almost Lost the War

7 december, 2007

För att bryta av med något annat än miljön, vilket är lite svårt med tanke på den hysteri som piskas upp av Global Warming vännerna. Så kommer här en mycket intressant artikel om utveckling av den amerikanska försvarsdoktrinen. Och hur den i sin nuvarande form inte alls passar för krigföringen i Irak och Afghanistan.

Det blir extra intressant därför att det svenska försvaret använder samma ”Network-Centric Warfare” doktrin. Fast på en mycket lägre utrustningsnivå.

Och det är i den här miljön som våra insatsstyrkor operar och kommer att opera med halvdan utrustning och dåliga sjukvårdsresurser.

(Se mina tidigare inlägg under ”Vårt dyra lilla försvar 1+2” om hur illa utrustade och förbereda dessa trupper är trotts en försvarsbudget på 42-43 Miljarder).

Artikeln finns här:

Vårt dyra lilla försvar – 2

4 december, 2007

Försvarsberedningen har i dag publicerat sin rapport ”Säkerhet i samverkan” där alla 7 partier var ense (bortsett från några smärre markeringar från kommunisterna).

Jag har i ett tidigare inlägg (Vårt dyra lilla försvar) berättat om hur illa ställt det är med material, utrustning och utbildning för våra ”insatts soldater”. Detta trotts att budgeten har legat på 42-43 Miljarder de senaste 10 åren.

Jag jämförde också med Finland som för halva budgeten får mycket, mycket mer för sina pengar. Och det unika med Sverige där huvuduppgiften för försvaret INTE är att försvara landets territorium. Utan att vara en insatsstyrka i EU/FN/Natos tjänst.

När man därför läser denna rapport så blir man sorgsen och beklämd. (more…)

Vårt dyra lilla försvar

29 november, 2007

En liten betraktelse över tillståndet i konungariket Sverige och dess försvar. Eller historien om hur det inte ens ”bidde en tummetott!”

Till att börja med måste man förundras över att Sverige antagligen är det ENDA land i världen där försvarets huvuduppgift INTE är att försvara landet och dess territorium. Utan dess huvuduppgift är att vara en internationell insatsstyrka som skall kunna rycka ut om EU, NATO eller FN så begär. (more…)

%d bloggare gillar detta: