Posts Tagged ‘Utrikesförvaltningen’

Who the Hell do You Think You Are: The Euro Game Is Up!

30 november, 2010

As always, a very refreshing and direct to the point speech by Nigel Farage in the EU- parliament on November 24(see video below):

“We don’t want that flag, we don’t want the anthem, we don’t want this political class, we want the whole thing consigned to the dustbin of history.”

Just who the hell do you think you people are? You are very, very dangerous people indeed.Your obsession with creating this Euro-State means that you’re happy to destroy democracy. You appear to be happy for millions and millions of people to be unemployed and to be poor. Untold millions must suffer so that your Euro-Dream can continue.”

If you rob people of their identity, if you rob them of their democracy, then all they are left with is nationalism and violence. I can only hope and pray that the euro project is destroyed by the markets before that really happens.”

As I have said many times:

The political elite in Europe DELIBERATELY constructed the Lisbon Treaty so that the common people COULD NOT UNDERSTAND IT and comprehend what was going on.

I.E. THE  LARGEST TRANSFER OF SOVEREIGNTY AND POWER FROM the people and local governments to the EU central level.

And the people were NOT allowed to have their say and to vote on it.  With one exception, Ireland.  Its constitution made it impossible for the politicians not to have a referendum.

The result – the people of Ireland voted NO 54 to 46 %.

But of course – The political elite in Europe doesn’t accept a NO from the people.

As already have happened before in France (2005 – 55% NO) Netherland (2005- 62% NO), Ireland (2001- 54% NO) and Denmark (1992 – 51% NO)  

They started their maneuvering, twisting, some minor concessions here some more money and transfers there etc.

At ALL COST they had to have a Yes on this one. And they got one a year later.

How many times does the voters have to vote NO before NO is really a NO? Or what part of NO! don’t you understand?

And a very INTERESTING Account of how former French President Valéry Giscard d’Estaing, in a meeting with Gorbachev in January 1989, told Gorbachev that Europe in 15 years time is going to be a FEDERALSTATE.

How in the HELL DID HE KNOW THAT??????

Well the answer is very simple – because that’s been the plan all along from the political elite in Europe.

And surprise, surprise, he become the author of the European constitution (2002-03).

Wouldn’t you say that that was another “lucky” coincidence?

Nigel Farage’s speech very accurately describes the EU mess and the consequences for the common people who have to pay the price for this elitist political project. But he is a rare exception – most politicians in the EU countries ARE STILL LOUDLY praising and singing the hallelujah choir.

Here in Sweden ALL political parties (except the new SD party) now support EU. The greens and the communists, who were opposed, now in practice accept it.

It is fantastic – The whole political class in every country has WILLINGLY AND GLADLY SURRENDERED their national sovereignty and power to EU AGAINST THE WILL OF THE PEOPLE IN ALL THESE COUNTRIES.

After the Lisbon Treaty the national parliaments are a mere joke and charade for local consumption, since 70-80 of all decisions now are all ready made and decided in Brussels. The national parliaments roll is in practice just to put a “local flavor” on what have already been decided in Brussels.

See also my previous posts on EU and the Lisbon Treaty:

EU- an expensive pile of festering rubbish, mired in corruption, surrounded by inept and impotent politicians

EU – an unaccountable mess created by an undemocratic treaty

EU: s foreign minster performance so far – lacklustre and a pushover 2

The HUGE difference between EU and USA in response to Haiti.

EU: s foreign minster performance so far – lacklustre and a pushover

The New EU foreign minister – An undemocratic appointment to an undemocratic post created by an undemocratic treaty

EU – The inner game and the Corruption that Cost £684 931,5 per hour EVERY hour EVERY day EVERY year. And is increasing

EU – The aim of this treaty is to be unreadable and unclear AND it can not be understood by ordinary citizens

The EU Auditors have, for the 15th year in a row, refused to sign off the EU’s accounts owing to Fraud and Mismanagement in the budget

See also:

Den svenska utrikesförvaltningens död

Nigel Farage harangues EU President Herman van Rompuy, February 24, 2010

Läs även andra bloggares åsikter om =” http://bloggar.se/om/fri-+och+r%E4ttigheter rel=”tag”>fri- och rättigheter</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/yttrandefrihet rel=”tag”>yttrandefrihet</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/milj%F6” rel=”tag”>miljö</a>

varning-2

EU- an expensive pile of festering rubbish, mired in corruption, surrounded by inept and impotent politicians

23 oktober, 2010

Italy is a member of the EU. It is charged with running the government of Europe, through the European Council and other institutions, alongside our own government. Yet you have a government which can’t even sort out its own rubbish problems, and it is telling us, the British people, how to run our affairs.

In a way though, the experience is a more than adequate symbol of Europe – an expensive pile of festering rubbish, mired in corruption, surrounded by inept and impotent politicians, which is managing to piss of the local population so much that they are driven to rioting. We should be so proud to belong to such an exclusive club – and hope to share in the end game some time soon.! 

As a complement to my previous posts on EU and the Lisbon Treaty, (see my posts:

EU – an unaccountable mess created by an undemocratic treaty

EU: s foreign minster performance so far – lacklustre and a pushover 2

The HUGE difference between EU and USA in response to Haiti.

EU: s foreign minster performance so far – lacklustre and a pushover

The New EU foreign minister – An undemocratic appointment to an undemocratic post created by an undemocratic treaty

EU – The inner game and the Corruption that Cost £684 931,5 per hour EVERY hour EVERY day EVERY year. And is increasing

EU – The aim of this treaty is to be unreadable and unclear AND it can not be understood by ordinary citizens

The EU Auditors have, for the 15th year in a row, refused to sign off the EU’s accounts owing to Fraud and Mismanagement in the budget

See also:

Den svenska utrikesförvaltningens död

Here is accurate, direct to the point analyses by Richard from EUReferendum

http://eureferendum.blogspot.com/2010/10/our-partners-in-government.html

Our partners in government

Posted by Richard Saturday, October 23, 2010

If anything can be taken to define the ”European” experience, it is this amazing confrontation over the rubbish of Naples. Over this one issue, we have Italian Prime Minister Silvio Berlusconi vowing to put a stop to an ongoing dispute over whether to build another dump in a national park near Naples, after violent clashes between police and protesters.

As the rubbish piles up in Italy’s third-largest city, Naples, and at least 20 police offers were injured in violent clashes with protestors. Thus is Berlusconi forced to say: ”We expect that within 10 days, the situation in Terzigno can return to normal.” And this at a news conference in Rome after an emergency meeting – about rubbish?  He needs an emergency meeting about rubbish?

What has triggered this is the government’s plans to build a new dump in Terzigno, which is located 20 kilometers (12 miles) southeast of Naples in Vesuvius National Park. This has for years met with fierce opposition by locals, who have repeatedly blocked access to the existing waste disposal site there. Then, on Thursday, police confronted around 2,000 demonstrators, who threw stones, marbles and firecrackers and used tree trunks to block access to the dump.

Berlusconi also announced he would release €14 million ($20 million) to modernize the existing facility, which the protesters say is overflowing and causing health problems.

The bigger problem, however, is that the site is overflowing with Camorra, the Naples version of the Mafia, who have taken control of waste management in the region. And while the current report refers to the crisis being a major issue for the Italian government for several years, with Berlusconi declaring a national disaster in 2008 – which is when we picked it up, also charting EU involvement – the problem goes back over 14 years. And still the Italians can’t sort it out.

Despite this, as we noted in 2008, Italy is a member of the EU. It is charged with running the government of Europe, through the European Council and other institutions, alongside our own government. Yet you have a government which can’t even sort out its own rubbish problems, and it is telling us, the British people, how to run our affairs.

In a way though, the experience is a more than adequate symbol of Europe – an expensive pile of festering rubbish, mired in corruption, surrounded by inept and impotent politicians, which is managing to piss of the local population so much that they are driven to rioting. We should be so proud to belong to such an exclusive club – and hope to share in the end game some time soon. 

Läs även andra bloggares åsikter om =” http://bloggar.se/om/fri-+och+r%E4ttigheter rel=”tag”>fri- och rättigheter</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/yttrandefrihet rel=”tag”>yttrandefrihet</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/milj%F6” rel=”tag”>miljö</a>

varning-2

 

Den svenska utrikesförvaltningens död

15 november, 2009

Den svenska utrikesförvaltningen (UD) är nu i praktiken “död” och begravd när nu Lissabonfördraget officiellt snart börjar gälla.

Den utveckling som tog sin början med Göran Perssons styre (1996-2006) där han med hjälp av Nuder och Danielsson plus statsrådsberedningen, AKTIVT arbetade för att degradera och sätta UD på ”plats”.  Allt för att göra UD till ett lydigt departement bland andra i regeringskansliet styrd av förvaltnings avdelningen.

Han ville bli av med alla dessa självständiga och kompetenta statstjänstemän/kvinnor som var ett hinder för den totala politisering av hela regeringskansliet som var hans strävan.

Den där gamla statsvetenskapliga modellen där regeringskansliet består av självständiga statstjänstemän som utför sina arbeten professionellt och utan partipolitiska bindningar, och några politiskt tillsatta personer i nyckelställning, är sedan läge död och begraven.

Hela regeringskansliet är nu i grunden GENOMPOLITISERAT NER TILL LÄGSTA NIVÅ.

Och den nuvarande borgerliga regeringen tog över detta utan att ändra något och har bara FORTSATT på denna linje.

Jag har alltid bedömt mina chefer (utrikesministrar) efter två mallar – dels hur de faktiskt sköter utrikespolitiken och dels hur de sköter departementet/myndigheten UD/UM

Och det är bara tyvärr att konstatera att Carl Bildt vad det gäller den senare frågan ÄR TOTALT OINTRESSERAD AV och har noll koll på vad som faktiskt händer på departementet och med dess personal.

Ej heller är han visat något som helst intresse för de kraftigt försämrade arbetsvillkoren, både ute och hemma. Och vi pratar här om allt från arbetsmiljö, godtycke i tjänstetillsättningar, extremt hård arbetsbelastning, urusel lön utom för chefernas gunstlingar etc. etc.

Som ett litet ex. kan tas de nya utlandsvillkoren UVA (som röstades igenom under den förra regeringen), som innebär att de utsända på våra ambassader, delegationer och konsulat FÖRLORAR mellan 7.000-25.000 kr I MÅNADEN NETTO i 91 % fallen.

Och vi pratar här OM DE FAKTISKA KOSTNADERNA för individen som det innebär att vara stationerad utomlands, och inte om någon tjusig representation under ”kristallkronorna”. 

Vilken annan arbetsgrupp skulle snällt finna sig i sådana försämringar? Om det vore ett privat företag så skulle LO slå på trummorna och ryta att detta var oacceptabelt och gå ut i strejkMen nu gäller det ju bara de tjänstemän som skall värna Sverige och vara vår spjutspetts utomlands så då är det tydligen inte så viktigt.

Med de nya villkoren så behandlas vi som den fattige kusinen från landet. Och vi behöver bara jämföra oss med våra nodiska granländer för att inse på vilken absolut bottennivå vi NU ligger.

För att nu inte tala om vi jämför oss med våra kollegor som jobbar åt svenska eller internationella företag utomlands.

Eller hemska tanke, om vi jämför oss med FN, EU och  det nya EEAS, IMF etc.

Men här kommer det fina i kråksången – UD anställda anses nämligen ”så värdefulla” att VI FÅR INTE STREJKA

Så här skrev jag för 2 ÅR SEDAN I mitt inlägg UD/RK: s lönepolitik:

”Föga anade man då vad som komma skulle. Jo, nog blev det individuell lönesättning alltid! Dvs. chefens gunstlingar och favoriter stack iväg som en raket vad det gäller löneutvecklingen. Däremot kärnan av duktiga medarbetare, framför allt sådana med lång erfarenhet och stor kompetens, och som alltid (dumt nog som det har visat sig) har ställt upp då det har behövts av en eller annan anledning.

Det är denna kärna av medarbetare som är ryggraden i all verksamhet i varje departement. De kan ”hantverket” utan och innan, lagar etc. och de är en grundförutsättning för den offentliga verksamhetens oförvitlighet. Kort sagt Sveriges fortlevnad som rättsstat.

Det är dessa personer som arbetsgivaren valt att inte belöna i den individuella lönesättningen förlovade land. Trofast förvisad om att de ändå lojalt kommet att ställa upp och därför behöver de inte ”belönas”.

Som lite kuriosa: I USA så finns det en federal etisk kod som gäller för alla statstjänstemän. Koden inleds med föreskriften, att ”Varje offentligt anställd skall sätta lojaliteten mot de högsta moraliska principer och landet före lojaliteten mot personer, parti eller myndigheter”. Någon motsvarande kod finns inte i Sverige. Utan här har det förutsatts, av hävd och gammal vana, att det är så statstjänstemän skall fungera. Det är med andra ord dessa kärnmedarbetare vi talar om och som utgör garanten för att det verkligen blir så.”

”Vi anses ju gubevars vara SÅ viktiga att vi har strejkförbud. Det märkliga är ju bara att om vi anses SÅ viktiga för samhällets funktion och överlevnad att vi måste ha strejkförbud (vi är en av de få yrkesgrupper som har det), varför har detta då inte synts eller markerats genom t.ex. våra löner och övriga arbetsvillkor??

Hittills har jag aldrig fått något bra svar av vår käre arbetsgivare, vare sig lokalt eller centralt.

Så ser situationen ut på det Utrikesdepartement som sägs utgöra en så viktig del av vårt värn av Sverige och våra relationer med omvärlden.”

Och situationen har bara blivit värre sedan dess.

Ex. det nya sjukvårdsförsäkringen utomlands, som mycket brådstörtat infördes utan förvarning den 27 april i år och skulle börja gälla den 1 maj. DVS. 3 DAGARS FÖRVARNING FÖR ETT HELT NYTT SJUKVÅRDS FÖRSÄKRINGSSYSTEM, där personalen kan få ligga ute med mycket stora sjukvårdskostnader innan de får ersättning.

Undrar hur svenska folket skulle reagera om reageringen plötsligt beslöt att slopa försäkringskassan och hela sjukvårdssystemet och införa ett helt nytt system 3 dagar senare? Och där man får betala sjukvårdskostnaderna direkt och kontant för att först LÅNGT senare få ersättning.

En vanlig svensk familj, där den ena partnern jobbar åt UD utomlands förutsätts alltså att ha en stor kontant buffert för att betala sina sjukvårdskostnader.

Intressant grepp av ”välfärdslandet” Sverige.  Vi är i praktiken tillbaks till det gamla ”feodala” UD där bara adel och rika borgare kunde jobba eftersom man inte fick någon riktig lön utan det var äran att få jobba där som räknades. Och man förväntades leva på sina tillgångar.

(Vid första världskrigets slut så var ca 50% av UD personal adliga, strax före andra världskriget var siffran omkring 30%).

Skillnaden numera är att det är en POLITISK adel som sitter på alla stolar samtidigt.

Och det här är inget ”gnäll” från champagnepimplande stroppar utan en beskrivning av TOTALT ORIMLIGA ARBETSVILLKOR för duktiga och kompetenta människor med familjer som valt att tjänstgöra i UD för att främja och ta till vara Sveriges intressen.

Och jodå, det finns inkompetenta personer på UD också, liksom över allt annars i Sverige.  Både på ”höga” och ”låga” positioner. Och där dessa personer har bidragit till denna förvrängda bild som råder om UD och arbetsvillkoren där. Vilket har fått till följd att mycket allvarlig kritik av arbetsmiljö och arbetsvillkor kan lätt avfärdas som ”tjafs” och ”gnäll” från privilegierade personer.

Och ingenting kan vara längre från sanningen. För att det finns några pellejönsar så skall inte en hel yrkeskår drabbas av fördomar och förakt.  Och där absurda arbetsvillkor och förhållanden (sett med vanliga svenska ögon) kan negligeras i trygg förevisning om att INGEN bryr sig.

Som någon så träffsäkert skrev: ”Bildt ägnar ingen uppmärksamhet åt den förvaltning, utrikesdepartementet, han är chef för. UD har istället blivit utrikesministern rundningsmärke”.

Jo, det finns faktiskt en person som har varit värre om någon undrar – Ola Ullsten (1979-82). Han var TOTALT ointresserad av ALLT som hade med departementet och den faktiska skötseln av myndigheten att göra och med ALLA dessa människor som arbetade där.

I EU:s nya utrikestjänst EEAS (the European External Action Service) så kommer antalet tjänster (och inflytandet) att fördelas mellan medlemsstaterna beroende delvis på fördelningsnyckeln till EU-budgeten. Sverige bidrar med ungefär 2,5-2,7% (varierar lite från år till år).

Det innebär att Sverige kan bidra med omkring 5-7 tjänstemän.

Och vilket inflytande kommer Sverige att få med dessa ca 2,6% när det finns drakar som Frankrike, Tyskland och Storbritannien som är vana att bestämma och få sin vilja igenom.

Tillkommer sedan alla halv och små drakar som Italien, Spanien, Polen etc.

Tror någon att EEAS kommer att tillvarata svenska intressen med de faktiska styrkeförhållanden som råder?

I Sveriges riksdag så måste man ha 4% för att överhuvudtaget komma in.

Kan någon nämna någon politisk församling (kommun, landsting, riksdag, partier etc.) där en grupp på ca 2,6 % har något som helst inflytande över någonting?

Än mindre har kommit in över spärrarna till dessa politiska organ?

Jag skall sluta här. Jag kunde fortsätta och ge ett otal exempel både ute och hemma på det som jag bara som hastigast har nämnt här ovan. Och mycket sorgset konstatera att den kompetenta personal och deras familjer som sägs utgöra ett första värn av Sverige (då vi numera inte har ett försvar som kan försvara Sveriges territorium), och sägs vara så viktiga för våra relationer och utrikeshandel, i många fall behandlas som skit.

Eller för att citera socialdemokraternas motion 2009/10:U340

”anför Socialdemokraterna att Sveriges representation utomlands är en viktig fråga för vår utrikes-, bistånds- och näringspolitik. Sverige måste ha en väl rustad utrikesförvaltning både på Utrikesdepartementet i Stockholm och på plats ute i världen för att kunna förstå politiska, ekonomiska och kulturella trender och för att kunna upprätthålla relationer som ligger till grund för samarbete på en mängd viktiga områden.”

http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3324&doktyp=yttr&dok_id=GX05UU1y&rm=2009/10&bet=UU1y

Så näpet då att det var just sossarna som genomdrivit slaktandet av UD och försämringen av alla villkor främst på utlandssidan.

Hyckleri någon? Och förakt för hårt arbetande tjänstemän med familjer och deras levnadsvillkor under ofta svåra förhållanden utomlands.

Se även mina inlägg:

UD/RK: s lönepolitik

Sverige talar om för Världen hur den borde styras

Så här skriver några tidningar om det hela:

Nya utrikeschefen i EU får stor makt

http://www.dn.se/fordjupning/europa2009/nya-utrikeschefen-i-eu-far-stor-makt-1.982833

”Och dokumentet som DN tagit del av visar att den nya chefen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik blir en tung och självständig maktspelare i Bryssel som styr över sin egen budget och sin egen personal.

Utrikestjänsten ”ska vara en avdelning av sui generis-karaktär (unik till sin karaktär), skild från kommissionen och rådssekretariatet. Den bör ha autonomi när det gäller sin administrativa budget och sin personalhantering”, heter det i dokumentet.

Varken EU-kommissionen eller EU-parlamentet får inflytande över denna nya maktbastion.”

Redesigning foreign policy

http://www.europeanvoice.com/article/imported/redesigning-foreign-policy/66221.aspx

“The Lisbon treaty will change the way the EU conducts its foreign policy, both on the top level and on the ground.

The Treaty of Lisbon will reshape the European Union’s institutional architecture for foreign policy from top to bottom. The top – a new-styled high representative for foreign affairs and security policy – is well-defined in the treaty. It is far better defined than the other senior position that the treaty creates, a president of the European Council.

The bottom – a new European diplomatic corps – is left in large part up to the new foreign policy chief, who early in his tenure is to propose to member states the details of its role and functioning.  Increased authority The Lisbon treaty hands the new high representative considerable authority. It adds the function of vice-president of the European Commission in charge of external relations to the existing portfolio of the current high representative, Javier Solana, who oversees the Common Foreign and Security Policy (CFSP) from the Council of Ministers secretariat.

He – or she – will also chair the monthly meetings of member states’ foreign ministers, replacing the foreign minister of the country holding the EU’s rotating presidency, the current arrangement.

Through this personal union of functions that are currently split between the European Commission and the Council of Ministers, the treaty aims to overcome some of the debilitating divisions between the two institutions that have hampered the EU’s foreign policy in past years. The development of the CFSP over the past ten years has outpaced the growth of co-ordination mechanisms in Brussels, although conditions on the ground often look less grim thanks to ad-hoc arrangements. The same applies to the EU’s military and civilian missions (13 at present, compared with none in 2002).

Double-hatting

The ‘double-hatting’ of the new high representative, which anchors the function both in the Commission and the Council of Ministers, is designed to address a problem that became evident years ago – a lack of strategic coherence between foreign policies driven by the Commission and by the member states.

In theory, the division between the two services is straightforward. The Commission handles routine policies towards third countries – enlargement, neighbourhood relations, trade, development assistance, humanitarian aid and so forth – while the high representative deals with security challenges, especially those that require a crisis response.

In practice, the two have frequently been at odds over who should do what, both in the field and at the policy-making level. Bernard Kouchner, France’s foreign minister, restated the problem before the French National Assembly last week (14 October) when he told parliamentarians that the EU’s activities in Afghanistan were “too dispersed between the Commission, the EU’s special representative and member states”. This, Kouchner said, prevented the EU from exercising its political leadership. “The Treaty of Lisbon,” he concluded, “will help us take our rightful place.”

Autonomous external service

At the local level, trial-runs of double-hatting have been undertaken in Macedonia and towards the African Union. These pilot projects are perhaps best seen as a precursor of the Lisbon treaty’s other main innovation in foreign policy – the European External Action Service (EEAS). The new service, which is to be set up as a body with autonomy from both the Council and the Commission, is to “assist” the high representative in fulfilling his mandate, according to the treaty, and is to draw its staff from member states, the Council and Commission. The main outlines of the EEAS are currently being debated. Its scope, status, financing and staffing are all up for negotiation because of the Lisbon treaty’s vagueness. The travails of ratifying the treaty led to an unhelpful secrecy about anything to do with the EEAS – policymakers in Brussels did not want to be perceived as taking ratification of the treaty for granted, for fear of alienating those in Ireland who were yet to vote in a second referendum.

After the Irish ‘Yes’ vote, some of this secrecy has now been lifted and the EU is now trying to make up for lost time and get the EEAS up and running. But the sense of haste and improvisation is less than ideal for laying the foundations of the EU’s new foreign policy. “

Smoothing the road from Nice to Lisbon

http://www.europeanvoice.com/article/imported/smoothing-the-road-from-nice-to-lisbon/66393.aspx

“Foreign policy

Member states’ security ambassadors, who meet in the Political and Security Committee (PSC), will meet under the chairmanship of a representative of the foreign policy chief, that is, a senior official of the European External Action Service (EEAS), the EU’s diplomat corps established under Lisbon.

The remit of the EEAS, whose exact set-up will be proposed by the high representative within a month of taking office and endorsed by EU leaders by next April, appears to have determined member states’ agreement, reached last month, on who should be in charge of which working groups. Nearly 40 working groups in the field of external relations prepare the Council’s work.

Member states have agreed that working groups in the field of trade and development will continue to be chaired by the EU’s rotating presidency, together with a few other groups including those on terrorism, international law and consular affairs.

By contrast, working groups on geographic areas, on most thematic areas such as non-proliferation or human rights, and on matters of security and defence will be chaired by an EEAS official representing the foreign policy chief. Even this second group of working parties, however, will continue to be chaired by the rotating presidency for a transition period – yet to be determined – of either six or 12 months.

The rules of procedure of the Council of Ministers will need to be adapted to reflect these changes.”

Se även

http://www.dn.se/fordjupning/europa2009/tva-nya-viktiga-poster-i-bryssel-1.982831

http://europaportalen.se/print_page.php?compID=1&newsID=45647&page=18001&preview=article&print=true&more=2

Se även mina inlägg om Lissabonfördraget:

EU – The inner game and the Corruption that Cost £684 931,5 per hour EVERY hour EVERY day EVERY year. And is increasing

EU – The aim of this treaty is to be unreadable and unclear AND it can not be understood by ordinary citizens

EU, Lissabonfördraget och den ”NYA” övervaknings stormakten

varning-2

UD/RK: s lönepolitik

20 november, 2007

En liten betraktelse över regeringskansliets lönepolitik så här inför domssöndagen. På den tiden det begav sig och en ung person började på UD så var det reglerade befordringsgång som gällde.

Dvs. det var lönegrader och löneklasser som gällde och man flyttades med bestämda tidsintervaller upp i dessa klasser och grader. Och avancerade man eller fick nya mera avancerade arbetsuppgifter så fick man som regel någon eller några lönegraders påslag.

En av nackdelarna med systemet var ju att man bara räknade statliga ”meriter/tid” så även om man hade bra privat erfarenhet så var det inget som tillgodoräknades en utan man hamnade längst ner i den lönegrad man placerades i.

En av de stora fördelarna (sett såhär i backspegel och med tanke på den utveckling som blev), var att man var säker på sin löneutveckling. Man behövde inte av det skälet oroa sig för om chefen ”gillade” en eller inte. Om man var duglig och skötte sina arbetsuppgifter så satt man ”säkert”.

Sedan kom tankarna om personlig lönesättning efter kompetens och arbetsuppgifter. Och det lät ju bra. För en annan nackdel med det gamla systemet var ju att om man visade framfötterna och var driftig så märkte man ju inte mycket av detta i lönekuvertet.

Föga anade man då vad som komma skulle. Jo, nog blev det individuell lönesättning alltid! Dvs. chefens gunstlingar och favoriter stack iväg som en raket vad det gäller löneutvecklingen. Däremot kärnan av duktiga medarbetare, framför allt sådana med lång erfarenhet och stor kompetens, och som alltid (dumt nog som det har visat sig) har ställt upp då det har behövts av en eller annan anledning.

Det är denna kärna av medarbetare som är ryggraden i all verksamhet i varje departement. De kan ”hantverket” utan och innan, lagar etc. och de är en grundförutsättning för den offentliga verksamhetens oförvitlighet. Kort sagt Sveriges fortlevnad som rättsstat.

Det är dessa personer som arbetsgivaren valt att inte belöna i den individuella lönesättningen förlovade land. Trofast förvisad om att de ändå lojalt kommet att ställa upp och därför behöver de inte ”belönas”.

Som lite kuriosa: I USA så finns det en federal etisk kod som gäller för alla statstjänstemän. Koden inleds med föreskriften, att ”Varje offentligt anställd skall sätta lojaliteten mot de högsta moraliska principer och landet före lojaliteten mot personer, parti eller myndigheter”. Någon motsvarande kod finns inte i Sverige. Utan här har det förutsatts, av hävd och gammal vana, att det är så statstjänstemän skall fungera. Det är med andra ord dessa kärnmedarbetare vi talar om och som utgör garanten för att det verkligen blir så.

Det finns naturligtvis undantag med bra chefer som förstått betydelsen av, och vikten med, dessa ”kärnmedarbetare”. Men de utgör tyvärr fortfarande ett undantag i organisationen.

Till slut gick det så lång att UD: s personalavdelning helt kapitulerade inför alla chefer (hög som låg) och överlät ALLT urval av personal till dessa. Man blev med andra ord bara ett transportkompani.

Det har man nu, sent om sider kommit till insikt om, och erkänt att det gått för långt och börjat prata om att göra något åt det hela. Men det är så dags nu när man överlämnat ALL makt och ansvar över personalutnämningar till cheferna. Och det är en makt som dessa herrar och damer inte i första rasket kommer att släppa ifrån sig. Tänk att kunna handplocka sina favoriter!

Förut så fanns det ju ett litet ”A lag” av ambassadörer som kunde handplocka sina medarbetare. Men merparten fick hålla ”tillgodo” med de personer personalavdelningen bestämt. Och det systemet fungerade ju ganska bra eftersom personalen oftast hade bred erfarenhet (generalist) och stor kompetens från flera olika verksamhetsdelar och hade jobbat både ute och hemma. Till saken hör också att personalavdelningen på den tiden hade någorlunda koll på personalen och visste vem du var i de flesta fall.

Vilket man inte vet nu.

Inte för att jag på något sätt vill framställa det gamla systemet som perfekt eller helt rättvist. Så var det naturligtvis inte. Det begicks många misstag och personal hanterades fel på många sätt. Det var kunskap och färdigheter som inte alls togs till vara. Personer kunde t.ex. fördjupa sig på en viss inriktning bara för att strax därpå placeras någon helt annan stans (som oftast hade så lite som möjligt att göra med den inriktning man hade). Så nog förekom det ett stort mått av personal och resursslöseri.

Men i jämförelse med det system som blev och som vi har idag så innebar det gamla systemet i all sin inperfection ändå ett visst mått av logik och stabilitet jämfört med det godtycke som råder idag.  Arbetsgivaren följde ju åtminstone VISSA regler och hade åtminstone en VISS logik i sina tankar om placering och utveckling.

Nu är det ju så att arbetsgivaren är enväldig i sitt beslut och kan följaktligen fatta vilka beslut han/hon vill. Vilket arbetsgivaren också har gjort många gånger. De fackliga möjligheterna består styvende och sist i att man kan fördröja ett beslut som man anser fel. Inget annat. Och detta trotts allt halabalo som var kring MBL etc.

Jag vet. Jag var där. Jag var en av dem som införde MBL i regeringskansliet från facket sida och deltog i alla förhandlingar. Och blev mycket snabbt tagen ur min MBL ufori och varse att om arbetsgivaren VILL något så blir det SÅ oavsett vilka paragrafer facket åberopar. Och det kan gå väldigt fort när arbetsgivaren så vill. Likaså kan det gå väääldigt långsamt när det passar arbetsgivaren och det är inte mycket facket kan sätta emot.

Framförallt då de centrala fackliga organisationerna nästan aldrig är villiga att ta frågan till t.ex. arbetsdomstolen. Det var många gånger (på den tiden) vi ville driva frågan till central förhandling och vidare men vi fick nej av vårt centrala förbund.

Nå, nu var ju MBL inte bara Potemkin kulisser utan innehöll verkliga förbättringar vad det gäller arbetsgivarens skyldigheter att informera samt en utökad förhandlingsrätt. Allt detta var naturligtvis bra.

Vi anses ju gubevars vara SÅ viktiga att vi har strejkförbud. Det märkliga är ju bara att om vi anses SÅ viktiga för samhällets funktion och överlevnad att vi måste ha strejkförbud (vi är en av de få yrkesgrupper som har det), varför har detta då inte synts eller markerats genom t.ex. våra löner och övriga arbetsvillkor??

Hittills har jag aldrig fått något bra svar av vår käre arbetsgivare, vare sig lokalt eller centralt.

Så ser situationen ut på det Utrikesdepartement som sägs utgöra en så viktig del av vårt värn av Sverige och våra relationer med omvärlden.

Se det var en värdig domssöndags berättelse så här i slutet av kyrkoåret.

Pax Vobiscum

Välkomna till denna blogg

8 november, 2007

Kära anställda på UD och övriga Regeringskansliet och andra intresserade medborgare. (more…)


%d bloggare gillar detta: